Industriarbetarnas tidning

”Viktigt att berätta om sin diabetes”

25 februari, 2014

Ditt arbeteSkiftarbete passar illa för den som har diabetes. Men Jaana Kuusisto vet hur man får det att fungera. – Berätta för dina arbetskamrater om du får diabetes. Då kan omgivningen ta hänsyn och hjälpa dig när det behövs.

 Jaana är rullmaskinoperatör på Hallsta pappersbruk. I 27 år har hon jobbat skift på bruket, 11 av dem med diabetes typ 2.

– Det kändes lite konstigt när jag samlade arbetskamraterna och berättade att jag som 36-åring fått åldersdiabetes.

Det begreppet tycker hon numera är fel, eftersom sjukdomen kryper nedåt i åldrarna. Skälen kan vara olika:

– Det ligger i släkten, jag är inte ensam om detta. Men det som utlöste sjukdomen för min del var att min far gick bort, efter ett ganska snabbt sjukdomsförlopp. Jag har förstått att det inte är så ovanligt att stress i ordets vidare mening kan få den effekten.

Det tog ett tag för Jaana att anpassa sig till sjukdomen och se till att hon inte fick några ”dippar” på grund av för lågt blodsocker:

– Viktigast att tänka på är mattiderna, så att man äter på regelbundna tider. Det gäller ju att se till så att blodsockernivån är jämn.

Därför anser Jaana att det är bäst för diabetiker att jobba dagtid, då äter och sover man regelbundet och har lättare att planera in motion eftersom tillvaron är mer strukturerad.

Men så ser inte hennes liv ut:

– Jag jobbar skift – förmiddag, eftermiddag och nätter. Det är ju det sämsta du kan göra som diabetiker eftersom det tar så lång tid att få in rutiner.

Men Jaana är ett bevis på att det går. En viktig anledning är det goda samarbetet med arbetskamraterna.

– Det är väldigt viktigt att man kan säga att kan du komma och ta över mitt arbete ett tag. De förstår att det räcker med att jag får sätta mig ner fem minuter.

Arbetskamraterna kan också se att något är på gång och föreslå en smörgås eller ett glas mjölk så att blodsockret går upp:

– Ens personlighet påverkas ju av svängningar i blodsockret, det är bra om arbetskamraterna märker det.

Som rullmaskinoperatör sitter Jaana ibland inne i kontrollrummet och kör maskinen, ibland är hon ute på golvet. När något strular, kanske knivarna inte går som de ska, måste man ibland ut till maskinen, då blir det mer handarbete.

– Det är normalt inget problem. Men om det blir för mycket runt mig blir jag uppstressad. Då kanske jag måste ta en paus, äta något, dricka vatten.

Är det något arbete du inte kan eller vill ha?

– Torkare och maskinförare. Det är så stort ansvar, plus att man måste lösa problemen ganska fort. Jag har också provat på att vara passare på min maskin PM3, men det går inte.

Just som vi ska lämna fabrikshallen dyker Mikael Strand upp. Han är också operatör och har diabetes typ 1. Det innebär att han regelbundet måste ta insulin. Därmed ökar risken för hypoglykemi.

– Det har hänt här på jobbet att jag har tuppat av. Då har folk fått tvinga i mig socker.

Även Jaana har sedan ungefär tre år fått börja ta insulin.

– Sjukdomen utvecklas olika för olika personer, det beror också på hur man sköter sig.

Sjukdomen ökar stadigt i samhället. För att motverka detta – och underlätta för de som fått diabetes – är det viktigt med information. Och forskning:

– Det är fruktansvärt att det inte finns någon forskning att tala om, säger Jaana.

Du kanske också vill läsa…

Så blir matlådan nyttig och god

Så blir matlådan nyttig och god

Maten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

”Att operera var uteslutet”

”Att operera var uteslutet”

Så gick det för tvättbiträdet Joy som drabbades av diskbråck.

Tillbaka till livet efter coronan

Tillbaka till livet efter coronan

En dag i april slog corona­n till, och den slog hårt. Men bilmekanikern Fredrik Olehag har bestämt sig – han ska ha sitt liv tillbaka.

Kan jag tvingas bli undersökt?

Kan jag tvingas bli undersökt?

Jag har fobi för att ta sprutor och och vill inte delta i hälsoundersökningen på jobbet. Kan jag bli tvingad?

De visste hur man landar i sig själv

De visste hur man landar i sig själv

Vi kämpar med vår mindfullnes i nedlagda industrilokaler. Männen som en gång jobbade där visste bättre än så, skriver Håkan Wågvi, arbetsterapeut och tidigare industriarbetare.

”Jag fyller gubbe och har landat på trivselvikt”

”Jag fyller gubbe och har landat på trivselvikt”

2016 berättade Dagens Arbete om den flitige cyklisten Lennart Gille som trodde att han var i bra form – men fick beskedet att han hade diabetes typ 2. Så mår han i dag.

Så hittar du ditt inre lugn

Så hittar du ditt inre lugn

Att alltid känna sig stressad och inte gå ner i varv är farligt för hälsan. DA:s expert, psykologen Jonas Mosskin, ger sina bästa tips för att inte stressen ska ta överhand.

Ska jag berätta om sjukdomen?

Hur mycket ska man som funktionsnedsatt berätta om sina sjukdomar och sjukskrivningar? Läkaren Ulf Nordlund svarar.

”Det var fan dags att skärpa sig”

”Det var fan dags att skärpa sig”

Ett telefonsamtal från en nära vän och arbetskamrat fick Pappers välkända profil Mikael Lilja att fundera på hälsan. En magsäcksoperation senare berättar han om vad han nu äter och inte – och om sin nya last.

”Det var fan dags att skärpa sig”

”Det var fan dags att skärpa sig”

Ett telefonsamtal från en nära vän och arbetskamrat fick Pappers välkända profil Mikael Lilja att fundera på hälsan. En magsäcksoperation senare berättar han om att äta bara en kvarts pizza och hur vikttappet gjorde att han nästan undkom fortkörningsböter.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.