Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Se fler bilder genom att klicka fram i bildspelet.
Ett traditionellt vikmönster innehåller i sina svåraste former ett 30-tal vik. Ett modernt, datorgenererat vikmönster kan närma sig tusen vik. Ordet ”origami” började användas först i slutet av 1800-talet. Innan dess så kallades konstformen ”orikata” som betyder ”vikta former”.
Denna pappersfisk har 400 fjäll och är vikt av ett enda obrutet papper.

Små vikningar löser stora problem

Robert Lang. FOTO: Timothy Archibald

Pippi på papper. Konsten att vika papper till skulpturer är flera hundra år gammal. Nu har origami fått en annan roll – att designa rymdteleskop, operationsrobotar och krockkuddar i bilar.

ORIGAMI

kommer av de två japanska orden ”oru”, som betyder att vika, och ”kami”, som betyder ”papper”, men även ”ande” eller ”gud”.

TRANAN

Papperstranan är en av de mest välkända varianterna av origami. Den efterliknar den japanska tranan och har en betydelsefull roll i Japans kultur. Den används ofta i symboliska handlingar och som bordsdekoration.

Robert Lang är fysiker och en av världens främsta origamister. De senaste årtiondena har han ägnat åt att kombinera sina kunskaper inom fysik med det som började som en hobby i sexårsåldern – origami.

Han har arbetat med flera prototyper för rymdindustrin. Än så länge har inte någon av projekten han jobbat med lämnat jorden. Men är det något som ska skjutas upp snart så är det ändå inget han kan avslöja.

– Jag brukar vara med tidigt i processen och utveckla den matematiska modellen som används för att ta fram vikmönstret som ska användas. Jag har till exempel jobbat med en glaslins som behöver vikas ihop, säger han.

Glaslinsen han talar om är en del i rymdteleskopet Eyeglass och är 100 meter i diameter. Självklart går det inte att vika glaset i sig. Men om vecken där man viker utgörs av rörliga leder går det att fälla ihop en i övrigt styv och diskformad konstruktion så att den går att förvara i en raket, precis som om det vore ett papper.

Origami används även i mindre skala. I bilens airbag, eller inom den medicinska industrin där något måste vara litet när det förs in i kroppen för att sedan kunna expanderas. Konsten att vika har till exempel använts för att utveckla en stent, det vill säga en liten rördel som används för att hålla blodkärl öppna.

Krockkudden är ett exempel där vikningen har en avgörande betydelse för funktionen. Foto: Wikimedia Commons.

Origami kan även minimera behovet av rörliga delar, något som är nödvändigt i mycket små konstruktioner. Ett vikmönster kan bland annat göra en platt bit metall eller plast till en led eller en gripklo. Operationsroboten Da Vincis fingrar är ett exempel på en teknisk lösning som bygger på origami.

– Efter att ha gjort många teoretiska modeller som ingenjör förstod jag att även origamin styrdes av lagar som gick att beskriva med matematik. Så jag prövade mina kunskaper på origamin och det fungerade väldigt bra, säger Robert Lang.

Nu skriver han datorprogram som kan räkna ut vikmönster som är utgångspunkten i både konstnärligt och tekniskt arbete.

– Det kan handla om en solcell, en antenn eller ett solskydd. Allt det här är exempel som origami kan användas till, säger han.

Vissa papper ger ett välbehag när man viker, en viss känsla i hur papperet beter sig när det veckas.

Robert Lang, fysiker och origamist.

Den första origamin att användas i rymden var Miura-mönstret, eller Miura-ori. Döpt efter den japanska astrofysikern och tillika mönstrets upphovsman Koryo Miura.

Miura-ori användes i den japanska satelliten Space Flyer Unit och gjorde det möjligt att veckla ut och ihop en fyrkantig och platt solpanel med en enda rörelse. För den som vill är mönstret lätt att återskapa i papper hemma på kammaren. Enkelt, elegant och effektivt.

Miura-mönstret. Gif: MetaNest/Wikimedia Commons

Men tekniska lösningar är en sak. Origami som konst kan vara nog så fascinerande, både ur en historisk och estetisk synvinkel.

– Vissa papper ger ett välbehag när man viker, en viss känsla i hur papperet beter sig när det veckas. Bara papper har en hel uppsjö av estetiska egenskaper, utan att man ens har gett sig in på skönheten och elegansen i matematiken bakom origamin.

Med hjälp av sina modeller i datorn kan han vika en fisk med 400 fjäll eller insekter med ben och spröt, allt av ett obrutet papper.

Ett viktigt steg i utvecklingen av origamin var det språk som origamisten Akira Yoshizawa utvecklade i mitten av 1900-talet. En serie av enkla symboler gjorde det möjligt att kommunicera kring hur skulpturer skulle vikas och att föra kunskap vidare. Akira Yoshizawa skapade också tusentals nya vikmönster som ansågs både vackra och naturalistiska vilket gav konstformen uppmärksamhet.

Under samma tidsperiod började folk världen över att utbyta erfarenheter från olika traditioner av pappersvikande via brev, och intresset för origami växte. I den moderna tradition som råder undviker man till exempel att klippa eller skära i papperet. Men det finns undantag.

Jag tappar bort all känsla av att tiden går och allt annat runt omkring mig. Det är beroendeframkallande.

Robert Lang, fysiker och origamist.

En genre där utövarna klipper och skär i papperet kallas Senbazuru, eller Tusen tranor. Eftersom det är en gren inom origamin som är över 300 år gammal så tycker Robert Lang att det är svårt att ha några invändningar, även om det inte är den väg han valt.

–  Att skära och klippa gör problemen för enkla. Man kan likna det vid en målare som väljer att bara jobba i akvarell. Men det är bara ett konstnärligt val, säger Robert Lang.

När det kommer till att lösa tekniska problem så gör han förstås inga sådana begränsningar.

– Ofta förlorar jag mig själv i vikandet. Särskilt om det är något utmanande, när jag är tvungen att föra ihop flera veck samtidigt. Jag tappar bort all känsla av att tiden går och allt annat runt omkring mig. Det är beroendeframkallande, säger han.

Valet av papper är också en viktig del av både det estetiska uttrycket och känslan i arbetet, och olika tjocklek är bra till olika typer av vik. I sina gömmor har Robert Lang papper från otaliga tillverkare i alla möjliga olika texturer, stilar och färger. Han tycker det är svårt att ha en favorit.
– Det är lite som att svara på vilket av dina barn du gillar bäst. De är alla unika och jag gillar dem allihop, säger han.

Ett av de mer speciella papperena han fått chansen att vika är en papperstyp som tillverkats av ursprungsbefolkningarna i Centralamerika i tusen år. Papperet tillverkas på samma sätt i dag.

– Det är ett vackert papper och att få vika det speglar en gammal tradition av att vika papper i Amerika, säger Robert Lang.

Så vad ska man tänka på om man vill börja vika origami?

– För att undvika frustration ska man börja med något enkelt och sakta jobba sig uppåt mot mer avancerade skulpturer, säger han.

SÅ VIKER DU EN LOPPA

En pappersloppa är ett exempel på enkel origami. Den viks av ett kvadratformat papper, och går att röra i många olika vinklar. Sidorna kan färgläggas och under flikarna skrivs ofta korta texter eller uppmaningar.

Lär mer: Mer om origami och fler av Robert Langs pappersskulpturer på www.langorigami.com.

Läs mer: Teknik och miljö

JONAS LÖFVENBERG

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.