Industriarbetarnas tidning

Rekordstora utdelningar – igen

1 september, 2011

Skrivet av

Pengarna rullar. Årets aktieutdelningar närmar sig rekordnivåerna strax före krisen 2008. Aktieägarna har fått sitt. Men nu – när det är dags för arbetarna – hotar en ny kris.

De stigande aktieutdelningarna irriterar facket. Stefan Löfven, IF Metalls förbundsordförande säger:

–  Först ska direktörerna ha sina löner och bonusar. Sedan ska ägarna ha aktieutdelning. Till sist ska de titta på oss och säga att det inte finns något utrymme för löneökningar. Det där håller inte.

Visserligen skapar aktieutdelningar i sig inget extra löneutrymme. Höjda löner måste ytterst ”legitimeras av en produktivitetsökning”.

Men aktieutdelningar är inte helt ointressanta. Det handlar, säger han, ”om en fördelning mellan arbete och kapital”.

–  Aktieutdelningar, vd-löner och bonusar hänger ihop därför att de har att göra med investeringar. Och naturligtvis löneutrymme.

–  Det är ju styrelsen som föreslår bolagsstämman hur mycket av överskottet som ska delas ut. Samma styrelse har till uppgift att se till företagets helhet.

Aktieägarna belönas precis när en ny kris tycks stå för dörren. När avtalsrörelsen nu inleds är det ekonomiska läget i världen mer osäkert än någonsin.

I Motala återstår ingenting av Electrolux. Det var annars här allt började för företaget som blev världsberömt för sina kylskåp, hushålls-maskiner, dammsugare och spisar.

Motalafabriken, som för några decennier sedan räknade 2 400 arbetare, håller på att tömmas. Spisarna ska hädanefter tillverkas i Polen.

Peter Karlsson går omkring i det som återstår av Electrolux. Han är den siste metallaren på Electrolux i Motala. Tillika verkstadsklubbens siste ordförande och fortfarande ledamot av bolagsstyrelsen.

–  Vi var en lönsam fabrik, varje spis vi tillverkade gick med vinst. Men jobben försvann ändå.

I bolagsstyrelsen argumenterade han för ökade investeringar och att Motala skulle få vara kvar. I stället blev det avveckling.

–  Ett strategiskt beslut, bara att beklaga. Det här är en hemsk utveckling.

Sedan många år har Electrolux haft ett uttalat strategiskt mål: att flytta det mesta av tillverkningen till låglöneländer.

Dessutom har koncernen haft ett annat långsiktigt mål: att höja vinstmarginalen. En allt större del av försäljningen ska vara ren vinst.

I fjol nådde man en rekordnivå. Drygt sex procent av försäljningen var vinst. Detta i en bransch där konkurrensen är tuff och där priserna pressas nedåt. Att tillverka och sälja vitvaror är ingen extremt lönsam verksamhet.

Den väg som Electrolux slagit in på har belönats av aktiemarknaden. Och Electrolux ägare har belönat de investerare som satsat sina pengar i företaget.

I dag är utdelningen per aktie 62 procent högre än för tio år sedan. Under de tio åren har Electrolux aktieägare fått dela på närmare 30 miljarder kronor. Det mesta av pengarna har hamnat hos familjen Wallenbergs investmentbolag Investor.

Finanskrisen 2008 slog hårt mot svensk industri. När efterfrågan försvann över en natt var företagen snabba med att anpassa utgifterna efter de krympande inkomsterna. I första hand genom uppsägningar.

90 000 jobb försvann från industrin.

I fjol vände det uppåt för industrin. Visserligen har bara var tionde jobb kommit tillbaka. Men orderböckerna har fyllts på och vinsterna stigit. Företagens ägare har inte varit sena att belöna de som satsat pengar i företagen.

Dagens Arbete har granskat aktieutdelningarna i tjugo industrikoncerner med verksamhet i Sverige. Utdelningarna är i stort tillbaka på samma höga nivå som före krisen. I år delas 88 miljarder ut till aktieägarna, varav hälften från ett enda företag, Astra Zeneca.

Det är mer än rekordåret 2008. Då, när stämmorna hölls på våren ett halvår före kraschen, delade man ut pengar baserat på den vinst företagen gjorde under högkonjunkturåret 2007.

