”Utlys extraval och låt det hållas i samband med EU-valet till våren””I stället för att pröva omöjliga statsministerkandidater borde talmannen låta väljarna ta ansvar”, skriver Helle Klein.

”Är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”Krönika, Daniel Mathisen.

Se fler bilder genom att klicka fram i bildspelet.
Ett traditionellt vikmönster innehåller i sina svåraste former ett 30-tal vik. Ett modernt, datorgenererat vikmönster kan närma sig tusen vik. Ordet ”origami” började användas först i slutet av 1800-talet. Innan dess så kallades konstformen ”orikata” som betyder ”vikta former”.
Denna pappersfisk har 400 fjäll och är vikt av ett enda obrutet papper.

Små vikningar löser stora problem

Robert Lang. FOTO: Timothy Archibald

Pippi på papper. Konsten att vika papper till skulpturer är flera hundra år gammal. Nu har origami fått en annan roll – att designa rymdteleskop, operationsrobotar och krockkuddar i bilar.

ORIGAMI

kommer av de två japanska orden ”oru”, som betyder att vika, och ”kami”, som betyder ”papper”, men även ”ande” eller ”gud”.

TRANAN

Papperstranan är en av de mest välkända varianterna av origami. Den efterliknar den japanska tranan och har en betydelsefull roll i Japans kultur. Den används ofta i symboliska handlingar och som bordsdekoration.

Robert Lang är fysiker och en av världens främsta origamister. De senaste årtiondena har han ägnat åt att kombinera sina kunskaper inom fysik med det som började som en hobby i sexårsåldern – origami.

Han har arbetat med flera prototyper för rymdindustrin. Än så länge har inte någon av projekten han jobbat med lämnat jorden. Men är det något som ska skjutas upp snart så är det ändå inget han kan avslöja.

– Jag brukar vara med tidigt i processen och utveckla den matematiska modellen som används för att ta fram vikmönstret som ska användas. Jag har till exempel jobbat med en glaslins som behöver vikas ihop, säger han.

Glaslinsen han talar om är en del i rymdteleskopet Eyeglass och är 100 meter i diameter. Självklart går det inte att vika glaset i sig. Men om vecken där man viker utgörs av rörliga leder går det att fälla ihop en i övrigt styv och diskformad konstruktion så att den går att förvara i en raket, precis som om det vore ett papper.

Origami används även i mindre skala. I bilens airbag, eller inom den medicinska industrin där något måste vara litet när det förs in i kroppen för att sedan kunna expanderas. Konsten att vika har till exempel använts för att utveckla en stent, det vill säga en liten rördel som används för att hålla blodkärl öppna.

Krockkudden är ett exempel där vikningen har en avgörande betydelse för funktionen. Foto: Wikimedia Commons.

Origami kan även minimera behovet av rörliga delar, något som är nödvändigt i mycket små konstruktioner. Ett vikmönster kan bland annat göra en platt bit metall eller plast till en led eller en gripklo. Operationsroboten Da Vincis fingrar är ett exempel på en teknisk lösning som bygger på origami.

– Efter att ha gjort många teoretiska modeller som ingenjör förstod jag att även origamin styrdes av lagar som gick att beskriva med matematik. Så jag prövade mina kunskaper på origamin och det fungerade väldigt bra, säger Robert Lang.

Nu skriver han datorprogram som kan räkna ut vikmönster som är utgångspunkten i både konstnärligt och tekniskt arbete.

– Det kan handla om en solcell, en antenn eller ett solskydd. Allt det här är exempel som origami kan användas till, säger han.

Vissa papper ger ett välbehag när man viker, en viss känsla i hur papperet beter sig när det veckas.

Robert Lang, fysiker och origamist.

Den första origamin att användas i rymden var Miura-mönstret, eller Miura-ori. Döpt efter den japanska astrofysikern och tillika mönstrets upphovsman Koryo Miura.

Miura-ori användes i den japanska satelliten Space Flyer Unit och gjorde det möjligt att veckla ut och ihop en fyrkantig och platt solpanel med en enda rörelse. För den som vill är mönstret lätt att återskapa i papper hemma på kammaren. Enkelt, elegant och effektivt.

Miura-mönstret. Gif: MetaNest/Wikimedia Commons

Men tekniska lösningar är en sak. Origami som konst kan vara nog så fascinerande, både ur en historisk och estetisk synvinkel.

– Vissa papper ger ett välbehag när man viker, en viss känsla i hur papperet beter sig när det veckas. Bara papper har en hel uppsjö av estetiska egenskaper, utan att man ens har gett sig in på skönheten och elegansen i matematiken bakom origamin.

Med hjälp av sina modeller i datorn kan han vika en fisk med 400 fjäll eller insekter med ben och spröt, allt av ett obrutet papper.

