Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Välfärd – motmedel mot högerextremism

19 juni, 2014

Skrivet av Anders Ferbe

Det finns ingen quick-fix som stoppar extremhögern. Den som tror det blir besviken. De krafterna får sin näring från social oro och misär. Vår lösning måste vara fortsatt kamp för ett öppet samhälle i balans, där invånarna är trygga och känner tillförsikt inför framtiden.

Extremhögervågen som svepte fram över stora delar av Europa i valet till EU-parlamentet var chockartad, men den borde inte ha kommit som någon överraskning. Det är knappast någon nyhet att högerextrema idéer alltid har lättare att sprida sig när arbetslösheten är hög, när människor är oroliga och vilsna, och när det saknas fäste för framtidstro.

Vi har sett det hända förr. Människor som blir hårt pressade söker enkla lösningar på svåra problem. Resultatet blir att man skyller problemen på det som är främmande. På dem som är främlingar. Bort med dem, så är problemet löst …

Därför gick det som det gick i England, Frankrike, Nederländerna, Österrike, Grekland och Ungern. Högerextrema partier nådde enorma framgångar i valet till EU-parlamentet. Tyvärr var Sverige inget undantag.

Jag är djupt oroad över att det är så få länder som håller emot den här utvecklingen. Samtidigt är jag egentligen inte förvånad, eftersom situationen i Europa ser ut som den gör. Där är 26 miljoner människor arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten är skrämmande hög. Länderna som de lever i är i obalans.

Det är härifrån som högerextremismen hämtar sin näring. Ju större misär, desto starkare blir extremismen och främlingsfientligheten.

Det finns ingen quick-fix som skapar jobb åt 26 miljoner arbetslösa européer. Inga plåster som snabbt läker såren av misären.

Jag var nyligen på en konferens med representanter för industrifacken i olika länder i Europa. Signalerna därifrån var entydiga: Det krävs insatser för att återskapa ett Europa med stark industriell status. Länderna behöver få fart på investeringar och förbättra sina infrastrukturer. Dessutom är behovet av bostäder mycket stort i många länder. Framför allt är bristen på bostäder stor på de platser där jobben finns.

Lönemässigt kan europeiska industriföretag inte konkurrera med låglöneländer som till exempel Kina. Våra industrier ska inte ha pris som främsta konkurrensmedel utan innovationer och utveckling av avancerade produkter som förutsätter och tar vara på industriarbetarnas höga kompetens. Det är med den inriktningen som vi framgångsrikt kan återindustrialisera och få balans i Europa och därmed även Sverige. Med investeringar, utbyggd infrastruktur och bostadsbyggande kommer jobben.

Som facklig organisation har vi ingen bestämmanderätt över de här frågorna. Men medborgarna har den yttersta makten när det gäller att tillsätta de politiker som ska styra Sverige. Jag vet att det finns modiga politiker som inte ryggar för utmaningarna och som är beredda att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbete, välstånd och trygghet. Att ge utrymme för en sådan politik är dessutom det långsiktigt säkraste, och kanske det enda, sättet att sätta stopp för högerextremismen.

Du kanske också vill läsa…

Nya utmaningar finns alltid kvar

Nya utmaningar finns alltid kvar

Det fackliga arbetet måste alltid fortsätta. Efter en strid kommer nästa och nästa – allt för att ge bättre villkor i en ständigt ny tid.

Arbetsgivarnas återvändsgränd

Nästan alla arbetsgivare visade en glupande aptit
på mer makt över arbetstiden (läs gratisarbete)
i årets avtalsförhandlingar.

Engagemanget börjar i det lilla

Orättvisorna på jobbet finns kvar. Fler behöver kliva fram och aktivera sig.

Vi har avtal som ger unik styrka

Tack vare kollektivavtalen har Sverige under många år utvecklat unik styrka inom både arbetsliv och industri. Det ska vi fortsätta med.

Kompetens har bäst-före-datum

Med allt snabbare teknisk utveckling blir bäst-före-datum för kunskaper kortare och kortare. Därför behöver vi alla lära nytt hela tiden.

Nu håller vi ihop – det provocerar

Genom samordningen tar vi ansvar för en stabil löneökningstakt på hela den svenska arbetsmarknaden.

Vi är framtidens industri­arbetare

Den tekniska utvecklingen kräver yrkesskickliga industriarbetare. Alla industrier som vill hänga med i utvecklingen behöver praktiska teoretiker och teoretiska praktiker.

Nu går Sverige framåt igen

Efter åtta år med borgerligt styre går nu mycket åt rätt håll i politiken. Vi fortsätter att driva på – för industrijobben och för välfärden.

Värna arbetsmiljön – och affärerna

Hur reagerar chefen om jag som visstidsanställd eller inhyrd ställer kritiska frågor om säkerheten? Får jag komma tillbaka till jobbet då?

Världens bästa industri­arbetare

De är kompetenta och tar ansvar. De ställer lojalt upp för varandra och för företaget. Världens bästa industriarbetare finns i Sverige.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.