Industriarbetarnas tidning

Halva lönen ger ingen trygghet

12 september, 2013

Skrivet av Agneta Persson

A-kassa Avgiften ska bli lika för alla men varken ersättningsnivåer eller arbetsvillkor ska ändras. Felicia var medlem i både fack och a-kassa när hon blev varslad på Volvo i Umeå. Men när hon kontaktade a-kassan för att få pengar fick hon inte ett öre. Hon hade inte jobbat tillräckligt länge.

Varannan utan a-kassa

  • Under en vecka i oktober- 2012 jämförde TCO antalet öppet arbetslösa med hur många som fick ersättning från a-kassan. 51 procent av de öppet arbetslösa, eller 110 000 personer, fick inte ersättning från a-kassan.
  • Det är främst unga som står utan skydd. Enligt en LO-rapport hade bara var tionde arbetslös ungdom rätt till ersättning från a-kassa.
  • Av dem som får a-kassa får nio av tio ut mindre än 80 procent av sin 
(heltids)inkomst.

Krav på den som söker
Rätt till arbetslöshetsersättning (max 680 kr/dag) har den som:

  •  Varit medlem i en a-kassa sedan 12 månader.
  • Uppfyller ett arbetsvillkor.
  • Står till arbetsmarknadens förfogande. Den som inte är medlem 
i någon a-kassa har rätt till ett grundbelopp (max 320 kr/dag) om de andra villkoren är uppfyllda.

Arbetsvillkoret

  • Minst 80 arbetade timmar per kalendermånad under minst 6 av de 
senaste 12 månaderna.
  • Alternativt minst 480 arbetade timmar under en sammanhängande period av 6 kalendermånader med minst 50 timmars arbete varje månad.
  • Obetald frånvaro räknas av från de arbetade timmarna.

Vad får man?

  • 80 procent av inkomsten upp till 18 700 kronor, högst 680 kronor/dag eller 14 960 kronor/månad före skatt. Taket har inte höjts sedan 2002.

Försäkringen utreds

  • Arbetslöshetsförsäkringen utreds i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen med representanter från alla riksdagspartier.
  • Samtliga riksdagspartier utom Moderaterna uppger att de vill höja taket i a-kassan.
  • Datum för slutrapporten har flyttats fram från maj 2013 till januari 2015.
  • Diskussionen om en ”obligatorisk” a-kassa har lagts ner. Nu är utredarna i stället inne på att göra det lättare att få rätt till grundbeloppet (320 kr/dag) i försäkringen.

Felicia har precis gått av förmiddagsskiftet och ska strax ta cykeln hem. Det blåser hårt i Umeå i dag, men Felicia har vant sig vid att cykla i ur och skur. Man tjänar nämligen mycket pengar på att inte ta bussen. Man tjänar också mycket på att inte handla prylar, låta bli att gå på bio och att dra ner på maten. Det har hon lärt sig det senaste halvåret när hon behövt leva på arton tusen mindre i månaden än vanligt.

Felicia är 21 år och fick sitt första jobb i somras efter att ha gjort Komvuxpraktik på Volvo. Sommarjobbet ledde vidare till jobb under hösten. Hon tjänade bra, efter skatt hade hon omkring tjugo tusen kronor i månaden att röra sig med. Men så varslade Volvo och Felicia fick gå i oktober.

– Det kändes drygt. Jag hade dessutom inte hunnit spara några pengar.

Felicia gick med i både fack- och a-kassa när hon fick sommarjobbet. När hon efter knappt ett halvår blev av med jobbet tog hon för givet att hon skulle få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Men på a-kassan fick hon beskedet att hon inte uppfyllde arbetsvillkoret. Hon hade varit medlem för kort tid och inte hunnit jobba tillräckligt mycket.

– Jag kände inte till de reglerna. Och för att få ersättning från arbetsförmedlingen behövde jag först vara inskriven i tre månader. Efter det fick jag ett par tusenlappar i månaden i ersättning.

Jag fick dra ner på allt. Fast jag fortsatte betala avgiften till facket och a-kassan. Det var tråkigt men det är lika bra att vara med, så man får rätt till ersättning.

Men det kunde ha varit värre, säger hon. För Felicia hade fonder som hon sålde för att kunna betala räkningar och mat. Och som tur var hade hon ingen hyra att betala. Men att gå från tjugo tusen till noll, och sen upp till ett par tusen, kräver ändå att det mesta prioriteras bort.

– Jag fick dra ner på allt. Fast jag fortsatte betala avgiften till facket och a-kassan. Det var tråkigt men det är lika bra att vara med, så man får rätt till ersättning.

Felicia hade behövt vara med ett helt år i a-kassan för att få ut något därifrån vid arbetslöshet. Det är för lång tid, tycker hon.

– De borde kanske göra någon slags arbetslöshetskassa för unga där det kunde räcka att vara med ett halvår? Så man kunde överleva … Ersättningen kan vara lägre, bara man får någonting. Det är drygt att gå helt utan.

Snart får Felicia ut full lön igen. Efter ett halvår utan jobb har hon fått en tillsvidareanställning på Volvo. Den här gången hoppas hon få stanna. För här trivs hon jättebra. Dessutom har hon skrivit kontrakt på en hyreslägenhet.

– Jag har fortfarande tillräckligt med fonder kvar för att klara uppsägningstiden på lägenheten om det skulle behövas. Men det vore skönt att ha den där säkerheten med a-kassan så det slipper bli så här fattigt igen.

Felicia fick dra ner på precis allt när inkomsten sjönk från 20 000 till 0 kronor i månaden.

Du kanske också vill läsa…

Har jag rätt att stämpla?

Har jag rätt att stämpla?

Jag går en utbildning som är tre år, men jobbar alla lov. Funderar på att gå med i a-kassan. Stämmer det att jag då har rätt att stämpla när jag läst färdig om jag inte får jobb?

A-kassan då, nu och kanske i framtiden

A-kassan då, nu och kanske i framtiden

Den statliga utredningen föreslår stora ändringar av a-kassan. DA reder ut turerna i en a-kassa som redan har förändrats under coronakrisen.

Så fungerar de nya reglerna

Under coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Hela månaden räknas för den som blir medlem i a-kassan i dag

Den som blir medlem i a-kassan den sista mars får tillgodoräkna sig hela månaden, vilket kan spela stor roll för rätten till ersättning.

Svenskt Näringsliv vill ha fri uppsägningsrätt

Skrotad las, bättre a-kassa, bättre omställning, bättre kompetensutveckling och privatiserad arbetsförmedling. Det är Svenskt Näringslivs önskelista inför de fortsatta förhandlingarna med LO.

IF Metall inför inkomst­försäkring

IF Metall inför inkomst­försäkring

IF Metall inför en inkomstförsäkring för att skydda arbetslösa medlemmar. ”Målet är att så många som möjligt ska få upp till 80 procent av lönen”, säger Lea Skånberg på Arbetslivsenheten, som tror att försäkringen kan locka medlemmar.

Striden om a-kassan

Striden om a-kassan

Sänkt tak, höjt tak, tuffare krav, lättnader för deltidsarbetslösa. A-kassans regler svänger fram och åter. Så vad gäller om du blir arbetslös? Och vad vill partierna förändra efter valet i höst?

Så undviker du a-kassans fallgropar

Så undviker du a-kassans fallgropar

Åttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

Allt hårdare kontroll av arbetslösa

Allt hårdare kontroll av arbetslösa

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

1 000 bemannings­anställda kan tas ut i strejk

1 000 bemannings­anställda kan tas ut i strejk

LO-förbunden varslar om konflikt inom bemanningsområdet.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.