Ett arbetsmarknadspolitiskt haveri

”Jag är en fd Saab-anställd som anser att Arbetsförmedlingen inte fungerar. Jag känner mig tvungen att lätta mitt hjärta en gång för alla och dela med mig av mina erfarenheter av Arbetsförmedlingen”, skriver en man till Dagens Arbete.

Det kom ett brev som vittnar om arbetslöshetens Sverige. Brevskrivaren vill vara anonym. Han har jobbat många år på Saab i Trollhättan men han vill inte ”få en massa skit” för att han skrivit brevet.

Vi har beslutat att publicera det i sin helhet för det säger mycket om hur nedmonteringen av arbetsmarknadspolitiken drabbar enskilda människor på ett djupt ovärdigt sätt.

”Det enda Arbetsförmedlingen gör är att tvinga folk att söka jobb och hota med att skvallra till förbundet så att a-kassan dras in. På alla kallelser man får till Arbetsförmedlingen så står det förtryckts längst ner att om man inte kommer så drar dom in a-kassan”, fortsätter brevskrivaren.

Han beskriver en tillvaro av meningslöst jobbsökande där AF tvingar de arbetslösa att söka jobb som de varken har utbildning eller erfarenhet av och där AF snarare agerar polis än som hjälp att klara sig bättre på arbetsmarknaden.

Detta är ett resultat av regeringens brist på arbetsmarknadspolitik och av finansminister Anders Borgs så kallade arbetslinje där både a-kassan och socialförsäkringssystemet raserats.

Mer än 400.000 medborgare är i dag arbetslösa. Antalet personer som helt saknar ersättning från a-kassan har mer än tredubblats på senare år. Enligt a-kassornas samorganisation får mer än var tredje arbetslös i dag ingen ersättning alls.

Dessa personer tvingas i stället att söka socialbidrag. Under regeringen Reinfeldts tid har antalet socialbidragstagare ökat mer än 30 procent. Alltfler tvingas också att leva allt längre på socialbidrag. Det är ett gigantiskt misslyckande för en regering som gick till val på att bekämpa arbetslösheten och utanförskapet.

I stället för att ta kritiken mot sjukförsäkringshaveriet och den försämrade a-kassan på allvar ägnar sig regeringen åt partipolitiska pinsamheter som att sparka den parlamentariskt tillsatta socialförsäkringsutredningens huvudsekreterare Irene Wennemo.

Wennemo har liksom många andra pekat på behovet av att reformera och restaurera a-kassan. Vi ser nu en utveckling där socialkontoret ersätter arbetsförmedlingen. I stället för en aktiv arbetsmarknadspolitik med en fungerande omställningsförsäkring får vi en uppgiven socialpolitik.  Det är dyrt ur både ur ett mänskligt och samhälleligt perspektiv.

”Det är dags att någon sätter stopp för Arbetsförmedlingens lekstuga”, skriver den fd Saabanställde i sitt brev till DA.

Det är hög tid att stoppa det arbetsmarknadspolitiska haveri som pågår i namn av arbetslinjen – ett begrepp som helt har tömts på sitt innehåll i massarbetslöshetens och nyfattigdomens Sverige.

Helle Klein