”
Det viktiga är att folk läser”

MÖTE MEDMed 150 000 kronor från Statens Kulturråd ska fler lockas till läsning i Sandviken. Sex bokhyllor med fyra hundra böcker har flyttat in på Sandvik och femton läsambassadörer har utbildats. Olle Johansson är en av dem.

Läsambassadör, vad gör man då?
– Man har hand om ett arbetsplatsbibliotek, och det har vi haft i trettio år. Men det har varit i form av boksnurror med gamla uttjänta böcker som biblioteket gjort sig av med. Nu har vi fått alldeles nya böcker. Det här är fantastiskt! Tillgängligheten är jätteviktig, speciellt för oss män som är metallare.

Män som är metallare?
– Ja, man skyller ju på våran uppväxt. Att våra föräldrar inte läste för oss när vi var barn.

Varför gjorde de inte det?
– Ja du vet, vi arbetare är ju inte så mycket för att läsa. Förr i världen gick man ut nian, sen jobbade man på verket tills man var 65. Då behöver man inte läsa. Och det där har vi med oss i ryggmärgen. Därför kör vi bland annat det här med arbetsplatsbibliotek och läsambassadörer. Behöver vi arbetare kultur?

Ja, behöver arbetare kultur?
– Ja, just det. Är den till för överklassen bara? Nä. Jag brukar ofta prata om visioner. Hur får man visioner om ett bättre samhälle? Jo, genom att läsa böcker naturligtvis.

Men hur då?
– Säg att man läser om arbetare i Brasilien och deras verklighet, att många dör på arbetsplatsen. Då kan vi fundera på om vi har bra arbetsmiljö i Sverige? Genom att få sådana där tankar så tänker man ju till, man får visioner om att fan, det är ingen som ska dö på jobbet, varken i Brasilien eller i Sverige.
– Det är därför jag har blivit läsambassadör, för att få människor att engagera sig. Vi får inte den där kicken på arbetet i dag. Vi jobbar, är tysta och går hem och tittar på dokusåpor.

Vad menar du med att vara tyst?
– Ja, ta det här med bemanningsföretag. Om du jobbar på ett sådant och säger ifrån till chefen kanske du får gå hem. Du var lite besvärlig. Det där är sådant påtagligt som vi som jobbar i produktionen känner.

Vad har böckerna med det att göra?
– Det har med visionerna att göra. Ska vi behöva ha det så här? Ta författaren Kristian Lundberg som har skrivit Yarden. Han jobbar på ett bemanningsföretag där de blir inringda varje morgon. Är det så att de bråkar, då blir de inte inringda. Det blir mer och mer så. Som på 1800-talet. Men är det så vi ska ha det? Om man inte läser, var ska man då få den inputen ifrån?

Är det många som lånar?
– I mitt bibliotek är hälften borta. Så visst roterar böckerna. Det är inte bara för metallare. Även tjänstemän. Alla som är där och käkar får ju låna en bok. Böckerna finns i lunchrummet.

Har ni lånekort?
– Nä, man tar en bok och så lånar man. Det viktiga är att folk läser, inte att ha ordning på utlåningen. Låna böcker och läs för tusan!

Agneta Persson