Industriarbetarnas tidning

Nya tider på Hallsta

24 augusti, 2011

Skrivet av TOOMAS LAAGUS

Med kniven mot strupen lämnade bruket i Hallstavik en blödande marknad för tidningspapper. En tuff men nödvändig omställning, menar avdelningens ordförande.

Den digitala utvecklingen påverkar tidningsläsandet. Efterfrågan på tidningspapper går ner. I Hallsta stängdes den sista maskinen som bara körde tidningspapper för tre år sedan. Nu satsar bruket i stället på bland annat journalpapper och bokpapper. Framtiden handlar om att satsa på nya produkter och på att få de anställda med i båten, säger platschefen Hannele Arvonen.
– Förändringsbenägenheten har inte varit den största.

Det har varit tuffa tider på bruket, med stora neddragningar. För tre år sedan hade bruket 920 anställda och om ett år kommer siffran vara nere på omkring 570 anställda. Ledningen ligger på med budskapet om att de som är kvar måste ta mer ansvar nu. Stressen har ökat och en del känner sig pressade av att de måste lära nytt och ta ett större ansvar. Ulla Strandberg (se bild t.v.) på emballeringen är själv skyddsombud och menar att skyddsorganisationen har ett stort ansvar.
– Folk känner sig osäkra och det är viktigt att se till att man slussas in på rätt sätt.

En sak hör man hela tiden på bruket i Hallstavik: ”Man får vara glad att man har jobbet kvar”. Oftast följt av en utläggning om hur mycket mer det har blivit att göra.
– Vissa dagar kan du inte ens gå ifrån skärmen, säger Christer Örtengren som är maskinförare på PM 12.
En snäll maskin, kallar han den. De var lite tveksamma när de skulle lämna tidningspappret för att börja trycka annat papper på tolvan. Bokpappret har andra gramvikter och det var mycket trimmande innan man hittade de rätta inställningarna för att köra maskinen. Med tidningspappret kunde maskinen i princip gå för sig själv, timme efter timme.

De nya papperssorterna innebär kortare körningar och många omställningar. Det blir mycket att hålla koll på i maskinrummet. Maskinen orkar, men Christer Örtengren frågar sig hur länge kollegorna i rullmaskinen orkar.
– De har ett jäkla slit. De går på knäna idag och hinner knappt in i hytten innan de måste springa ut.
Kollegan Roland Emilsson håller med, men tillägger:
– Hade vi fortsatt med tidningspapper hade vi nog inte haft jobben kvar.


    Det går inte att jämföra med tiden när man mest körde tidningspapper på PM 12. I dag kör man 58 set på ett skift, en fördubbling mot tidigare. Stressen har ökat, många mår dåligt. Ibland hinner man inte kapa hyls i tillräcklig takt. De många omställningarna tar på folk och på maskinen. Hylskapen och emballeringen hinner inte med volymerna.

    Satsningen på nya papperssorter började i fel ände, menar Ulla Huhta. Maskinen är inte gjord för den här kapaciteten, ibland går den sönder och eftersom maskinen är så gammal att det är knappt man hittar reservdelar. Ledningen har pratat om att de ska halvera bemanningen från fyra till två i rullmaskinen. Omöjligt, säger skiftlaget.

    En strategisk fullträff. Så beskriver avdelningens ordförande, Aleksandar Srndovic, omställningen på bruket. Att fortsätta med tidningspappersproduktionen hade inte varit ett alternativ.
    – I slutändan hade det varit hejdå och god natt för hela bruket.

    Att de senaste årens förändringar och neddragningar skapat en oro är självklart menar han.
    – Det är deras vardag. Folk pratar inte om strategier på golvet, utan vardagen består av mer stress.
    Innerst inne menar Aleksandar Srndovic att alla inser att man lyckats rädda bruket. Nu behövs det några år av lugn och ro där folk ser att resultaten är bra så att investeringarna kommer.
    De är på gång, lovar platschefen Hannele Arvonen. Det är tal om att automatisera spetsdragningen på PM 12 och till hösten ska manöverutrymmena byggas om.

    Hannele Arvonen (se bild t.h) beklagar att vissa känner sig stressade, men tror att lugnet lägger sig när den sista neddragningen är genomförd. Hon vill hellre prata om framtiden.
    – Kommunikation är den viktigaste delen. Att alla har förståelse för våra värderingar.

