Industriarbetarnas tidning

Varning för legionella

9 mars, 2011

Skrivet av

I höstas insjuknade fem Örnsköldsviksbor som smittades av legionella. Bakterierna kom från Domsjö Fabriker AB.
– Lite olustigt är det. De måste haft en maximal otur, säger Per Lundgren (bilden), 49 år, och tar av sig munskyddet.

Han kommer gående från sitt operatörsrum vid bioreningen på Domsjö-fabriken. Per tar av sig andningsskyddet som numera alltid måste bäras på hans arbetsplats. Vi besökare får
vackert stanna vid en blå skylt som signalerar: hit men inte längre.

En skylt som upplyser om den bakteriologiska risken och uppmanar till att alltid använda andningsskydd.

Det var på Pers domäner som två entreprenörer, under ett underhållsstopp i fjol, drabbades av legionellabakterien. De rengjorde några av anläggningens tankar och biobassänger.

Ytterligare tre personer i ett bostadsområde ett par kilometer bort drabbades också. För en av dem, en 66-årig kvinna, blev följden en tre månader lång vistelse på sjukhus.

Bioreningsbassängerna på Domsjö ligger på en udde ut i Örnsköldsviksfjärden. Mitt emot ligger ett bostadsområde och Domsjöskolan.

– Jag bor själv rätt över, säger Per och pekar med tummen över axeln.

Men det var ingen av de närboende som insjuknade av de förrädiska mikroorganismerna. De små vattenbubblorna med bakterierna färdades i stället i en båge över husen och över en
bergskam – eller hur det nu gick till – två kilometer bort.

För att sedan hitta luftvägarna på tre pensionärer i ett helt annat bostadområde, i trakterna runt Jakträttsvägen.

Ingen förstår hur det kunnat ske. Inte Per. Inte Pappers avdelningsordförande Ronny Hellström. Inte brukets miljöchef Patrik Svensson. Inte produktionschefen Christin Norberg.
Sannolikheten är större att vinna tretton rätt på tipset.

Men det mest otroliga har faktiskt inträffat. Bakteriernas DNA hos en av de smittade är identiska med brukets legionellastam. Det har experterna på Smittskyddsinstitutet slagit fast.

– Entreprenörerna hade jobbat under stoppet med att rengöra bassängerna. Att de blev sjuka kunde vi förstå, särskilt när vi fick veta att det slarvats med munskydd. Men de andra?

Miljöchefen Patrik Svensson skakar på huvudet.

– Vi förstår bara inte hur det gått till, säger produktionschefen Christin Norberg med uppriktig undran i rösten.

– Särskilt som man måste andas in bakterierna för att bli smittad.

Efter legionella-utbrottet har Domsjö skärpt rutinerna.

Alla som arbetar ute på ”udden” ska bära mask och när man nästa gång ska spola bassängerna, vilket görs vart femte år, ska man rengöra i omgångar.

Inte minst för att trycket i högtryckssprutorna som används ligger på över 200 bar och får vattenkristallerna att flyga högt, högt upp i det blå.

Men med tanke på de två kilometrarna är den självklara frågan var man går säker?

– Det kan jag faktiskt inte svara på, säger Patrik Svensson.

Vi synar de cylinderformade biobassängerna. Det är en strålande solig februaridag med en temperatur strax över nollstrecket.

Men den envisa blåsten kramar ändå fingrarna till röda stumpar, där den drar in från nordväst över bruket och vidare in mot Örnsköldsviks centrum.
Precis som den där dagen i september i fjol.

Sveriges första fall av legionella inträffade på Kappa i Piteå hösten 2004. Det fick Smittskyddsinstitutet på uppdrag av Skogsindustrierna att genomföra en större undersökning.

Den visade att bakterien fanns på 27 av 42 undersökta bruk.

Tre år senare insjuknade en anställd på Ortviken och samma år kom en ny undersökning som visade att tolv av 40 bruk hade bakterien i sina bioreningar.
Bioreningsanläggningarna är något som myndigheterna drivit fram. Domsjö var tidigt ute i början av 1980-talet.

– Vi gick lite i bräschen, konstaterar Patrik Svensson.

Den direkta anledningen var fjärden utanför. Död och utan syre. Bruket var helt enkelt nödtvunget att göra något åt sina utsläpp.

Myndigheterna har hårda krav på skogs-industrin och kräver att bästa möjliga teknik ska användas.

Lösningen då som nu är oftast bioreningsanläggningar, där goda bakterier skulle käka upp avfallet, för att uttrycka det kort.

Men i processen, i skapandet av en lagom tempererad miljö för de goda bakterierna, fick man alltså legionellan på köpet.

Små elaka och livskraftiga krabater.

Både Patrik Svensson och Christin Norberg är överens om att man måste försöka hitta ett sätt att hantera bakterien.

Annars får man göra som i Norge, korta reningsprocessen och släppa ut lite mer skit i vattnet.

Eller som på Mondi Dynäs i Väja, strax norr om Kramfors. Där har man valt en egen lösning – samarbete med kommunen.

När de sydafrikanska ägarna till kraftpapperstillverkaren fick klart för sig att de svenska miljökraven skulle kosta miljoner i nyinvesteringar, blev svaret: Aldrig i livet!

I stället föreslogs något som använts på andra håll inom koncernen: samrening. I detta fall med Kramfors kommun.

Sedan 2007 pumpas brukets avloppsvatten till Malmbergskajens avloppsverk, där det renas för vidare utsläpp i Ångermanälven.

Innanför entrén på reningsverket dinglar en gul wunderbaum i taket. Den gör tyvärr inte mycket nytta.

För det stora problemet med avfallsvattnet från bruket är svavelvätet.