Ett viktigt steg i utvecklingen av origamin var det språk som origamisten Akira Yoshizawa utvecklade i mitten av 1900-talet. En serie av enkla symboler gjorde det möjligt att kommunicera kring hur skulpturer skulle vikas och att föra kunskap vidare. Akira Yoshizawa skapade också tusentals nya vikmönster som ansågs både vackra och naturalistiska vilket gav konstformen uppmärksamhet.

Under samma tidsperiod började folk världen över att utbyta erfarenheter från olika traditioner av pappersvikande via brev, och intresset för origami växte. I den moderna tradition som råder undviker man till exempel att klippa eller skära i papperet. Men det finns undantag.

Jag tappar bort all känsla av att tiden går och allt annat runt omkring mig. Det är beroendeframkallande.

Robert Lang, fysiker och origamist.

En genre där utövarna klipper och skär i papperet kallas Senbazuru, eller Tusen tranor. Eftersom det är en gren inom origamin som är över 300 år gammal så tycker Robert Lang att det är svårt att ha några invändningar, även om det inte är den väg han valt.

–  Att skära och klippa gör problemen för enkla. Man kan likna det vid en målare som väljer att bara jobba i akvarell. Men det är bara ett konstnärligt val, säger Robert Lang.

När det kommer till att lösa tekniska problem så gör han förstås inga sådana begränsningar.

– Ofta förlorar jag mig själv i vikandet. Särskilt om det är något utmanande, när jag är tvungen att föra ihop flera veck samtidigt. Jag tappar bort all känsla av att tiden går och allt annat runt omkring mig. Det är beroendeframkallande, säger han.

Valet av papper är också en viktig del av både det estetiska uttrycket och känslan i arbetet, och olika tjocklek är bra till olika typer av vik. I sina gömmor har Robert Lang papper från otaliga tillverkare i alla möjliga olika texturer, stilar och färger. Han tycker det är svårt att ha en favorit.
– Det är lite som att svara på vilket av dina barn du gillar bäst. De är alla unika och jag gillar dem allihop, säger han.

Ett av de mer speciella papperena han fått chansen att vika är en papperstyp som tillverkats av ursprungsbefolkningarna i Centralamerika i tusen år. Papperet tillverkas på samma sätt i dag.

– Det är ett vackert papper och att få vika det speglar en gammal tradition av att vika papper i Amerika, säger Robert Lang.

Så vad ska man tänka på om man vill börja vika origami?

– För att undvika frustration ska man börja med något enkelt och sakta jobba sig uppåt mot mer avancerade skulpturer, säger han.

SÅ VIKER DU EN LOPPA

En pappersloppa är ett exempel på enkel origami. Den viks av ett kvadratformat papper, och går att röra i många olika vinklar. Sidorna kan färgläggas och under flikarna skrivs ofta korta texter eller uppmaningar.

Lär mer: Mer om origami och fler av Robert Langs pappersskulpturer på www.langorigami.com.

JONAS LÖFVENBERG

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Vad har du helst på ditt julbord?

Ät smart på årets julbord

ÄT-TAKTIKVisste du hur nyttig sillen är, att marsipanen har använts som medicin och att det var en fransk präst som gav oss clementinerna? DA guidar dig i julbordets sju klassiska turer.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

LIVSTIDSDOMKjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. När huset såldes med tvång gick luften ur honom, och skulderna började växa. Han är en av tiotusentals överskuldsatta svenskar. Kjell hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Fackföreningsavdraget fick ett kort liv

BudgetenI somras infördes avdragsrätt för fackföreningsavgiften. Den kommer att gälla vid nästa deklaration – men sen är det slut. Moderaterna och KD, vars budgetförslag vann i riksdagen i går, vill använda pengarna till ytterligare jobbskatteavdrag.

2

Ungerska facken protesterar mot mera övertid

Ungern fick i i veckan en ny lag som höjer taket för övertidsarbete från 250 till 400 timmar per år. Slaveri, säger fackföreningarna som mobiliserat sina medlemmar mot förslaget.

Ladda ner DA nr 10 här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Perfekt eller defekt?

ÖgonblicketKlockan är 12.30 på Stora Enso i Fors.

Krafs för alla – utom en själv

NOSTALIGIMånga av ens prylar skulle man inte ens få en spänn för, men de kan ändå vara i det närmaste ovärderliga. DA:s Pontus Ohlin rotar fram sju saker som får honom att minnas med värme.

Leslie prisas för sina industribilder

Massafabriken i Obbola har funnits i över hundra år. De åren har instrumentmakaren Leslie Dobbing dokumenterat med hjälp av tidningsklipp, fotografier och intervjuer med äldre arbetskamrater. I dag får han Pappers kulturstipendium på 15 000 kronor.

