Skuggsamhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil”Anneli Jordahl om att ta tåget.

Risade stråk skonar både kropp och mark

Arbetsmiljö Bättre för marken och maskinerna. Troligtvis bättre även för människan i maskinen. Alla verkar vara vinnare när arbetslagen i skogen risar basstråken ordentligt. Johan Boström ställde upp som testpilot när Stora Enso mätte kroppens påfrestningar i skotaren.

Förebygg skador

Kör inte maskiner vid tomgång i onödan.
Arbeta i en naturlig arbetsställning.
Ta regelbundna pauser utanför maskinen.
Kör lugnt och varsamt.
Undvik om möjligt att köra på underlag som ger kraftiga vibrationer.

 

 

Inte bara ergonomi
Inte bara ergonomin blir bättre. En enkätundersökning bland de maskinförare som arbetar enligt det nya sättet visar att de flesta tycker …
 … att samarbetet och kommunikationen har förbättrats i arbetslaget.
  … att de oftare växlar mellan olika arbetsuppgifter.
 … att arbetet känns mer strukturerat med tydligare krav och förväntningar.

”Stäng av nivelleringen. Nollställ trippmätaren. Klockar du varje varv nu?” Runt den fullastade skotaren har förberedelserna kommit så långt att det är dags för avfärd. Johan Boström stänger dörren och drar i gång motorn. 19 ton timmer sätts i långsam rullning och banden runt hjulen klagar när lasset ska in i skogsterrängen. Det vaggar och skumpar och känns som ett under att ekipaget inte lägger sig på sidan där i skogsbacken.
Johan Boström håller i sig med högerhanden i ett handtag och styr med vänsterhanden. Det skumpar, kränger och slår. Samtidigt registreras vibrationerna i stolen och sensorer fästa på kroppen läser av hur musklerna i armar, handleder, axlar och nacke arbetar. Var blir påfrestningarna som störst? Var kan de vara skadliga? I hytten sitter en kamera som hela tiden filmar vad som sker.

Efter fyra varv på ett orisat stråk räcker det. Nu ska samma sak göras på ett risat stråk. Stora Enso Skog vet redan att den nya metoden att täcka de mest trafikerade stråken med gran- eller tallris under en slutavverkning, är skonsammare mot maskinerna och leder till färre körskador i marken. Samtidigt kan mer biobränsle plockas ut ur skogen. Nu hoppas de att sensorerna på Johans kropp ska visa att det även är bättre för kroppen.
Johan Boström vet redan vad han tycker om det nya arbetssättet.
– Det blir ett intressantare jobb. Det är roligare och mer av en utmaning. Man måste hela tiden tänka på hur man kan köra på bästa sätt för att skona marken. Så har det i och för sig varit hela tiden, men det prioriteras mer nu.

Det behövs inga sensorer för att Johan ska konstatera att det är skönare att köra på bra risade stråk än på oskyddad mark.
– De sträckor där det är granris märker man är lite mjukare. Det ruskar inte lika mycket och stötarna som blir om man kör direkt på sten blir mindre. Kasten som blir om man halkar av någon sten eller stubbe är värst. Då blir det väldiga knyck i sidled.
Med ett tjockt lager granris bäddas stenar, stubbar och andra ojämnheter in och körningen blir mjukare. Både dagens tester och en tidigare mätning visar att det är skonsammare för maskinförarna.
– Vi får ungefär 20 procents bättre resultat på risad mark jämfört med orisad, säger Mikael Eriksson, ergonom på Stora Enso Skogshälsan.
Däremot gav inte försöket att rensa bort stubbar och sten från stråken några större genomslag på mätningarna.
Efter totalt två timmar körning varv efter varv konstaterar Johan Boström att han gärna ställer upp som testperson för att få en bättre arbetsmiljö.
– Det är bra att de intresserar sig för sånt. Jag hade inte väntat mig att det skulle bli så här mycket sensorer och grejer bara.

Ida-Märta Rhen från Karolinska Institutet fäster sensorer på skotarföraren Johan Boström.Ida-Märta Rhen från Karolinska Institutet fäster sensorer på skotarföraren Johan Boström.

