Eva Burman: Ingen bryr sig – cheferna cashar in
Utländska migrantarbetare sliter hårt i svenska skogar Reser ändå hem utan klirr i kassan Hur är det möjligt?
Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.
Publicerad 2015-02-04, 12:48 Uppdaterad 2020-08-25, 14:07
”Omställningsföretagen flockas kring bruksorterna. Stålet är i kris.”
Så skriver Harald Gatu i sin analys av de senaste slagen mot svensk stålindustri. Outokumpus nedläggning av Långshyttan, halveringen av Surahammar och så denna veckas besked om att SSAB varslar 210 anställda i Borlänge är oroväckande signaler om att allt inte står rätt till.
Oron på bruksorterna är begriplig. Det borde vara minst lika oroligt i Rosenbad. Det handlar inte bara om stålindustrins framtid utan om Sveriges framtid som industrination. Under regeringen Reinfeldt sågs industrin som något som hör hedenhös till, där statsministerns ord ”basically gone” utgjorde själva essensen i en total avsaknad av industripolitik.
Förväntningarna var därför höga från både industriarbetare och företagsledningar när statsminister Löfven tillträdde. Hans bakgrund i IF Metall och hans upprepade utsagor om behovet av nyindustrialisering lovade gott för framtiden.
Frågan är vad talet om industrikansler och satsningar på innovation, forskning och tillväxtskapande tagit vägen. Visserligen är det den borgerliga Alliansens budget som gäller i år men regeringen har makten att staka ut en framtidsriktning och skapa en nationell samling för stärkandet av svensk industri.
Det är hög tid att alla vackra ord och löften blir till politisk handling.
Statsminister Stefan Löfven ska delta på årets Industridag i Södertälje nu på torsdag. Då måste han visa på en offensiv politik för den nyindustrialisering han talat sig varm för.
Finanskrisen och den långvariga lågkonjunkturen har försvårat för industrin men det saknas också en aktiv industripolitik från statens håll som syftar till att öka industrins konkurrenskraft – det kan gälla alltifrån utbildningssatsningar till forskning och innovationsprojekt.
I den av Dagens Arbete initierade debatten om robotiseringen pekar professor Gunnar Bolmsjö på att många andra länder i Europa satsar nationellt för att öka industrins konkurrenskraft. Tyskland förbereder exempelvis den fjärde industriella revolutionen – Industry 4.0 – som går ut på att skapa ”smarta fabriker”. President Obama har startat ett nationellt nätverk för att påskynda införandet av spjutspetsteknik och öka de amerikanska företagens konkurrenskraft.
– Liknande program, med statlig uppbackning, genomförs i England, Danmark med flera länder, skriver Bolmsjö i sin och Ove Leichsenrings debattartikel.
Förtroendet för regeringen Löfvens engagemang för industrinationen Sverige är högt. Men det är hög tid att börja leverera politik.
Dags för ett Industrilyft, Löfven!
Ska Löfven kunna föra en industrivänlig politik måste han först göra sig av med industrifientliga MP.