”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

När en kompis frågar Louise Karlgren om de ska hitta på någonting nästa helg har hon alltid svårt att svara. Hon längtar efter att kunna planera sitt liv. Foto: Brita Nordholm
Fiskeby bruk vill ersätta Louise Karlgren och andra inhoppare med bemanningsföretag, trots att de har förtur till jobb. Claes Nöid är fack­avdelningens ordförande. Han tog kampen för sina medlemmars rätt – och förlorade. Foto: Brita Nordholm
Love Mattsson tror inte att en anställning på bemanningsföretag är en tryggare tillvaro. Han har hoppat in på bruke­t i ungefär tre års tid. Foto: Brita Nordholm
Henning Lander blev uppsagd för två år sedan men har fått fast anställning igen. Foto: Brita Nordholm
Claes Nöid är besviken över skiljenämndens beslut. ”Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal. Det är tänkt att användas vid till exempel arbetstoppar och sådana finns inte i vår bransch. Vi producerar alltid 100 procent.” Foto: Brita Nordholm

Tio dagar från ett fast jobb

Strid om företrädesrätten. ”Anställda ska inte kunna sparkas och ersättas av bemannings­företag”, tyckte facket. ”Vi måste ha rätt att vara flexibla”, svarade arbetsgivarna.  Pappers förlorade striden om 12 personer på förturslistan vid Fiskeby bruk.

Då har du förtur till jobb

Om du har jobbat hos samma arbetsgivare i sammanlagt tolv månader under de senaste tre åren, har du företrädesrätt till anställning hos arbetsgivaren. Rätten gäller för jobb du är kvalificerad för, såväl visstidstjänster som fasta tjänster. Du måste anmäla att du vill använda din företrädesrätt.

Exempel: Du får ett års vikariat hos en arbetsgivare. Tre månader efter att vikariatet är slut behöver arbetsgivaren återigen en vikarie. Du har anmält att du är intresserad av att använda din företrädesrätt, och ingen står före dig på förturslistan. Då ska du erbjudas det nya vikariatet. Företrädesrätten gäller i nio månader från den dag det första vikariatet upphörde. Säger du nej till erbjudet jobb har du förbrukat din företrädesrätt.

Då har du rätt till fast jobb

Om du har varit anställd hos en arbetsgivare på visstid eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Förutsättningen är att inhoppen och vikariaten ska ha skett under en ramperiod på fem år.

Exempel: Du anställs på ett års vikariat för någon som är föräldraledig. Efter vikariatets slut hoppar du in under helger, vid lov och när någon är sjuk. Efter fyra år visar det sig att du jobbat sammanlagt 24 månader på företaget. Då måste arbetsgivaren erbjuda dig en fast anställning.

Louise Karlgren behöver bara kallas in tio arbetsdagar till. Sedan har hon rätt till en tillsvidareanställning enligt lagen om anställningsskydd. Och fast jobb är precis vad Louise drömmer om. Hon trivs på Fiskeby, jobbarkompisarna är bra. Hon är 24 år gammal och vill kunna ta semester, köpa hus, planera sitt liv. Allt sånt som en fast anställning kan ge.

Louise är inte ensam om att hoppas. På brukets lista om förtur till jobb finns tolv namn. Och det är kring dem en konflikt har blossat upp. Den som har fått ombudsmannen Lars Wåhlstedt på Pappers förbundskontor i Stockholm att börja prata om att strejka igen. Han hänvisar till pappers­strejken 2010. Den som slutade med att förbundet och arbetsgivarna skrev avtal om ”förstärkt företrädesrätt”.

Med ett sånt avtal skulle arbetsgivarna tvingas utgå från vilka som har rätt till jobb enligt turordningen, i stället för att plocka in vem som helst. Det skulle inte gå att sparka folk ena dagen och hyra in från bemanningsföretag nästa. Avtalet skulle gälla. Och avtalet bygger på lagens rättviseprincip som kortfattat går ut på att den som jobbat mest ska ha rätt till anställning i första hand (se faktarutor). Men avtalet visade sig sakna något när det väl gällde. Muskler.

I början av 2014 meddelade ledningen på Fiskeby bruk utanför Norrköping att man vid korttidsfrånvaro ville använda ett bemanningsföretag i stället för att ta in folk från företrädeslistan. Enligt förbundet var det helt i strid med det avtal man strejkat sig till. Konflikten landade till slut i fackets och arbetsgivarnas skiljenämnd. Skiljenämnden är en sorts intern domstol som avgör hur reglerna i kollektivavtalet ska tolkas. Och där åkte Pappers på pumpen. Fiskeby hade rättigheterna på sin sida. Överenskommelsen visade sig därmed inte fungera som det var tänkt, menar Lars Wåhlstedt.

– Arbetsgivarna visar brist på respekt för våra avtal. De kör det juridiska spelet och struntar i relationen. Nu vill vi hitta en förhandlingslösning på det här. Gör vi inte det kommer det att märkas i avtalsrörelsen.

Han tror att skiljenämndens beslut kan få allvarliga konsekvenser, både för jobbkunskaperna och säkerheten på bruken.

– Hur ska vi säkerställa att de som kommer in från bemanningsföretag och jobbar någon dag då och då har rätt kompetens? Inte bara rätt kompetens för jobbet, utan också när det gäller skyddsfrågor?

