Industriarbetarnas tidning

Den nya järnåldern

8 december, 2014

Skrivet av

Gruvföretaget Northland går i konkurs, men internationellt går det knappast att tala om en gruvkris – däremot en inbromsning. Järnåldern fortsätter så länge Kina bygger upp sitt land. Allt tog sin början i en sydkinesisk stad för över tjugo år sedan.

  • 1992. Kinas åldrige kommunistledare Deng Xiaoping besöker sydkinesiska staden Shenzen. Här håller han det tal som markerar starten för Kinas modernisering och att landet öppnas för utländska investeringar.
  • 2000. Den globala efter­frågan på järnmalm har länge legat på 1 miljard ton. Men det var innan Kina  på allvar kom in i bilden. I dag, fjorton år senare, konsumerar världen dubbelt så mycket järnmalm.
  • 2001. Kina släpps in i världshandelsorganisationen WTO. Det innebär att Kina på allvar blir en del av världsmarknaden.  Samtidigt börjar Kina köpa in malm för att få fart på stålproduktionen. Under det kommande år­tiondet ökar Kina sin produktion av råstål från 150 till nära 800 miljoner ton om året. Vilket driver upp priset på bland annat järnmalm.
  • 2003. Priset på järnmalm börjar sakta stiga från en extremt låg nivå, cirka 15 dollar per ton.
  • 2006. Många vill undersöka möjligheten att starta gruvor. Den statliga tillsynsmyndigheten Bergstaten beviljar 377 nya undersökningstillstånd. Rekordmånga.
  • 2008. Priset på järnmalm stiger för första gången på årtionden över 50 dollar. Lönsamheten stiger inom gruvbranschen och företag som är knutna till gruvhanteringen. Atlas Copco jubla­r över rekordvinster och sju år av stigande försäljning innan finanskrisen abrupt bryter trenden.
  • 2010. Enbart Kina konsumerar nu 1 miljard ton järnmalm – alltså lika mycket som hela världen köpte tio år tidigare. Det allra mesta av malmen som kineserna använder, över 70 procent, importeras från andra länder. Priset på järnmalm rusar. LKAB satsar i Svappavaara: dagbrottet i Gruvberget invigs, brytningen i Leveäniemi, som upphörde 1983, ska återupptas och en ny brytning öppnas i Märtainen.
  • 2011. Järnmalmspriset når sin toppnivå:  187 dollar per ton. LKABs vinstmarginal – vinstens andel av försäljningen – uppgår till 47 procent. Vilket innebär att det statliga gruvbolaget är ett av världens mest lönsamma företag. LKAB dominerar i Europa och står för 90 procent av den järnmalm som säljs inom EU.
  • 2012. Stor optimism hos branschen. De svenska gruvornas samorganisation Svemin skriver ”Vår tillväxtvision är att Sverige fram till 2025 trefaldigar sin gruvproduktion. Det skulle skapa mer än 50 000 nya arbetstillfällen.” Dannemoragruvan återinvigs av kungen efter att ha varit stängd i tjugo år.
  • 2013. Från Tapuligruvan utanför Pajala levereras det första järnmalmkoncentratet till marknaden. Gruvan ägs av Northland Resources. En ny huvudnivå tas i bruk vid LKAB i Kiruna, en satsning som kostat över 12 miljarder kronor. En av Sveriges största industriinvesteringar någonsin. LKAB förfogar nu över en malmreserv som räcker fram till år 2034. Sverige är världens sjunde största exportör av järnmalm efter Australien, Brasilien, Sydafrika, Kanada, Ukraina och Ryssland.
  • 2014. Problemen för Northland Resources fortsätter, på sommaren ansöker bolaget om en ny rekonstruktion och börjar säga upp personal. Diskussionerna med nya ägare misslyckas och företaget sätter sig självt i konkurs den 8 december. Priset på järnmalm har fallit till under 80 dollar per ton – mer än en halvering på några år. Prisfallet beror på dämpad efterfrågan av järnmalm i Kina. Konsumtionen ökar, men inte lika snabbt som tidigare. Prisfallet beror också på att världens tre största gruvföretag – Vale, Rio Tinto och BHP Billiton – ökat sin produktion. Priserna sjunker när utbudet ökar och efterfrågan samtidigt mattas av.

Du kanske också vill läsa…

Första malmtåget från Pajalagruvan

Första malmtåget från Pajalagruvan

Northlands gamla gruva i Pajala är i gång sedan i somras – och nu rullar första malmtåget till Narvik sedan 2014. Gruvan drivs nu av Kaunis Iron och har gett cirka 200 personer jobb, den siffran kan stiga till 300 när produktionen är i full gång.

Nystart av Pajalagruva rycker närmare

Nystart av Pajalagruva rycker närmare

Planerna för Northlands gamla gruva utanför Pajala blir allt konkretare efter ett möte mellan fack och arbetsgivare. Gruvavtalet ska gälla, men vid starten i sommar kommer nya ägaren Kaunis Iron att lägga ut brytningen på underentreprenörer.

Northlands gamla gruva öppnar igen

Kaunis Iron, med svenska investerare, planerar att återuppta brytningen i Northlands gamla gruva i Kaunisvaara redan nästa sommar. Det kan ge 300 nya jobb. ”En tidig julklapp”, säger Jari Törmänen ombudsman på IF Metalls avdelning 1.

”Tidsfråga innan Northlandgruvan öppnar igen”

”Tidsfråga innan Northlandgruvan öppnar igen”

Det är inte frågan om utan när Northlandgruvan i Pajala kommer att öppnas igen, enligt gruvexperten Magnus Ericsson.

Nytt hopp för Northlands stängda gruva

Nytt hopp för Northlands stängda gruva

Pajala kommun och Luleå tekniska universitet vill starta en testverksamhet för gruvindustrin i arktiskt klimat i Northlands övergivna gruva. Pengar finns för en pilotstudie, nu vill man ha statligt stöd för en storskalig satsning.

”Vi förberedde en uppstart”

IF Metalls klubbordförande i gruvan: ”Vi förberedde en uppstart”

USA:s gruv­arbetare kräver ”en rättvis omställning”

USA:s gruv­arbetare kräver ”en rättvis omställning”

Förnekandet av klimatkrisen gav Donald Trump en stor del av de amerikanska gruvarbetarnas röster i presidentvalet. Men nu välkomnas president Joe Bidens klimatpolitik av gruvarbetarförbundet som kräver ”en rättvis omställning”.

”Det är slut med kolbrytning”

”Det är slut med kolbrytning”

För två år sedan reste DA till Asturien i Spanien, där kolbrytningen höll på att fasas ut. Vi stämmer av med kolbrytaren Rafael, som fick jobb på ett värmeverk i en omvandlad kolgruva, om hur det går.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Franska gruv­arbetare får 100 000 i skadestånd

Franska gruv­arbetare får 100 000 i skadestånd

100 000 kronor var för sin oro att bli sjuka. Det får 726 franska gruvarbetare, som arbetat med otillräcklig eller ingen skyddsutrustning, efter en unik dom.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.