Sedan kom krisen. De allra flesta företag drog ner på utdelningarna, somliga delade inte ut ett öre.

Men de goda tiderna kom tillbaka. Företag som Electrolux, Scania, SKF, Boliden, ABB, Atlas Copco, Trelleborg och SCA delar ut mer i år än vad de gjorde våren 2008.

Det stora undantaget är AB Volvo. Deras utdelning i år är mindre än hälften jämfört med för tre år sedan.

Företaget har genomgått en tuff resa under krisen som slog extra hårt mot lastbilar och anläggningsmaskiner. Tusentals anställda sades upp.

Åren innan finanskrisen tjänade AB Volvo bra med pengar. Och delade ut mycket. Volvo lockade till sig nya och mer kortsiktiga ägare som ville dela ut allt större belopp till aktieägarna och dessutom stycka upp bolaget – för att ge aktieägarna ännu mer.

Det blev ingen uppstyckning.

Gerhard Mårder är vd för Aktiespararna. Han var en av dem som oroades över de höga utdelningarna överlag. Pengar i kassan behövs den dag det blir kris, anser han.

–  Varje ärrad, erfaren industrialist vet att det kommer djupa kriser vart tionde, kanske vart femte år.

–  Den industrialisten vet också att man kan göra mycket med pengarna i en kris. Till exempel köpa upp konkurrenter till låga priser och på så vis stärka sin position på marknaden.

Nu gick det bra med AB Volvo, enligt Mårder. De kortsiktiga ägarna som stormat in i bolaget hejdades. Och trots att företaget delat ut mycket pengar samtidigt som man dragit på sig höga skulder klarade man av den besvärliga situationen. Av en enda orsak: AB Volvo har starka ägare.

–  Som Industrivärden, de kan snabbt skaffa fram en extra miljard om så behövs. Dessutom finns det ett brett aktieägarkollektiv bakom Volvo. Och med en sådan ägarstruktur som Volvo har kan man också ta större risker.

Aktieutdelningarna har ökat under de senaste årtiondena. Inte minst under det senaste decenniet där låga räntor lockade företag att ta stora lån.

–  När det är låga räntor och goda tider frestas företagen att ta stora lån i stället för att hämta pengarna via aktiemarknaden. Det blir visserligen billigare, men problemet är om företaget sätter sig i knäet på bankerna. Då tvingas man gå ut på aktiemarknaden för att låna ännu mer. Den situationen kan bli katastrofal.

Mårder pekar på, som han säger, ett ”avskräckande exempel”: Trelleborg.

–  De hade under några år mycket höga utdelningar, under några år delade de ut 70 procent av vinsten vilket är extremt mycket för ett industriföretag.

Han säger att varje företag behöver ”en optimal kapitalstruktur”. Det måste finnas en balans mellan eget och lånat kapital. För stora lån – till följd av alltför frikostiga utdelningar – äventyrar företaget.

Trelleborg delade ut så mycket pengar att de tvingade be ägarna om nya pengar i form av en nyemission. Även Sandvik delade ut extremt mycket under de goda åren, enligt Mårder. Men Sandvik behövde aldrig tigga ägarna om mer pengar.

Dagens utdelningar då? Innebär de någon fara för företagen på lång sikt?

–  Det är viktigt att ett företag klarar av alla utmaningar inom den närmaste framtiden. Delar man ut en stor del av sin kassa tar man en större risk.

Men han oroas inte över årets aktieutdelningar.

–  Nej, under krisen var det många företag som helt ställde in utdelningarna. Många aktieägare stoppade in pengar i bolagen i samband med krisen. Därmed finns det förväntningar på att få förräntning på det kapital man satsat.

Stigande aktieutdelningar brukar fungera som en extra tändvätska inför varje avtalsrörelse.

Höstens avtalsrörelse genomförs med den svenska industrins snabba återhämtning som fond.

Men det är fel att ta med aktieutdelningar när man pratar löneutrymme, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.

–  De hör inte ihop, säger han.

Aktieutdelning är en fråga för ägarna. Det är upp till ägaren att bestämma hur man disponerar avkastningen i förhållande till andra placeringar. Och nivån på utdelningen bestäms ytterst av de avkastningskrav man har. Alltså hur mycket pengar man ska få tillbaka. Den nivån sätts globalt, säger Weihe.

