Facket och H&M pressar underleverantörer
Över 800 anställda vid H&M:s leverantörer i Bangladesh har avskedats efter omfattande strejker. Nu samarbetar facket med den svenska klädjätten för att hitta en lösning.
Industriarbetarnas tidning
16 september, 2014
Skrivet av Harald Gatu
TextilindustriNu flyttar textilindustrin till Etiopien. Där är lönerna hälften mot i Bangladesh och företagen lockas med gratis mark, generösa lån och skattefrihet i fem år.
– Hit kommer företag och klädkedjor från hela världen, säger Yhannes Angesom, internationell sekreterare i Etiopiens textilarbetarförbund som just besökt Sverige.
– Vårt land håller snabbt på att industrialiseras.
Inom kort öppnar tre turkiskt ägda textilfabriker med vardera 15 000 anställda. En kinesisk investerare satsar i bygget av en jättefabrik som 100 000kvadratmeter.
Etiopien börjar på allvar konkurrera med Bangladesh, Kambodja och Vietnam om textilindustrin. För klädkedjornas uppköpare är inte Kina lika intressant längre. De kinesiska lönerna stiger för snabbt.
I Etiopien tjänar en textilarbetare i regel 35 dollar i månaden, drygt 200 kronor.
– Det är hälften mot i Bangladesh, säger Yhannes Angesom
– Alldeles för lite. Lönen borde ligga på 250 dollar om man ska kunna leva på den.
Förbundet – Industrial federation of Ethiopian Textile, Leather and Garment Worker Trade Unions – organiserar var fjärde av landets 182 000 textilarbetare. Att organisera arbetarna och få upp lönerna är de viktigaste prioriteringarna för förbundet.
– Vi har lyckats rätt bra i bägge de fabriker där svenska H&M syr sina kläder. H&M gör ett bra jobb i Etiopien, säger Yhannes Angesom.
Vid den ena fabriken har lönerna höjts upp till 75 dollar i månaden, alltså dubbelt så mycket som minimilönen. Vid det andra förväntar sig facket ett liknande lönelyft.
H&M har just inlett ett projekt i Etiopien tillsammans med biståndsorganet Swedfund. Tillsammans vill de ”bidra till en ansvarsfull textilindustri ”med goda villkor och bra miljö.
– Vi väntar oss mycket av det arbetet, säger Yhannes Angesom.
Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.