– Det luktar ruttna ägg, säger Kristian Åsander, processingenjör på Mondi Dynäs.

Anders Eriksson, som sköter reningsverket, ser naturligtvis fram emot att bruket i samarbete med konsulten från ÅF ska lösa problemet.

Lukt är en sak, men hur är det med de onda bakterierna? Typ legionella?

– Det har vi aldrig haft några problem med, säger både fackets ordförande Sven Sollén och Kristian Åsander.

– Men vi har heller aldrig mätt, så vi vet inte, konstaterar Kristian.

Frågan har aldrig varit aktuell. Avloppsvattnet går ju i ett slutet system upp till en av reningsverkets bassänger. That’s it!

– Ingen av de anställda pratar om någon eventuell legionella-fara, säger Sven Sollén. Ingen kommer heller i kontakt med avloppsvattnet.

Legionella är en icke-fråga.

– Nä, det här är en jättebra lösning för oss, konstaterar Kristian Åsander.

Han menar att Mondi ligger i framkant vad gäller samrening och rent av är pionjärer, när man nu undersöker problemet med svavel-vätet i slutna miljöer. I bassänger utomhus är det inga problem. En annan god sidoeffekt av samreningen är att den sammanlagda kemikalieanvändningen i reningsprocessen blir lägre för båda parter.

– Det är också bra att vi kunnat gå utanför fabriksstaketet och hitta en bra lösning, menar Sven Sollén, väl medveten om att Väja är en avfolkningsort och där bruket är en viktig utpost.

På Domsjö menar fackets företrädare, Ronny Hellström, att företaget tagit legionella-hotet på största allvar.

– Frågan har diskuterats på alla nivåer och vi jobbar än mer med säkerhetsfrågorna.

Produktionschefen Christin Norberg vill hålla liv i älven.

– Men samtidigt kan vi inte hålla på med något som riskerar folks hälsa.

– Det är inte bara en natt jag legat vaken och grubblat på detta, inflikar miljöchefen Patrik Svensson.

Per Lundgren ska strax tillbaka till jobbet i bioreningen. Har han blivit oroligare efter incidenten i höstas?

– Egentligen inte. Bakterien har alltid funnits. Jag är inte oroligare än tidigare, men lite försiktigare.

Förr var det inget krav på mask annat än under stoppen. Nu ska den vara på för jämnan.

– Det är lite ovant och efter ett tag blir det tungt att andas.

Fakta: Legionellabakterien sprids via luften

Legionellabakterien kan orsaka legionärssjuka hos människor.

Bakterierna trivs som bäst i temperaturer runt 38 grader och sprids vanligtvis i pyttesmå vattendroppar via luften. Förekommer i bioreningsanläggningar, luftkonditionering, duschar, bubbelpooler och liknande.

Legionärssjuka är en svår lunginflammation som behandlas med antibiotika. Sjukhusvård kan krävas.

Legionärssjukan fick sitt namn efter det att 221 amerikanska krigsveteraner (legionärer) insjuknat efter ett möte 1977. 34 av dem avled.

Sjukdomen är farlig för personer med nedsatt immunförsvar.

Symptomen är hög feber, huvud- och muskelvärk, ofta diarré.

Mellan 50 och 80 fall rapporteras i Sverige varje år.

Legionellabakterier finns också naturligt i små mängder i vattendrag, sjöar och mark.

Bakterien förökar sig inte vid temperaturer under 20 grader och över 45 grader.

Att dricka smittat vatten anses av experterna vara ofarligt.

Du kanske också vill läsa…

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

Tillfälligt stopp

Tillfälligt stopp

Klockan är 14.25 på Domsjöfabriken

Klockan 16:12 Domsjö fabriker

Klockan 16:12 Domsjö fabriker

Klockan 16:12 Domsjö fabriker.

Ännu en smittad av legionella på Domsjö

Ännu en entreprenör har drabbats av legionella efter rengöringsarbete i Domsjö fabrikers bioreningsanläggning. – Han jobbade på samma firma som en tidigare smittad, säger Lars Schedin, huvudskyddsombud. För en dryg vecka sedan drabbades tre personer på orten av legionella. Dels en entreprenör i femtioårsåldern, men också en 66-årig kvinna och en 83-årig man som bor […]

Domsjö säljs till Indien

Domsjö säljs till Indien

Domsjö Fabriker säljs till Indien. Ny ägare blir företagsgruppen Aditya Birla Group. – Jag fick höra det i morse, säger Pappers avdelningsordförande Ronny Hellström. Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik har det senaste året jobbat efter två olika linjer – en börsintroduktion eller ett nytt ägande. Det blev ett nytt ägande. Den nya ägaren Aditya Birla Group […]

Legionellan spreds från Domsjö-fabriken

Fem av de legionellasmittade i Domsjö blev smittade av bakterier som kom från cellulosafabriken. Det är resultatet av den DNA-test som Smittsskyddsinstitutet genomfört. Dagens Arbete har tidigare skrivit om de två entreprenörerna som smittats av legionellabakterier. Ytterligare tre personer har insjuknat, i ett samhälle intill fabriken. Entreprenörerna smittades förmodligen när de jobbade med att rengöra […]

Man smittad av legionella på Domsjö fabriker

En entreprenör har drabbats av legionella efter rengöringsarbete i Domsjö fabrikers bioreningsanläggning. – Det är sannolikt att han fått smittan här, säger företagets miljöchef Patrik Svensson. Just nu är tre personer i Örnsköldsvik drabbade av legionella. Dels den femtioårige entreprenören, men också en 66-årig kvinna och en 83-årig man som bor i närheten av bruket. […]

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.