Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Välfärd – motmedel mot högerextremism

19 juni, 2014

Skrivet av Anders Ferbe

Det finns ingen quick-fix som stoppar extremhögern. Den som tror det blir besviken. De krafterna får sin näring från social oro och misär. Vår lösning måste vara fortsatt kamp för ett öppet samhälle i balans, där invånarna är trygga och känner tillförsikt inför framtiden.

Extremhögervågen som svepte fram över stora delar av Europa i valet till EU-parlamentet var chockartad, men den borde inte ha kommit som någon överraskning. Det är knappast någon nyhet att högerextrema idéer alltid har lättare att sprida sig när arbetslösheten är hög, när människor är oroliga och vilsna, och när det saknas fäste för framtidstro.

Vi har sett det hända förr. Människor som blir hårt pressade söker enkla lösningar på svåra problem. Resultatet blir att man skyller problemen på det som är främmande. På dem som är främlingar. Bort med dem, så är problemet löst …

Därför gick det som det gick i England, Frankrike, Nederländerna, Österrike, Grekland och Ungern. Högerextrema partier nådde enorma framgångar i valet till EU-parlamentet. Tyvärr var Sverige inget undantag.

Jag är djupt oroad över att det är så få länder som håller emot den här utvecklingen. Samtidigt är jag egentligen inte förvånad, eftersom situationen i Europa ser ut som den gör. Där är 26 miljoner människor arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten är skrämmande hög. Länderna som de lever i är i obalans.

Det är härifrån som högerextremismen hämtar sin näring. Ju större misär, desto starkare blir extremismen och främlingsfientligheten.

Det finns ingen quick-fix som skapar jobb åt 26 miljoner arbetslösa européer. Inga plåster som snabbt läker såren av misären.

Jag var nyligen på en konferens med representanter för industrifacken i olika länder i Europa. Signalerna därifrån var entydiga: Det krävs insatser för att återskapa ett Europa med stark industriell status. Länderna behöver få fart på investeringar och förbättra sina infrastrukturer. Dessutom är behovet av bostäder mycket stort i många länder. Framför allt är bristen på bostäder stor på de platser där jobben finns.

Lönemässigt kan europeiska industriföretag inte konkurrera med låglöneländer som till exempel Kina. Våra industrier ska inte ha pris som främsta konkurrensmedel utan innovationer och utveckling av avancerade produkter som förutsätter och tar vara på industriarbetarnas höga kompetens. Det är med den inriktningen som vi framgångsrikt kan återindustrialisera och få balans i Europa och därmed även Sverige. Med investeringar, utbyggd infrastruktur och bostadsbyggande kommer jobben.

Som facklig organisation har vi ingen bestämmanderätt över de här frågorna. Men medborgarna har den yttersta makten när det gäller att tillsätta de politiker som ska styra Sverige. Jag vet att det finns modiga politiker som inte ryggar för utmaningarna och som är beredda att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbete, välstånd och trygghet. Att ge utrymme för en sådan politik är dessutom det långsiktigt säkraste, och kanske det enda, sättet att sätta stopp för högerextremismen.

Du kanske också vill läsa…

Nya utmaningar finns alltid kvar

Nya utmaningar finns alltid kvar

Det fackliga arbetet måste alltid fortsätta. Efter en strid kommer nästa och nästa – allt för att ge bättre villkor i en ständigt ny tid.

Arbetsgivarnas återvändsgränd

Nästan alla arbetsgivare visade en glupande aptit
på mer makt över arbetstiden (läs gratisarbete)
i årets avtalsförhandlingar.

Engagemanget börjar i det lilla

Orättvisorna på jobbet finns kvar. Fler behöver kliva fram och aktivera sig.

Vi har avtal som ger unik styrka

Tack vare kollektivavtalen har Sverige under många år utvecklat unik styrka inom både arbetsliv och industri. Det ska vi fortsätta med.

Kompetens har bäst-före-datum

Med allt snabbare teknisk utveckling blir bäst-före-datum för kunskaper kortare och kortare. Därför behöver vi alla lära nytt hela tiden.

Nu håller vi ihop – det provocerar

Genom samordningen tar vi ansvar för en stabil löneökningstakt på hela den svenska arbetsmarknaden.

Vi är framtidens industri­arbetare

Den tekniska utvecklingen kräver yrkesskickliga industriarbetare. Alla industrier som vill hänga med i utvecklingen behöver praktiska teoretiker och teoretiska praktiker.

Nu går Sverige framåt igen

Efter åtta år med borgerligt styre går nu mycket åt rätt håll i politiken. Vi fortsätter att driva på – för industrijobben och för välfärden.

Värna arbetsmiljön – och affärerna

Hur reagerar chefen om jag som visstidsanställd eller inhyrd ställer kritiska frågor om säkerheten? Får jag komma tillbaka till jobbet då?

Världens bästa industri­arbetare

De är kompetenta och tar ansvar. De ställer lojalt upp för varandra och för företaget. Världens bästa industriarbetare finns i Sverige.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?