Välfärd – motmedel mot högerextremism

Det finns ingen quick-fix som stoppar extremhögern. Den som tror det blir besviken. De krafterna får sin näring från social oro och misär. Vår lösning måste vara fortsatt kamp för ett öppet samhälle i balans, där invånarna är trygga och känner tillförsikt inför framtiden.

Extremhögervågen som svepte fram över stora delar av Europa i valet till EU-parlamentet var chockartad, men den borde inte ha kommit som någon överraskning. Det är knappast någon nyhet att högerextrema idéer alltid har lättare att sprida sig när arbetslösheten är hög, när människor är oroliga och vilsna, och när det saknas fäste för framtidstro.

Vi har sett det hända förr. Människor som blir hårt pressade söker enkla lösningar på svåra problem. Resultatet blir att man skyller problemen på det som är främmande. På dem som är främlingar. Bort med dem, så är problemet löst …

Därför gick det som det gick i England, Frankrike, Nederländerna, Österrike, Grekland och Ungern. Högerextrema partier nådde enorma framgångar i valet till EU-parlamentet. Tyvärr var Sverige inget undantag.

Jag är djupt oroad över att det är så få länder som håller emot den här utvecklingen. Samtidigt är jag egentligen inte förvånad, eftersom situationen i Europa ser ut som den gör. Där är 26 miljoner människor arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten är skrämmande hög. Länderna som de lever i är i obalans.

Det är härifrån som högerextremismen hämtar sin näring. Ju större misär, desto starkare blir extremismen och främlingsfientligheten.

Det finns ingen quick-fix som skapar jobb åt 26 miljoner arbetslösa européer. Inga plåster som snabbt läker såren av misären.

Jag var nyligen på en konferens med representanter för industrifacken i olika länder i Europa. Signalerna därifrån var entydiga: Det krävs insatser för att återskapa ett Europa med stark industriell status. Länderna behöver få fart på investeringar och förbättra sina infrastrukturer. Dessutom är behovet av bostäder mycket stort i många länder. Framför allt är bristen på bostäder stor på de platser där jobben finns.

Lönemässigt kan europeiska industriföretag inte konkurrera med låglöneländer som till exempel Kina. Våra industrier ska inte ha pris som främsta konkurrensmedel utan innovationer och utveckling av avancerade produkter som förutsätter och tar vara på industriarbetarnas höga kompetens. Det är med den inriktningen som vi framgångsrikt kan återindustrialisera och få balans i Europa och därmed även Sverige. Med investeringar, utbyggd infrastruktur och bostadsbyggande kommer jobben.

Som facklig organisation har vi ingen bestämmanderätt över de här frågorna. Men medborgarna har den yttersta makten när det gäller att tillsätta de politiker som ska styra Sverige. Jag vet att det finns modiga politiker som inte ryggar för utmaningarna och som är beredda att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbete, välstånd och trygghet. Att ge utrymme för en sådan politik är dessutom det långsiktigt säkraste, och kanske det enda, sättet att sätta stopp för högerextremismen.

Anders Ferbe