    Aleksandar Srndovic menar att facket tar sin del av att kommunicera att förändringarna var nödvändiga. På avdelningsmötena har han flera gånger påpekat att det varit en jobbig period, men att omställningen varit nödvändiga för att rädda de 600 jobb som finns kvar. Att stoppa huvudet i sanden och hoppas på mirakel hade inte varit något alternativ menar han.
    – Mirakel händer inte så ofta, det är dumt att lägga ödet på det. Det är klart bättre att jobba aktivt för att inte Hallsta ska läggas ner helt.

    Även om Hannele Arvonen vill blicka framåt, så betonar hon att framtiden är oviss.
    – Just nu tjänar vi pengar, men det är ingen garanti.
    Redan när datorn kom började de snacka, minns Åsa Nilsson på emballeringen.
    – Det räknade vi ut för länge sen, att det var slutet för tidningarna.

    Hon känner sig stolt över att Hallsta går i fronten för att ta fram nya produkter för att överleva på en tuff marknad. Kollegan Lena Österblom är inne på samma linje. Ledningen har legat på hårt om att skapa medvetenhet om kravet på kvalitet. Det har varit mycket information om hur man ligger till mot konkurrenterna.
    – De försöker att få oss att vilja vara bäst.
    Att alla tar mer ansvar nuförtiden är inte helt fel, menar hon. Själv känner hon ett ansvar att leva upp till kraven, inte bara för egen del.
    – Annars finns risken att bruket flyttas eller lägger ner. Det skulle vara en katastrof för bygden.

    Hallstas omställning:
    • Redan på 80-talet började man utveckla andra produkter.
    • 2008 stängde den sista pappersmaskinen som bara körde tidningspapper.
    • Nu producerar man istället bokpapper, förbättrat tidningspapper, MF journalpapper och SC-magasinpapper.

    Neddragningarna på Hallsta:
    • 2008 hade bruket 920 anställda.
    • I dag har man 670 anställda.
    • Om ett år kommer man vara nere på ungefär 570 anställda.

    Du kanske också vill läsa…

    Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

    Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

    Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

    Nu ska Hallsta tjäna flis

    Nu ska Hallsta tjäna flis

    Den nya energisatsningen spar miljö och pengar, men bruket är fortfarande beroende av ett lågt elpris och Holmen anser att det kräver kärnkraft.

    Så är dagsformen på bruken

    Så är dagsformen på bruken

    Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

    ”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

    ”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

    På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

    Första hundra åren i framtidens tjänst

    Första hundra åren i framtidens tjänst

    Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

    140 i Hylte kan förlora jobbet

    140 i Hylte kan förlora jobbet

    Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

    Redo för framtiden

    Redo för framtiden

    August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

    ”Vi måste samarbeta bättre”

    ”Vi måste samarbeta bättre”

    Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

    Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

    Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

    Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt.
    ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

    Nödår, strejker, slit – och äventyr

    Nödår, strejker, slit – och äventyr

    Hur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

    Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

    ”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

    På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

    Att förhandla löneförhöjningar under coronan

    Att förhandla löneförhöjningar under coronan

    Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

    Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

    Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

    Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

    Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

    Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

    Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

    Arbetarna räddar Sverige ur krisen

    Arbetarna räddar Sverige ur krisen

    Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

    Tuff väg till ett rättvist avtal

    Tuff väg till ett rättvist avtal

    Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

    Industrin svarar på första avtalsskissen

    De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

    Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

    Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

    På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

    Arbetsmiljöveckan

    Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

    Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

    21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

    ”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

    ”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

    I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
    Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

    Han har gått 75 fackliga utbildningar

    Han har gått 75 fackliga utbildningar

    Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

    Dagarna då livet förändrades

    Dagarna då livet förändrades

    ”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

    Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

    Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

    Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

    Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

    Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

    Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

    Sätter stopp för smittan

    Sätter stopp för smittan

    Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

    Arbetsrätt Striden om las

    Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

    Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

    Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

    LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

    LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

    En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

    Välj förnuftet framför fundamentalismen

    Välj förnuftet framför fundamentalismen

    Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

    ”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

    ”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

    Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

    Las-förhandlingarna återupptas

    Las-förhandlingarna återupptas

    För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

    Släpp laghotet – förhandla vidare om las

    Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

    ”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

    ”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

    Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

    Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

    Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

    Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.