Industriarbetarnas tidning

Jakten på det goda arbetet

15 maj, 2014

Skrivet av

AnalysInhyrning av personal ökar och arbetsuppgifterna förenklas. Priset: onda axlar och jobb som lätt kan flyttas. Bemanningsfrågan och arbetets innehåll hör ihop mer än vad man kan tro. I grunden handlar det om jakten på det gamla goda arbetet.

Det sista som hände på Electrolux dammsugarfabrik i Västervik var att jobben gjordes enklare. Mindre komplicerat, mindre krävande. Införandet av ny teknik som rationaliserade tillverkningen upphörde; automatiseringen stannade av.

Samtidigt utarmades arbetsuppgifterna vid det löpande bandet. Cykeltiderna – den tid varje montör har på sig att utföra hela arbetsmomentet – pressades ner till 50 sekunder.

Sedan kom beslutet. Västerviksfabriken stänger. Produktionen flyttas i stället till ett låglöneland.

Ett utarmat, uppstyckat standardiserat arbete med korta cykeltider är lättare att flytta än ett innehållsrikt arbete som kräver mycket kunskap.

Kunskap är svårare att flytta.

De utarmade jobben flyttade till Ungern. Där pressades cykeltiderna ner ännu mer, till 30 sekunder.

Ju enklare jobb, desto kortare upplärningstid. Är jobben tillräckligt enkla och upplärningstiden kort är det desto lättare att använda sig av tillfällig personal.

På Volvo Powertrain i Skövde såg facket hur arbetsuppgifterna förenklades på vissa avdelningar – just för att anpassa jobben till inhyrd, ofta oerfaren personal.  

Inhyrningen påverkade också de anställdas möjlighet att rotera mellan olika arbetsuppgifter.

När man inte kunde rotera förhindrades man också att lära sig andra arbetsuppgifter. Inhyrningen låste fast den fast anställda personalen vid sina befattningar och blev inte lika mångkunnig som om den hade fått rotera. Eller om man så vill: inte lika flexibel.

Det där kan uttryckas på ett annat sätt, på arbetslivsforskarsvenska:

Den numerära flexibiliteten – inhyrning – tränger ut den funktionella flexibiliteten – mångkunnigheten.

Verkligheten är som den är. Industrin måste hålla sina leveranser. Order kommer stötvis och leveranstider är korta. Efterfrågan från kunderna går upp och ner. Den som inte kan leverera i tid och med noll fel kan packa ihop och försöka sig på något annat.

Därför talar arbetsgivarna om behovet av flexibilitet. Att snabbt kunna ställa om. Från halvfart till full gas. Från minimal till full bemanning.  

Inget hindrar arbetsgivarna från att hyra in personal år efter år. De kan dessutom stapla visstidsanställningar på varandra, den ena efter den andra.

I industrin går det omkring montörer som varit inhyrda nio–tio år på samma arbetsplats.

I dag finns några utvecklingskurvor som det kanske finns ett samband mellan. Cykeltiderna minskar, belastninsgsskadorna ökar och inhyrningen ökar.

De senaste femton åren är det allt färre industriarbetare som säger sig ha utvecklats i jobbet. Andelen nästan halverades på ett decennium. Samtidigt säger sig allt fler jobba på arbetsplatser där risken för belastningsskador ökar.

Industrin är bemanningsbranschens största kund.

Bemanningsfrågan och arbetets innehåll är egentligen två sidor av samma mynt, tryggheten i jobbet.

Hur ska jobben bli mer trygga?

Facket har sitt svar: utveckla den funktionella flexibiliteten, inte den numerära. Låt människorna utvecklas till att bli mer mångkunniga. Det ger inte bara en mindre skadlig arbetsmiljö och mer stimulerande arbetsuppgifter – för företagen är det också en tillgång att ha kunnig personal som inte räds problemlösning och svåra utmaningar.

Striden om flexibiliteten är vår tids stora konfliktfråga i arbetslivet. De anställda behöver förutsägbarhet och trygghet. Företagens behöver svara på tvära upp- och nedgångar i efterfrågan.

Hur kompromissa i den konflikten utan att arbetsgivarna tycker sig behöva ge efter på sin rätt att leda och fördela arbetet?

Facken inom industrin har startat projektet Fackliga förhållningssätt för trygg rörlighet på arbetsmarknaden. Det arbetet ska vara avslutat innan årets slut.

I grunden handlar det om jakten på det goda arbetet, visionen från 1980-talet då det varken fanns bemanningsföretag eller hög arbetslöshet. En vision som sopades bort av nittiotalskrisen som tryckte upp arbetslösheten. Och med krisen trycktes frågan om det goda arbetet tillbaka.

Från att metallarbetet skulle förändras skulle istället metallarbetaren själv förändras och bli mer anställningsbar genom exempelvis kompetensutveckling. En konsekvens av massarbetslöshet och krympande arbetsmarknad.

Men med tilltagande jobbflytt, rationaliseringar och växande inhyrning har den gamla visionen om det goda arbetet återkommit i ny tappning som visionen om det hållbara arbetet.

I det hållbara arbetet betonas produktiviten på ett annat sätt än tidigare. Det företag som inte ökar produktiviteten och blir mer effektiva har inte en chans. Ur produktivitetsökningarna hämtas både reallöneökningar och trygga jobb.  

Men var är människans plats i det högpresterande industriföretaget? Ständigt utbytbar? Förbrukningsvara eller resurs?

Inför årets IF Metall-kongress finns det flera motioner som vill se avtal om arbetets innehåll. Just för att hejda utarmningen av arbetsuppgifterna och förbättra arbetsmiljön.

Många andra motioner vill se krafttag mot inhyrningen.

Frågorna hör ihop.

Om flexibilitet i första hand handlar om att snabbt kunna hyra in så förutsätter det så enkla arbetsuppgifter som möjligt. De arbetsuppgifterna blir inte bara tråkiga utan ibland rent av skadliga. De blir också otrygga eftersom de är lätta att flytta.

Som i fallet med Electrolux dammsugarfabrik.

Därför hör bemanningsfrågan ihop med frågan om arbetets innehåll.

Du kanske också vill läsa…

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemanningsanställda rök först när Volvo stängde. När produktionen drar igång igen står de sist i kön för att få tillbaka jobben. Än så länge är Joel Gustafsson och Mikael Olsson utan arbete.

Bemanningsföretag eller fackförening?

Bemanningsföretag eller fackförening?

”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas”, skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

Bemanningens pris

Bemanningens pris

För 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

Bemanningens baksida

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

Dags för GS-kongress

Dags för GS-kongress

Ska GS-facket HBTQ-certifieras? Bör taket på medlemsavgiften slopas? Och borde inte avdelningarna få mer av förbundets pengar? DA går igenom de viktigaste frågorna inför den kongress som pågår i Västerås i helgen.

”Ni saknar förankring i verkligheten”

”Det är som att se två visionärer måla varsin tavla föreställande någonting helt annat än vad det egentligen är”, skriver André Börvall på DA Debatt.

”LO-facken skjuter sig själva i foten”

”LO-facken skjuter sig själva i foten”

Facken skjuter sig själva i foten när de inte driver de bemanningsanställdas frågor hårdare, skriver André Börvall, före detta klubbordförande för Proffice i Helsingborg, angående nya bemanningsavtalet.

”Utan organisering blir det julafton året runt”

”Utan organisering blir det julafton året runt”

”För att kunna försvara vårt avtal måste det ges bättre möjligheter att organisera inhyrda. Annars chansar många företag på att komma undan med sämre villkor.” Johan Sandberg, ombudsman för IF Metall i Sydvästra Skåne.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.