I dag deklarerar statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson att de tänker slopa överskottsmålet. Det är ett oerhört välkommet besked.
Dagens Arbete har liksom många andra under lång tid förordat en mer expansiv finanspolitik. Överskottsmålet kom till under 90-talskrisen och har varit bra i en tid då det gällde att få ordning och reda i statens finanser. Men på senare tid har det trubbiga instrumentet hämmat politiken och lett till att det nödvändiga gasandet i svensk ekonomi inte kunnat genomföras.
En så gott som enig ekonomkår liksom både LO och TCO och en rad debattörer har efterlyst nya finanspolitiska ramar. Det är på tiden att regeringen börjar lyssna och det är utmärkt att man nu vill utreda hur ett nytt mål skulle kunna utformas.
En sak är säker: Sverige är i stort behov av välfärdssatsningar och investeringar i bostäder, infrastruktur och ny energi. En av de stora nackdelarna med rådande finanspolitiska ramverk har varit att man inte skiljer på utgifter och investeringar. Att exempelvis satsa på långsiktigt byggande av vägar och järnvägar är något samhället på sikt tjänar på. Likadant är reformeringen av utbildningssystemet en tillgång för framtida generationer.
För att leva upp till sina höga ambitioner på arbetsmarknadsområdet måste den rödgröna regeringen nu få fart på svensk ekonomi genom rejäla satsningar på jobb och välfärd. Då duger inte det gamla Anders Borg-mantrat om att finansiera allt ”krona för krona”. Det är tvärtom läge för staten att låna till investeringar i dag i minusräntans tid.
Dagens utspel visar att regeringen om än lite försiktigt vill bedriva en mer expansiv finanspolitik än tidigare. Det är ett mycket glädjande besked till företag och medborgare. Det finns så mycket att göra och förhoppningsvis kan redan vårbudgeten visa på den politiska viljan att investera Sverige ur arbetslöshetskrisen. Satsa på bostandsbyggande (gärna industriellt träbyggande) och på upprustning av A-kassan exempelvis.
