”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

Eftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

Se fler bilder genom att klicka fram i bildspelet.
Ett traditionellt vikmönster innehåller i sina svåraste former ett 30-tal vik. Ett modernt, datorgenererat vikmönster kan närma sig tusen vik. Ordet ”origami” började användas först i slutet av 1800-talet. Innan dess så kallades konstformen ”orikata” som betyder ”vikta former”.
Denna pappersfisk har 400 fjäll och är vikt av ett enda obrutet papper.

Små vikningar löser stora problem

Robert Lang. FOTO: Timothy Archibald

Pippi på papper. Konsten att vika papper till skulpturer är flera hundra år gammal. Nu har origami fått en annan roll – att designa rymdteleskop, operationsrobotar och krockkuddar i bilar.

ORIGAMI

kommer av de två japanska orden ”oru”, som betyder att vika, och ”kami”, som betyder ”papper”, men även ”ande” eller ”gud”.

TRANAN

Papperstranan är en av de mest välkända varianterna av origami. Den efterliknar den japanska tranan och har en betydelsefull roll i Japans kultur. Den används ofta i symboliska handlingar och som bordsdekoration.

Robert Lang är fysiker och en av världens främsta origamister. De senaste årtiondena har han ägnat åt att kombinera sina kunskaper inom fysik med det som började som en hobby i sexårsåldern – origami.

Han har arbetat med flera prototyper för rymdindustrin. Än så länge har inte någon av projekten han jobbat med lämnat jorden. Men är det något som ska skjutas upp snart så är det ändå inget han kan avslöja.

– Jag brukar vara med tidigt i processen och utveckla den matematiska modellen som används för att ta fram vikmönstret som ska användas. Jag har till exempel jobbat med en glaslins som behöver vikas ihop, säger han.

Glaslinsen han talar om är en del i rymdteleskopet Eyeglass och är 100 meter i diameter. Självklart går det inte att vika glaset i sig. Men om vecken där man viker utgörs av rörliga leder går det att fälla ihop en i övrigt styv och diskformad konstruktion så att den går att förvara i en raket, precis som om det vore ett papper.

Origami används även i mindre skala. I bilens airbag, eller inom den medicinska industrin där något måste vara litet när det förs in i kroppen för att sedan kunna expanderas. Konsten att vika har till exempel använts för att utveckla en stent, det vill säga en liten rördel som används för att hålla blodkärl öppna.

Krockkudden är ett exempel där vikningen har en avgörande betydelse för funktionen. Foto: Wikimedia Commons.

Origami kan även minimera behovet av rörliga delar, något som är nödvändigt i mycket små konstruktioner. Ett vikmönster kan bland annat göra en platt bit metall eller plast till en led eller en gripklo. Operationsroboten Da Vincis fingrar är ett exempel på en teknisk lösning som bygger på origami.

– Efter att ha gjort många teoretiska modeller som ingenjör förstod jag att även origamin styrdes av lagar som gick att beskriva med matematik. Så jag prövade mina kunskaper på origamin och det fungerade väldigt bra, säger Robert Lang.

Nu skriver han datorprogram som kan räkna ut vikmönster som är utgångspunkten i både konstnärligt och tekniskt arbete.

– Det kan handla om en solcell, en antenn eller ett solskydd. Allt det här är exempel som origami kan användas till, säger han.

Vissa papper ger ett välbehag när man viker, en viss känsla i hur papperet beter sig när det veckas.

Robert Lang, fysiker och origamist.

Den första origamin att användas i rymden var Miura-mönstret, eller Miura-ori. Döpt efter den japanska astrofysikern och tillika mönstrets upphovsman Koryo Miura.

Miura-ori användes i den japanska satelliten Space Flyer Unit och gjorde det möjligt att veckla ut och ihop en fyrkantig och platt solpanel med en enda rörelse. För den som vill är mönstret lätt att återskapa i papper hemma på kammaren. Enkelt, elegant och effektivt.

Miura-mönstret. Gif: MetaNest/Wikimedia Commons

Men tekniska lösningar är en sak. Origami som konst kan vara nog så fascinerande, både ur en historisk och estetisk synvinkel.

