Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

När en kompis frågar Louise Karlgren om de ska hitta på någonting nästa helg har hon alltid svårt att svara. Hon längtar efter att kunna planera sitt liv. Foto: Brita Nordholm
Fiskeby bruk vill ersätta Louise Karlgren och andra inhoppare med bemanningsföretag, trots att de har förtur till jobb. Claes Nöid är fack­avdelningens ordförande. Han tog kampen för sina medlemmars rätt – och förlorade. Foto: Brita Nordholm
Love Mattsson tror inte att en anställning på bemanningsföretag är en tryggare tillvaro. Han har hoppat in på bruke­t i ungefär tre års tid. Foto: Brita Nordholm
Henning Lander blev uppsagd för två år sedan men har fått fast anställning igen. Foto: Brita Nordholm
Claes Nöid är besviken över skiljenämndens beslut. ”Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal. Det är tänkt att användas vid till exempel arbetstoppar och sådana finns inte i vår bransch. Vi producerar alltid 100 procent.” Foto: Brita Nordholm

Tio dagar från ett fast jobb

Strid om företrädesrätten. ”Anställda ska inte kunna sparkas och ersättas av bemannings­företag”, tyckte facket. ”Vi måste ha rätt att vara flexibla”, svarade arbetsgivarna.  Pappers förlorade striden om 12 personer på förturslistan vid Fiskeby bruk.

Då har du förtur till jobb

Om du har jobbat hos samma arbetsgivare i sammanlagt tolv månader under de senaste tre åren, har du företrädesrätt till anställning hos arbetsgivaren. Rätten gäller för jobb du är kvalificerad för, såväl visstidstjänster som fasta tjänster. Du måste anmäla att du vill använda din företrädesrätt.

Exempel: Du får ett års vikariat hos en arbetsgivare. Tre månader efter att vikariatet är slut behöver arbetsgivaren återigen en vikarie. Du har anmält att du är intresserad av att använda din företrädesrätt, och ingen står före dig på förturslistan. Då ska du erbjudas det nya vikariatet. Företrädesrätten gäller i nio månader från den dag det första vikariatet upphörde. Säger du nej till erbjudet jobb har du förbrukat din företrädesrätt.

Då har du rätt till fast jobb

Om du har varit anställd hos en arbetsgivare på visstid eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Förutsättningen är att inhoppen och vikariaten ska ha skett under en ramperiod på fem år.

Exempel: Du anställs på ett års vikariat för någon som är föräldraledig. Efter vikariatets slut hoppar du in under helger, vid lov och när någon är sjuk. Efter fyra år visar det sig att du jobbat sammanlagt 24 månader på företaget. Då måste arbetsgivaren erbjuda dig en fast anställning.

Louise Karlgren behöver bara kallas in tio arbetsdagar till. Sedan har hon rätt till en tillsvidareanställning enligt lagen om anställningsskydd. Och fast jobb är precis vad Louise drömmer om. Hon trivs på Fiskeby, jobbarkompisarna är bra. Hon är 24 år gammal och vill kunna ta semester, köpa hus, planera sitt liv. Allt sånt som en fast anställning kan ge.

Louise är inte ensam om att hoppas. På brukets lista om förtur till jobb finns tolv namn. Och det är kring dem en konflikt har blossat upp. Den som har fått ombudsmannen Lars Wåhlstedt på Pappers förbundskontor i Stockholm att börja prata om att strejka igen. Han hänvisar till pappers­strejken 2010. Den som slutade med att förbundet och arbetsgivarna skrev avtal om ”förstärkt företrädesrätt”.

Med ett sånt avtal skulle arbetsgivarna tvingas utgå från vilka som har rätt till jobb enligt turordningen, i stället för att plocka in vem som helst. Det skulle inte gå att sparka folk ena dagen och hyra in från bemanningsföretag nästa. Avtalet skulle gälla. Och avtalet bygger på lagens rättviseprincip som kortfattat går ut på att den som jobbat mest ska ha rätt till anställning i första hand (se faktarutor). Men avtalet visade sig sakna något när det väl gällde. Muskler.

I början av 2014 meddelade ledningen på Fiskeby bruk utanför Norrköping att man vid korttidsfrånvaro ville använda ett bemanningsföretag i stället för att ta in folk från företrädeslistan. Enligt förbundet var det helt i strid med det avtal man strejkat sig till. Konflikten landade till slut i fackets och arbetsgivarnas skiljenämnd. Skiljenämnden är en sorts intern domstol som avgör hur reglerna i kollektivavtalet ska tolkas. Och där åkte Pappers på pumpen. Fiskeby hade rättigheterna på sin sida. Överenskommelsen visade sig därmed inte fungera som det var tänkt, menar Lars Wåhlstedt.

