Industriarbetarnas tidning

Risade stråk skonar både kropp och mark

28 juni, 2013

Skrivet av

Arbetsmiljö Bättre för marken och maskinerna. Troligtvis bättre även för människan i maskinen. Alla verkar vara vinnare när arbetslagen i skogen risar basstråken ordentligt. Johan Boström ställde upp som testpilot när Stora Enso mätte kroppens påfrestningar i skotaren.

Förebygg skador

Kör inte maskiner vid tomgång i onödan.
Arbeta i en naturlig arbetsställning.
Ta regelbundna pauser utanför maskinen.
Kör lugnt och varsamt.
Undvik om möjligt att köra på underlag som ger kraftiga vibrationer.

Inte bara ergonomi
Inte bara ergonomin blir bättre. En enkätundersökning bland de maskinförare som arbetar enligt det nya sättet visar att de flesta tycker …
… att samarbetet och kommunikationen har förbättrats i arbetslaget.
… att de oftare växlar mellan olika arbetsuppgifter.
… att arbetet känns mer strukturerat med tydligare krav och förväntningar.

”Stäng av nivelleringen. Nollställ trippmätaren. Klockar du varje varv nu?” Runt den fullastade skotaren har förberedelserna kommit så långt att det är dags för avfärd. Johan Boström stänger dörren och drar i gång motorn. 19 ton timmer sätts i långsam rullning och banden runt hjulen klagar när lasset ska in i skogsterrängen. Det vaggar och skumpar och känns som ett under att ekipaget inte lägger sig på sidan där i skogsbacken.
Johan Boström håller i sig med högerhanden i ett handtag och styr med vänsterhanden. Det skumpar, kränger och slår. Samtidigt registreras vibrationerna i stolen och sensorer fästa på kroppen läser av hur musklerna i armar, handleder, axlar och nacke arbetar. Var blir påfrestningarna som störst? Var kan de vara skadliga? I hytten sitter en kamera som hela tiden filmar vad som sker.

Efter fyra varv på ett orisat stråk räcker det. Nu ska samma sak göras på ett risat stråk. Stora Enso Skog vet redan att den nya metoden att täcka de mest trafikerade stråken med gran- eller tallris under en slutavverkning, är skonsammare mot maskinerna och leder till färre körskador i marken. Samtidigt kan mer biobränsle plockas ut ur skogen. Nu hoppas de att sensorerna på Johans kropp ska visa att det även är bättre för kroppen.
Johan Boström vet redan vad han tycker om det nya arbetssättet.
– Det blir ett intressantare jobb. Det är roligare och mer av en utmaning. Man måste hela tiden tänka på hur man kan köra på bästa sätt för att skona marken. Så har det i och för sig varit hela tiden, men det prioriteras mer nu.

Det behövs inga sensorer för att Johan ska konstatera att det är skönare att köra på bra risade stråk än på oskyddad mark.
– De sträckor där det är granris märker man är lite mjukare. Det ruskar inte lika mycket och stötarna som blir om man kör direkt på sten blir mindre. Kasten som blir om man halkar av någon sten eller stubbe är värst. Då blir det väldiga knyck i sidled.
Med ett tjockt lager granris bäddas stenar, stubbar och andra ojämnheter in och körningen blir mjukare. Både dagens tester och en tidigare mätning visar att det är skonsammare för maskinförarna.
– Vi får ungefär 20 procents bättre resultat på risad mark jämfört med orisad, säger Mikael Eriksson, ergonom på Stora Enso Skogshälsan.
Däremot gav inte försöket att rensa bort stubbar och sten från stråken några större genomslag på mätningarna.
Efter totalt två timmar körning varv efter varv konstaterar Johan Boström att han gärna ställer upp som testperson för att få en bättre arbetsmiljö.
– Det är bra att de intresserar sig för sånt. Jag hade inte väntat mig att det skulle bli så här mycket sensorer och grejer bara.

Ida-Märta Rhen från Karolinska Institutet fäster sensorer på skotarföraren Johan Boström.Ida-Märta Rhen från Karolinska Institutet fäster sensorer på skotarföraren Johan Boström.

 
Basstråk på fast mark

• När ett område slutavverkas planeras trakten så att basstråken (”vägarna” på kalhygget som skördare och skotare kommer att köra mycket på) anläggs på hög och fast mark. Basstråken täcks ordentligt med ris från gran eller tall. Skördaren placerar timmer och grot (grenar och toppar) så att skotaren behöver köra så lite på orisade stråk som möjligt.
• Kantzoner mot till exempel blöt mark eller känsliga biotoper kallas för spökstråk. Där ska skördaren se till att timret lyfts bort mot fastare mark så att den tyngre skotaren aldrig går in i spökstråket.
• Trots att stora mängder ris läggs på stråken får Stora Enso ändå ut mer grot till biobränsle, eftersom skotaren har lättare att komma åt mer grot med den här metoden.
• Arbetsmetoden har utvecklats av arbetslag 601 i Hällefors och har nu införts
i hela Stora Enso under namnet Rätt Metod Slutavverkning. Alla arbetslag, både anställda och entreprenörer, utbildas och diplomeras.

Risk för bestående rygg- och nackskador

• 275 000 personer bedöms vara utsatta för helkroppsvibrationer på jobbet.
• Arbetsgivaren är skyldig att undersöka och bedöma risker som anställda utsätts för. Då ska exponeringen av vibrationer och stötar uppskattas eller mätas av någon med tillräckliga kunskaper i området.
• Riskbedömningen ska utföras regelbundet och uppdateras om förändringar gjorts i verksamheten.
• Arbetsgivaren är skyldig att informera och utbilda anställda om riskerna med vibrationer.
• Störd motorik, synpåverkan, nedsatt prestationsförmåga och ökad risk för trötthet är övergående effekter av helkroppsvibrationer, medan nack- och ryggskador kan bli bestående.
• Om vibrationerna överskrider ett så kallat insatsvärde är arbetsgivaren skyldig att genomföra åtgärder samt erbjuda medicinsk kontroll.
• Dessutom finns ett gränsvärde som inte får överskridas.
• Gravida bör inte utsättas för stötar eller helkroppsvibrationer.
• Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:15.

Du kanske också vill läsa…

På Stora Enso i Hylte är det tufft att vara säker

På Stora Enso i Hylte är det tufft att vara säker

Borta är tiderna när det var macho att utan sele klättra på såphala valsar. På Stora Enso i Hylte, firade underhållsavdelningen förra månaden 1 000 dagar utan olyckor.

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Jag lägger mig i lite överallt”

”Jag lägger mig i lite överallt”

Möte med Jobbet på Berendsens tvätteri i Ockelbo ska bli roligare och mer varierat. Marianne Sund leder ett projekt för att arbetskamraterna ska hålla hela arbetslivet. Redan för några år sedan gjordes ett försök att införa rotation mellan arbetsuppgifter på tvätteriet, men den gången gick projektet i baklås. − Jag tror att det gick för […]

”Alla vill inte vara med i facket”

”Alla vill inte vara med i facket”

Svenskt Näringsliv vill skrota dagens system med regionala skyddsombud och frikoppla lokala skyddsombud från facket. Enligt organisationens arbetsmiljöexpert Amelie Berg skulle det stärka det lokala skyddsarbetet.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

Regeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Inför coronan är vi alla lika – men industri­arbetare kan inte jobba hemifrån

Inför coronan är vi alla lika – men industri­arbetare kan inte jobba hemifrån

DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.