– Vissa papper ger ett välbehag när man viker, en viss känsla i hur papperet beter sig när det veckas. Bara papper har en hel uppsjö av estetiska egenskaper, utan att man ens har gett sig in på skönheten och elegansen i matematiken bakom origamin.

Med hjälp av sina modeller i datorn kan han vika en fisk med 400 fjäll eller insekter med ben och spröt, allt av ett obrutet papper.

Ett viktigt steg i utvecklingen av origamin var det språk som origamisten Akira Yoshizawa utvecklade i mitten av 1900-talet. En serie av enkla symboler gjorde det möjligt att kommunicera kring hur skulpturer skulle vikas och att föra kunskap vidare. Akira Yoshizawa skapade också tusentals nya vikmönster som ansågs både vackra och naturalistiska vilket gav konstformen uppmärksamhet.

Under samma tidsperiod började folk världen över att utbyta erfarenheter från olika traditioner av pappersvikande via brev, och intresset för origami växte. I den moderna tradition som råder undviker man till exempel att klippa eller skära i papperet. Men det finns undantag.

Jag tappar bort all känsla av att tiden går och allt annat runt omkring mig. Det är beroendeframkallande.

Robert Lang, fysiker och origamist.

En genre där utövarna klipper och skär i papperet kallas Senbazuru, eller Tusen tranor. Eftersom det är en gren inom origamin som är över 300 år gammal så tycker Robert Lang att det är svårt att ha några invändningar, även om det inte är den väg han valt.

–  Att skära och klippa gör problemen för enkla. Man kan likna det vid en målare som väljer att bara jobba i akvarell. Men det är bara ett konstnärligt val, säger Robert Lang.

När det kommer till att lösa tekniska problem så gör han förstås inga sådana begränsningar.

– Ofta förlorar jag mig själv i vikandet. Särskilt om det är något utmanande, när jag är tvungen att föra ihop flera veck samtidigt. Jag tappar bort all känsla av att tiden går och allt annat runt omkring mig. Det är beroendeframkallande, säger han.

Valet av papper är också en viktig del av både det estetiska uttrycket och känslan i arbetet, och olika tjocklek är bra till olika typer av vik. I sina gömmor har Robert Lang papper från otaliga tillverkare i alla möjliga olika texturer, stilar och färger. Han tycker det är svårt att ha en favorit.
– Det är lite som att svara på vilket av dina barn du gillar bäst. De är alla unika och jag gillar dem allihop, säger han.

Ett av de mer speciella papperena han fått chansen att vika är en papperstyp som tillverkats av ursprungsbefolkningarna i Centralamerika i tusen år. Papperet tillverkas på samma sätt i dag.

– Det är ett vackert papper och att få vika det speglar en gammal tradition av att vika papper i Amerika, säger Robert Lang.

Så vad ska man tänka på om man vill börja vika origami?

– För att undvika frustration ska man börja med något enkelt och sakta jobba sig uppåt mot mer avancerade skulpturer, säger han.

SÅ VIKER DU EN LOPPA

En pappersloppa är ett exempel på enkel origami. Den viks av ett kvadratformat papper, och går att röra i många olika vinklar. Sidorna kan färgläggas och under flikarna skrivs ofta korta texter eller uppmaningar.

Lär mer: Mer om origami och fler av Robert Langs pappersskulpturer på www.langorigami.com.

Läs mer: Teknik och miljö

JONAS LÖFVENBERG

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Lediga veckor kan jag vara med bandet”

PROFILENÄr det roligt att spela gitarr? Det ville Eki Kumpulainen ta reda på i sina tonår i Skutskär. Svaret ledde honom upp på scen och ut i världen med bandet Demonical.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

Efter coronan

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

Coronakrisen

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

KORTTIDSAVTALPå Skåpafors händer inte mycket. Först stoppade man produktionen, sedan fick alla skiftarbetare gå hem. Men Pappersavdelningens ordförande Ulrik Jörback är ändå optimistisk. – Vi brukar klara oss även i lite sämre tider.

1

Coronakrisen – dag för dag

TidslinjeAllt hände så fort. Här kan du följa utvecklingen när det nya coronaviruset spreds över världen. Vilka konsekvenser det fick, och fortfarande får, med ett särskilt fokus på svensk industri.

Regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

Anständiga utnyttjar inte krisen

KrönikaDet finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.