– Arbetsgivarna visar brist på respekt för våra avtal. De kör det juridiska spelet och struntar i relationen. Nu vill vi hitta en förhandlingslösning på det här. Gör vi inte det kommer det att märkas i avtalsrörelsen.

Han tror att skiljenämndens beslut kan få allvarliga konsekvenser, både för jobbkunskaperna och säkerheten på bruken.

– Hur ska vi säkerställa att de som kommer in från bemanningsföretag och jobbar någon dag då och då har rätt kompetens? Inte bara rätt kompetens för jobbet, utan också när det gäller skyddsfrågor?

Claes Nöid är besviken över skiljenämndens beslut. ”Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal. Det är tänkt att användas vid till exempel arbetstoppar och sådana finns inte i vår bransch. Vi producerar alltid 100 procent.” Foto: Brita Nordholm

Claes Nöid är besviken över skiljenämndens beslut. ”Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal. Det är tänkt att användas vid till exempel arbetstoppar och sådana finns inte i vår bransch. Vi producerar alltid 100 procent.” Foto: Brita Nordholm

Fackets avdelningsordförande på Fiskeby heter Claes Nöid. Skiljenämndens beslut sätter hans kamrater i ett svårt läge, säger han. Det handlar inte bara om att arbetsgivarna får rätt att runda reglerna i avtalet. Utan också om hur bantad en organisation kan få bli.

– Vi är inte emot bemanningsföretag, de är en del av samhället nu, vare sig man gillar det eller inte. Problemet för oss är att vi har medlemmar med företrädesrätt. Och företaget vill ersätta personal som borde ingå i grundbemanningen, med bemanningsanställda. Om företaget nu väljer att anlita ett bemanningsföretag kommer de att behöva vara här i princip varje dag, dygnet runt. Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal.

Organisationen har slimmats på bruket. Vid 2013 års slut drog ledningen in tio tjänster, i snitt två på varje skiftlag. Enligt facket ledde detta till att man numera varken klarar sjukdagar, ledigheter, vab eller utbildning utan att ta in vikarier eller beordra övertid.

– Vi har i snitt 1,4 sjuka per dag här, det säger sig självt att det behövs en reserv. Nu är den reserven borta. Men behovet finns kvar, och det märks ju med tanke på hur många som får hoppa in, säger Claes Nöid.

De som sades upp och inte sökte sig till andra anställningar kom fort tillbaka. De och fler därtill.

Louise är ett exempel. Hon som har fått hoppa in så mycket att hon bara har tio dagar kvar till ett fast jobb. Problemet är bara att hon vet hur det har gått för flera av de andra inhopparna som anställts enligt lag. Förmodligen kommer blanketten om fast jobb direkt att följas av en annan: en där hon blir uppsagd med två månaders uppsägningstid. Skälet till uppsägningen kommer att vara arbetsbrist. ”Du behövs inte.”

Skiften består just nu av tio pappersarbetare plus en arbetsledare, och fler fast anställda än så vill ledningen inte ha. I stället är planen att hyra in personal från bemanningsföretaget, vid behov. På så vis slipper bruket binda upp sig. Arbetsgivarna slipper folk som efter att ha kvalificerat sig för fast jobb anställs, blir uppsagda, och har rätt till uppsägningstiden på två månader. De behöver inte heller bekymra sig om att titta på företrädeslistan varje gång en korttidsvikarie ska ringas in.

”Arbetsgivarens våta dröm är ju att betala lön bara exakt när det finns ett behov. Men i vår bransch finns inte riktigt de där topparna och dalarna.”

När LO och arbetsgivarna kom överens om ett bemanningsavtal år 2000 var det med utgångspunkten att flexibilitet krävdes på en marknad där konjunkturerna svängde. ”Arbetstopp” var ett ord i tiden, ett ord för hur snabbt företag behövde rekrytera när ekonomin gick som tåget, och det var just vid arbetstoppar som bemanningsföretagen skulle kallas in. På pappersbruken tog det tid innan de gjorde sitt inträde, men det håller på att förändras.

En undersökning som Dagens Arbete publicerade i november förra året visade att var tionde arbetsplats på Pappers avtalsområde anlitar bemanningsföretag, och att fler är på gång.

I dagsläget är nog de flesta överens om att bemanningsföretag har fått en ny roll på svensk arbetsmarknad. Bemanningskonceptet har spridits från extrema just in time-företag i exempelvis fordonsindustrin, till processindustri (som papper) där orderböckerna utmärks av fler långa kontrakt.