–  Ofta får man intrycket av att aktieutdelningen är en slags gåva. Men den är ju en avkastning som den får som tar en risk med sin investering. Den ska sättas i relation till andra investeringar, till exempel i guld.

Teknikföretagen brukar hävda att för höga löneökningar riskerar att skada företagens konkurrenskraft. Aktiespararna har länge varnat för att höga aktieutdelningar riskerar att dränera företagen och försvaga deras långsiktiga konkurrenskraft. Finns det inga paralleller?

–  Det är ju upp till ägarna att bestämma hur de disponerar sina pengar. De kan göra bedömningen att pengarna ger bättre avkastning i ett annat företag.

–  I ett aktiebolag satsar enskilda och institutioner, de måste få avkastning på sina pengar. Annars satsas pengarna någon annanstans.

Dessutom tjänar löntagarna själva på höga utdelningar, menar han.

–  En stor del av investerarna är löntagarnas egna pensionsförvaltare. De måste få avkastning på sina pengar, annars gör de ett dåligt jobb. De avkastningskraven sätts globalt, om inte vi har samma nivåer på avkastningen kommer pengarna att försvinna från Sverige.

Men där skiljer han sig från IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven. Ägarna har att se till det långsiktiga, anser han.

Löfven oroas över att företagen delar ut för mycket och investerar för lite.

–  Vi halkar efter när det gäller investeringar och det där har vi påpekat länge. Investeringarna har sjunkit så pass mycket att det på sikt är skadligt för svensk industri. Därför har bolagsstyrelserna till uppgift att se långsiktigt också och därför investera pengarna.

Han understryker att han inte är emot utdelningar i sig.

–  Det är självklart att aktieägare har rätt till utdelning. Annars har du ingen som satsar i aktier. Men vi är ute efter balansen.

Hur mycket ska kapitalet få tycker du?

–  Jag vill inte diskutera någon procentsats. Nivåerna går upp och ner och det är mycket svårt att exakt säga vad som är rimligt.

Men det har skett en attitydförskjutning hos ägarna under de senaste 25 åren, menar han.

–  Förr hade företagen ansvar mot aktieägarna, de anställda och mot samhället. Det fanns en helhetssyn. I dag har företagen uteslutande ansvar bara mot aktieägarna. Man drar sig ur helheten, ur sammanhanget och det är alldeles fel.

Kan man göra så mycket åt avkastningskraven när de är globala? Risken är väl att investeringarna försvinner någon annanstans om vi inte har samma avkastningskrav här?

–  Vi kan inte bortse från att vi lever i en global värld. Under lång tid måste man ha någorlunda likvärdiga villkor, så är det. Men man måste också se på vilken situation företagen befinner sig i och vad som behöver investeras.

Var det för höga utdelningar innan krisen?

–  Vi hade gärna sett mer investeringar. Företagen måste tänka långsiktigt hur man rustar exempelvis för den konsumtionsökning som kommer i länder som Kina, Indien, Ryssland, Brasilien. Den långsiktigheten vill vi se.

Nu sitter ju fackliga representanter i bolagsstyrelser. Vad har du för förhållningsorder till dem?

–  Inga alls. De sitter där som personalrepresentanter, inte förbundets. De vet nog vad som är bäst för företagen. Och jag vet att de tar diskussionen om investeringar kontra utdelningar.

I Motala sätts nu hoppet till företaget BoRö som håller på att flytta in i delar av de stora lokalerna. Ett 90-tal av 235 Electrolux-anställda har anställts av företaget.

Där en gång spisar och kylskåp tillverkades ska nu ackumulatortankar och solfångare produceras. Plus ett och annat leverantörsuppdrag åt fabrikens utflyttade herrar, Electrolux.

Electrolux har slutgiltigt raderats från Motala, den svenska industrialismens vagga.

Samtidigt har deras aktieägare fått nästan två nya miljarder att dela på.

Du kanske också vill läsa…

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

Om du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

”Klokt och moget av Volvo”

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna är provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

Höjda utdelningar – trots krisen

Höjda utdelningar – trots krisen

DA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

”Inga vinstutdelningar under krisen. Ok?”

Ta nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

Företagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?