Lönsamt att strejka för lågavlönade

Pappers lågavlönade tjänar på att strejka. En månadslång konflikt ger dem mer i plånboken än vad de skulle fått i vanliga fall.
– Det stämmer. På en snittlön på 22 000 kronor, får de ut cirka 1 500 kronor mer i konfliktersättning, säger Pappers kassör Henry Heiniö.

På fredag morgon klockan 06.00 bryter strejk ut på Pappers avtalsområde. Då tar förbundet ut 3 500 anställda vid SCA Kraftliner Munksund utanför Piteå, Holmen Iggesund, Stora Enso Skoghall, Korsnäs Gävle, Södra Cell Värö i Halland och Billerud Skärblacka utanför Norrköping i konflikt.

Samtidigt fortsätter blockaden mot övertid med mera att löpa.

På de bruk som tagits ut i en första strejkomgång, kommer det dock att kosta de strejkande lite mer, eftersom det handlar om bruk där inkomsterna ligger över snittet.

Vad som gäller ekonomiskt är att Pappers betalar ut konfliktersättning till de medlemmar som drabbas.

Varar konflikten mindre än fem dagar är beloppet 70 kronor i timmen.

Drar konflikten ut i mer än fem dagar, blir ersättningen 563 kronor per kalenderdag.

Pengarna från facket är skattefria och ingen fackavgift tas ut.

En högavlönad pappersarbetare som tjänar 28 000 kronor i månaden, skulle vid 30 procents skatt få ut 19 600 kronor efter skatt i vanliga fall.

Om konflikten pågår i 30 dagar, blir det i stället 16 890 kronor (30 x 563 kr = 16 890 kronor).

En högavlönad medlem skulle med andra ord tappa 2 700 kronor på en månadslång konflikt.

– Det är den summan de solidarisk får avstå till dem med sämre marginaler, säger Henry Heiniö.

För en lågavlönad pappersarbetare, den som tjänar under snittlönen 22 000 kronor i månaden, blir förhållandet det omvända.

– Tjänar du 22 000 kronor och betalar trettio procent i skatt får du ut 15 400 kronor. Då får du ut 1 490 kronor mer än vad du skulle fått om du jobbat!

Men är det rätt att du som individ ska tjäna på en konflikt?

– Egentligen inte, men någonstans måste vi sätta normen.

Hur länge kan Pappers strejka?

– Svår fråga. Det beror på hur många vi tar ut i konflikt och beroende på om arbetsgivarna svarar med lockout eller inte.

– Men säg så här, tar vi ut hela förbundet i strejk kostar det oss cirka 8 miljoner kronor per dag.

Åtta miljoner – det är vad exempelvis Värö bruk i Halland uppger som kostnad för varje strejkdygn vid en konflikt.

Skogsindustriernas vd, Marie S. Arwidson, har tidigare uppskattat kostnaden för en strejk inom pappersindustrin på de nu varslade bruken på runt 50 miljoner kronor per dygn.

Så det är ingen billig affär för arbetsgivarna heller att ta en konflikt – om man exempelvis skulle välja lockoutens väg framöver.

Pappers är ett av LO:s rikaste förbund och sitter på en välfylld strejkkassa.

– Vi kan strejka så länge det behövs, menar Pappers förbundssekreterare Bengt Sjöholm.

Men varken han eller kassör Henry Heiniö tror att arbetsgivarna vill hamna i en ”finsk” situation.

– Där gav arbetsgivarna upp efter sex veckors konflikt, säger Henry Heiniö. Skulle vi passera 6-7 veckor, då har vi nog slagit undan benen på industrin som sådan.

Göran Widerberg