1

Svetsjobb kan ge ett annat liv

Möte medAnthony Nöjdberg lär kvinnorna på anstalten Hinseberg att svetsa. Kunskaperna ger chans till en nystart på utsidan.

Älvsbacka Strand, Skellefteå.

Rekordlyft för trä i flerbostadhus

BRANSCHLYFTDet svenska bostadsbyggandet minskar nu från de senaste årens höga nivåer, men trähusindustrin är tydligt optimistiskt. Dels byggdes det rekordmånga lägenheter i trä i fjol, dels ökar dess marknadsandel.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Koll påMisstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Klaga, man kan få ersättning flera år efteråt! Jouko Riihijärvi fick ut 80 000 kronor i obetald lön.

Här är julens bästa ask

DA TESTARVi bad fyra industriarbetare om hjälp att hitta bästa pralinen att bjuda på efter middagen eller att ge bort. Kolla in vilken som blev favoriten bland de sex chokladaskarna och vilken som ser ut som "en andravinst på bingo".

1,4 miljoner mår dåligt av jobbet

ARBETSMILJÖDe som är mellan 30 och 49 år drabbas hårdast av jobbstress. Det visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning av besvär till följd av arbetet.

Förbered din cykel för snö och slask

Tips från proffsetSatsa på dubbdäck, stänkskärmar och bra olja – och rengör cykeln så ofta du orkar. Cykel­mekanikern Erik Lindgren visar hur du rullar du säkert hela vintern.

 Vi hörs (helst inte)!

SkruvatDA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

”Svårt att bara låsa dörren och gå hem”

VAD HÄNDE SEN? Erik Jernberg och hans fru Anita har i tre år letat efter någon som vill ta över skinntillverkningen och affären. Nu ger de upp och säljer av de sista maskinerna och skinnplaggen.

Döden på jobbet

”Ett liv bakom varje knastertorr mening”

PERSPEKTIVVarje vecka omkommer någon i olyckor på svenska arbetsplatser. DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp skriver om lidandet hos de anhöriga, om döden som inte fastnar i statistiken och den långa väntan på ett avslut.

De vet vad ölet ska stå på

PÅ GOLVETGå in på en pub i London, New York eller Filipstad. Chansen är stor att pappret i ölunderläggen är från det värmländska bruket Svanskog.

”Mamma var tokig i bas”

ProfilenABB-arbetaren Joakim Galle har spelat bas runt Europa så att händerna blev fulla av blåsor. Nu har han ett nytt band hemma i Västerås.

Regeringskaoset kan slå mot yrkesutbildningar

11 000 platser på yrkeshögskolan riskerar att försvinna när övergångsregeringen inte kan genomföra sin planerade politik, befarar arbetsgivarna. Industrin kan drabbas särskilt hårt.

Syskonen Peter och Lena Nilsson med Lenas son Jimmie Lämsä vid familjegraven precis intill bruket i Billingsfors. Foto: Adam Daver

En familj, ett bruk, ett sekel

När jobbet går i arvFamiljen Nilsson vet hur det är att arbeta inom industrin. Hela släkten har gjort det – i mer än hundra år. Här på Billingsfors bruk eller på en fabrik i närheten. Lena, Peter  och Jimmie är fjärde och femte generationen.

Gör bilen redo för vintern

Tips från proffsetBilmekanikern Robin Ågren på Bilmetro i Sandviken har jobbat tolv säsonger med däckbyten. Här ger han sina bästa tips för att däckbytet ska bli så smidigt som möjligt.

1

Hur gör jag för att slippa jobba natt?

Fråga om jobbetEn småbarnsförälder som jobbar treskift sedan flera år känner att det börja ta hårt på hälsan. Har hon rätt att slippa jobba natt? Vår jurist reder ut.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Vi måste spänna bågen hårdare

Krönika”Är det någon grupp i detta samhälle som lever på knivs­eggen av stenhård konkurrens är det pappersarbetaren”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

Nya husfabriken en solskenshistoria

FÖRNYBARTDerome Plusshus nya husfabrik i halländska Värö får kraften ovanifrån. Solcellerna drogs igång förra veckan, resten av elen kommer från vind och vatten.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

Svensk industri håller ångan uppe

DA REDER UTDen svaga svenska kronan eldar på vår export, och många branscher producerar nu intill bristningsgränsen. Därför jobbar också många extra mycket övertid.

”Skyddsombud, agera”

GÄSTKRÖNIKAIndustriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.

Berättelser från marknivå

Johan Airijoki skriver och sjunger om skiftarbete i gruvan, hembränt, malmtruckar, enplansvillor och skoterleder. Lyssna på vårt reportage och hör flera av hans låtar.

5
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.