 
Basstråk på fast mark

• När ett område slutavverkas planeras trakten så att basstråken (”vägarna” på kalhygget som skördare och skotare kommer att köra mycket på) anläggs på hög och fast mark. Basstråken täcks ordentligt med ris från gran eller tall. Skördaren placerar timmer och grot (grenar och toppar) så att skotaren behöver köra så lite på orisade stråk som möjligt.
• Kantzoner mot till exempel blöt mark eller känsliga biotoper kallas för spökstråk. Där ska skördaren se till att timret lyfts bort mot fastare mark så att den tyngre skotaren aldrig går in i spökstråket.
• Trots att stora mängder ris läggs på stråken får Stora Enso ändå ut mer grot till biobränsle, eftersom skotaren har lättare att komma åt mer grot med den här metoden.
• Arbetsmetoden har utvecklats av arbetslag 601 i Hällefors och har nu införts
i hela Stora Enso under namnet Rätt Metod Slutavverkning. Alla arbetslag, både anställda och entreprenörer, utbildas och diplomeras.

Risk för bestående rygg- och nackskador

• 275 000 personer bedöms vara utsatta för helkroppsvibrationer på jobbet.
• Arbetsgivaren är skyldig att undersöka och bedöma risker som anställda utsätts för. Då ska exponeringen av vibrationer och stötar uppskattas eller mätas av någon med tillräckliga kunskaper i området.
• Riskbedömningen ska utföras regelbundet och uppdateras om förändringar gjorts i verksamheten.
• Arbetsgivaren är skyldig att informera och utbilda anställda om riskerna med vibrationer.
• Störd motorik, synpåverkan, nedsatt prestationsförmåga och ökad risk för trötthet är övergående effekter av helkroppsvibrationer, medan nack- och ryggskador kan bli bestående.
• Om vibrationerna överskrider ett så kallat insatsvärde är arbetsgivaren skyldig att genomföra åtgärder samt erbjuda medicinsk kontroll.
• Dessutom finns ett gränsvärde som inte får överskridas.
• Gravida bör inte utsättas för stötar eller helkroppsvibrationer.
• Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:15.


me@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Ovisst igen för Berg o Berg

Det senaste året har personalen på Berg o Berg först fått ett nedläggningsbesked, för att sedan räddas i sista stund. Nu ska företaget vräkas från lokalerna.

Delpension

Arbetsgivare missar betala in pensionspengar

Har du koll på att du får pengar till den nya delpensionen? Anställda kan förlora tusenlappar när arbetsgivare missar att betala in premien. Vi visar hur du kollar ditt pensionsbesked.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

”Skulle gärna vara mer med barnbarnen”

På Svenska Fönster i Edsbyn är det inte ovanligt att gå ner i tid när pensionsåldern närmar sig. En riktig långhelg varannan vecka kan göra de sista yrkesåren lite lättare.

Läs allt om avtal 2020 här

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Avtal 2020

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

2

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

1

DA:s reporter kan få pris för bevakningen av Skuggsamhället

TidskriftsprisetElinor Torp kan bli Årets journalist. Hon nomineras för sitt envisa arbete med att belysa den underbevakade skuggvärlden på en bitvis helt laglös arbetsmarknad.

Robotiseringen av arbetslivet

Ibrahim Baylan talar på Industridagen

Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

AutomatiseringÖverge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”

Samhället tar stora risker om många förlorar på den tekniska utvecklingen, varnar Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.

Hur påverkar AI våra jobb?

Stora framtidsdagenExperter inom artificiell intelligens medverkar under en heldag om hur utvecklingen påverkar vårt arbetsliv. Följ dagen på da.se!

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

UTSLÄPPSvensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

1

Nu är Dagens Arbetsmiljö här

Ny tidningSnart når första numret av den nystartade papperstidningen Dagens Arbetsmiljö läsarna. ”Tidningen ska både avslöja, inspirera och vara ett nyttigt sammanhang för alla som tycker arbetsmiljö är viktigt”, säger chefredaktör Helle Klein.

Industrin och klimatet

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.