Industriarbetarnas tidning

Den nya järnåldern

8 december, 2014

Skrivet av

Gruvföretaget Northland går i konkurs, men internationellt går det knappast att tala om en gruvkris – däremot en inbromsning. Järnåldern fortsätter så länge Kina bygger upp sitt land. Allt tog sin början i en sydkinesisk stad för över tjugo år sedan.

  • 1992. Kinas åldrige kommunistledare Deng Xiaoping besöker sydkinesiska staden Shenzen. Här håller han det tal som markerar starten för Kinas modernisering och att landet öppnas för utländska investeringar.
  • 2000. Den globala efter­frågan på järnmalm har länge legat på 1 miljard ton. Men det var innan Kina  på allvar kom in i bilden. I dag, fjorton år senare, konsumerar världen dubbelt så mycket järnmalm.
  • 2001. Kina släpps in i världshandelsorganisationen WTO. Det innebär att Kina på allvar blir en del av världsmarknaden.  Samtidigt börjar Kina köpa in malm för att få fart på stålproduktionen. Under det kommande år­tiondet ökar Kina sin produktion av råstål från 150 till nära 800 miljoner ton om året. Vilket driver upp priset på bland annat järnmalm.
  • 2003. Priset på järnmalm börjar sakta stiga från en extremt låg nivå, cirka 15 dollar per ton.
  • 2006. Många vill undersöka möjligheten att starta gruvor. Den statliga tillsynsmyndigheten Bergstaten beviljar 377 nya undersökningstillstånd. Rekordmånga.
  • 2008. Priset på järnmalm stiger för första gången på årtionden över 50 dollar. Lönsamheten stiger inom gruvbranschen och företag som är knutna till gruvhanteringen. Atlas Copco jubla­r över rekordvinster och sju år av stigande försäljning innan finanskrisen abrupt bryter trenden.
  • 2010. Enbart Kina konsumerar nu 1 miljard ton järnmalm – alltså lika mycket som hela världen köpte tio år tidigare. Det allra mesta av malmen som kineserna använder, över 70 procent, importeras från andra länder. Priset på järnmalm rusar. LKAB satsar i Svappavaara: dagbrottet i Gruvberget invigs, brytningen i Leveäniemi, som upphörde 1983, ska återupptas och en ny brytning öppnas i Märtainen.
  • 2011. Järnmalmspriset når sin toppnivå:  187 dollar per ton. LKABs vinstmarginal – vinstens andel av försäljningen – uppgår till 47 procent. Vilket innebär att det statliga gruvbolaget är ett av världens mest lönsamma företag. LKAB dominerar i Europa och står för 90 procent av den järnmalm som säljs inom EU.
  • 2012. Stor optimism hos branschen. De svenska gruvornas samorganisation Svemin skriver ”Vår tillväxtvision är att Sverige fram till 2025 trefaldigar sin gruvproduktion. Det skulle skapa mer än 50 000 nya arbetstillfällen.” Dannemoragruvan återinvigs av kungen efter att ha varit stängd i tjugo år.
  • 2013. Från Tapuligruvan utanför Pajala levereras det första järnmalmkoncentratet till marknaden. Gruvan ägs av Northland Resources. En ny huvudnivå tas i bruk vid LKAB i Kiruna, en satsning som kostat över 12 miljarder kronor. En av Sveriges största industriinvesteringar någonsin. LKAB förfogar nu över en malmreserv som räcker fram till år 2034. Sverige är världens sjunde största exportör av järnmalm efter Australien, Brasilien, Sydafrika, Kanada, Ukraina och Ryssland.
  • 2014. Problemen för Northland Resources fortsätter, på sommaren ansöker bolaget om en ny rekonstruktion och börjar säga upp personal. Diskussionerna med nya ägare misslyckas och företaget sätter sig självt i konkurs den 8 december. Priset på järnmalm har fallit till under 80 dollar per ton – mer än en halvering på några år. Prisfallet beror på dämpad efterfrågan av järnmalm i Kina. Konsumtionen ökar, men inte lika snabbt som tidigare. Prisfallet beror också på att världens tre största gruvföretag – Vale, Rio Tinto och BHP Billiton – ökat sin produktion. Priserna sjunker när utbudet ökar och efterfrågan samtidigt mattas av.

Du kanske också vill läsa…

Första malmtåget från Pajalagruvan

Första malmtåget från Pajalagruvan

Northlands gamla gruva i Pajala är i gång sedan i somras – och nu rullar första malmtåget till Narvik sedan 2014. Gruvan drivs nu av Kaunis Iron och har gett cirka 200 personer jobb, den siffran kan stiga till 300 när produktionen är i full gång.

Nystart av Pajalagruva rycker närmare

Nystart av Pajalagruva rycker närmare

Planerna för Northlands gamla gruva utanför Pajala blir allt konkretare efter ett möte mellan fack och arbetsgivare. Gruvavtalet ska gälla, men vid starten i sommar kommer nya ägaren Kaunis Iron att lägga ut brytningen på underentreprenörer.

Northlands gamla gruva öppnar igen

Kaunis Iron, med svenska investerare, planerar att återuppta brytningen i Northlands gamla gruva i Kaunisvaara redan nästa sommar. Det kan ge 300 nya jobb. ”En tidig julklapp”, säger Jari Törmänen ombudsman på IF Metalls avdelning 1.

”Tidsfråga innan Northlandgruvan öppnar igen”

”Tidsfråga innan Northlandgruvan öppnar igen”

Det är inte frågan om utan när Northlandgruvan i Pajala kommer att öppnas igen, enligt gruvexperten Magnus Ericsson.

Nytt hopp för Northlands stängda gruva

Nytt hopp för Northlands stängda gruva

Pajala kommun och Luleå tekniska universitet vill starta en testverksamhet för gruvindustrin i arktiskt klimat i Northlands övergivna gruva. Pengar finns för en pilotstudie, nu vill man ha statligt stöd för en storskalig satsning.

”Vi förberedde en uppstart”

IF Metalls klubbordförande i gruvan: ”Vi förberedde en uppstart”

Sprickan i Malmfälten

Sprickan i Malmfälten

Gruvkvinnorna visste att de skulle stöta på hinder. De ville förändra arbetsvillkoren inifrån. Men motståndet kom från oväntat håll.

Till slut kommer dragspelet fram

Till slut kommer dragspelet fram

Johan Airijoki: Det är något alldeles speciellt med att höra vacker musik i den här smutsiga miljön.

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar från sitt tidigare förslag att totalförbjuda gruvarbete under jord för gravida och ammande.

EU-regler stoppar gruvjobb för gravida

EU-regler stoppar gruvjobb för gravida

Mullret stiger i LKAB:s Kirunagruva. År 2023 totalförbjuds gruvarbete under jord för gravida och ammande på grund av ett EU-direktiv. Det upprör många kvinnliga gruvarbetare.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?