– Arbetsgivarens våta dröm är ju att betala lön bara exakt när det finns ett behov. Men i vår bransch finns inte riktigt de där topparna och dalarna, säger Claes Nöid.

– Ledningen hävdar ändå hela tiden att behovet är ojämnt. De vill inte avlöna någon som går och inte har något att göra. Den verkligheten delar vi inte på golvet, vi är för få, vi har alltid att göra.

Ännu finns inget bemanningsföretag på plats på bruket. Förhandlingar om löneläge och vilken introduktion som krävs för de bemanningsanställda väntar. Även de lättaste jobben på Fiskeby tar tid att lära sig. Inhyrning kan vara en risk, det finns ingen garanti för att man får tag i folk som kan jobbet.

Vad många tror men ingen vet är att bemanningsföretaget nu kommer att vilja rekrytera Louise och de andra in­hopparna. Och från deras perspektiv är det kanske en bra sak? Det är väl tryggare att ha en anställning på bemanningsföretaget än ingen alls?

”Jag kanske blir uppsagd direkt men då vet jag i alla fall hur jag ska jobba de närmaste två månaderna.”

Love Mattsson tror inte att en anställning på bemanningsföretag är en tryggare tillvaro. Han har hoppat in på bruke­t i ungefär tre års tid. Foto: Brita Nordholm

Love Mattsson tror inte att en anställning på bemanningsföretag är en tryggare tillvaro. Han har hoppat in på bruke­t i ungefär tre års tid. Foto: Brita Nordholm

Love Mattsson är 23 och jobbar som bestrykare. Han har hoppat in från och till under tre år.

– Det är olika varje månad. Jag går heltid vissa månader, andra månader går jag bara några dagar. Det funkar för mig för jag bor hemma fortfarande.

Love har inte jobbat så mycket att han finns med på förturslistan. Ändå är han skeptisk till tanken på en bemanningsanställning.

– Det känns otryggt. Varför ska jag vara anställd av någon som hyr ut mig? De kan skicka mig vart som helst utan att jag har något att säga till om. Om Fiskeby ringer, då kan jag faktiskt säga nej om det inte funkar. Jag kan planera för ett liv på sidan om även om jag inte är fast anställd.

Henning Lander blev uppsagd för två år sedan men har fått fast anställning igen. Foto: Brita Nordholm

Henning Lander blev uppsagd för två år sedan men har fått fast anställning igen.
Foto: Brita Nordholm

Henning Lander, 30 år, jobbar på efterbearbetningen och är en av de tio som blev uppsagda för två år sedan. Efter vikariat är han nu fast anställd igen. Inte heller han känner sig lockad av tanken på ett bemanningsjobb, om han nu skulle bli uppsagd igen och erbjudas ett.

– Jag är ju hellre anställd direkt av Fiskeby. Men har man inget val, då tar man väl bemanningsföretaget. Man har ju fortfarande räkningar att betala.

Och Louise Karlgren? Hon tycker att det är svårt att ta ställning. Vad skulle en bemanningsanställning innebära, undrar hon. Känner alla sig lika delaktiga trots att de delas upp i två grupper med olika arbetsgivare? Bollas man runt mellan olika arbetsplatser?

– Det enda jag vill är att kunna planera. Nu ser jag ljuset i tunneln, snart, snart – en fast tjänst. Jag kanske blir uppsagd direkt men då vet jag i alla fall hur jag ska jobba de närmaste två månaderna.

– Ibland undrar jag om hela livet kommer att vara så här. Kommer jag någonsin att kunna planera vad jag ska göra nästa helg?

Därför vann arbetsgivarna i skiljenämnden

  • Enligt arbetsgivarna på Fiskeby ska bemanningsföretaget användas enbart för att täcka upp för korttidsfrånvaro, till exempel när någon blir sjuk. Bemanningsföretaget ska inte användas för att ersätta lediga tjänster. Om en fast tjänst blir ledig är det lagen om anställningsskydd som gäller.
  • Skiljenämnden kom fram till att detta är i linje med det avtal om ”förstärkt företrädesrätt” som parterna träffade strejken 2010.
  • Facket tycker att i praktiken ersätter bemanningsföretaget lediga tjänster i alla fall eftersom skiftens reserver har dragits in. Det får konsekvensen att man kommer att behöva extrapersonal så fort någon är sjuk.

Läs mer: Inhyrning


at@da.se

Kommentera artikeln här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.