Claes Nöid är besviken över skiljenämndens beslut. ”Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal. Det är tänkt att användas vid till exempel arbetstoppar och sådana finns inte i vår bransch. Vi producerar alltid 100 procent.” Foto: Brita Nordholm

Claes Nöid är besviken över skiljenämndens beslut. ”Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal. Det är tänkt att användas vid till exempel arbetstoppar och sådana finns inte i vår bransch. Vi producerar alltid 100 procent.” Foto: Brita Nordholm

Fackets avdelningsordförande på Fiskeby heter Claes Nöid. Skiljenämndens beslut sätter hans kamrater i ett svårt läge, säger han. Det handlar inte bara om att arbetsgivarna får rätt att runda reglerna i avtalet. Utan också om hur bantad en organisation kan få bli.

– Vi är inte emot bemanningsföretag, de är en del av samhället nu, vare sig man gillar det eller inte. Problemet för oss är att vi har medlemmar med företrädesrätt. Och företaget vill ersätta personal som borde ingå i grundbemanningen, med bemanningsanställda. Om företaget nu väljer att anlita ett bemanningsföretag kommer de att behöva vara här i princip varje dag, dygnet runt. Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal.

Organisationen har slimmats på bruket. Vid 2013 års slut drog ledningen in tio tjänster, i snitt två på varje skiftlag. Enligt facket ledde detta till att man numera varken klarar sjukdagar, ledigheter, vab eller utbildning utan att ta in vikarier eller beordra övertid.

– Vi har i snitt 1,4 sjuka per dag här, det säger sig självt att det behövs en reserv. Nu är den reserven borta. Men behovet finns kvar, och det märks ju med tanke på hur många som får hoppa in, säger Claes Nöid.

De som sades upp och inte sökte sig till andra anställningar kom fort tillbaka. De och fler därtill.

Louise är ett exempel. Hon som har fått hoppa in så mycket att hon bara har tio dagar kvar till ett fast jobb. Problemet är bara att hon vet hur det har gått för flera av de andra inhopparna som anställts enligt lag. Förmodligen kommer blanketten om fast jobb direkt att följas av en annan: en där hon blir uppsagd med två månaders uppsägningstid. Skälet till uppsägningen kommer att vara arbetsbrist. ”Du behövs inte.”

Skiften består just nu av tio pappersarbetare plus en arbetsledare, och fler fast anställda än så vill ledningen inte ha. I stället är planen att hyra in personal från bemanningsföretaget, vid behov. På så vis slipper bruket binda upp sig. Arbetsgivarna slipper folk som efter att ha kvalificerat sig för fast jobb anställs, blir uppsagda, och har rätt till uppsägningstiden på två månader. De behöver inte heller bekymra sig om att titta på företrädeslistan varje gång en korttidsvikarie ska ringas in.

”Arbetsgivarens våta dröm är ju att betala lön bara exakt när det finns ett behov. Men i vår bransch finns inte riktigt de där topparna och dalarna.”

När LO och arbetsgivarna kom överens om ett bemanningsavtal år 2000 var det med utgångspunkten att flexibilitet krävdes på en marknad där konjunkturerna svängde. ”Arbetstopp” var ett ord i tiden, ett ord för hur snabbt företag behövde rekrytera när ekonomin gick som tåget, och det var just vid arbetstoppar som bemanningsföretagen skulle kallas in. På pappersbruken tog det tid innan de gjorde sitt inträde, men det håller på att förändras.

En undersökning som Dagens Arbete publicerade i november förra året visade att var tionde arbetsplats på Pappers avtalsområde anlitar bemanningsföretag, och att fler är på gång.

I dagsläget är nog de flesta överens om att bemanningsföretag har fått en ny roll på svensk arbetsmarknad. Bemanningskonceptet har spridits från extrema just in time-företag i exempelvis fordonsindustrin, till processindustri (som papper) där orderböckerna utmärks av fler långa kontrakt.

– Arbetsgivarens våta dröm är ju att betala lön bara exakt när det finns ett behov. Men i vår bransch finns inte riktigt de där topparna och dalarna, säger Claes Nöid.

– Ledningen hävdar ändå hela tiden att behovet är ojämnt. De vill inte avlöna någon som går och inte har något att göra. Den verkligheten delar vi inte på golvet, vi är för få, vi har alltid att göra.

Ännu finns inget bemanningsföretag på plats på bruket. Förhandlingar om löneläge och vilken introduktion som krävs för de bemanningsanställda väntar. Även de lättaste jobben på Fiskeby tar tid att lära sig. Inhyrning kan vara en risk, det finns ingen garanti för att man får tag i folk som kan jobbet.

Vad många tror men ingen vet är att bemanningsföretaget nu kommer att vilja rekrytera Louise och de andra in­hopparna. Och från deras perspektiv är det kanske en bra sak? Det är väl tryggare att ha en anställning på bemanningsföretaget än ingen alls?

”Jag kanske blir uppsagd direkt men då vet jag i alla fall hur jag ska jobba de närmaste två månaderna.”

Love Mattsson tror inte att en anställning på bemanningsföretag är en tryggare tillvaro. Han har hoppat in på bruke­t i ungefär tre års tid. Foto: Brita Nordholm

Love Mattsson tror inte att en anställning på bemanningsföretag är en tryggare tillvaro. Han har hoppat in på bruke­t i ungefär tre års tid. Foto: Brita Nordholm

Love Mattsson är 23 och jobbar som bestrykare. Han har hoppat in från och till under tre år.

– Det är olika varje månad. Jag går heltid vissa månader, andra månader går jag bara några dagar. Det funkar för mig för jag bor hemma fortfarande.

Love har inte jobbat så mycket att han finns med på förturslistan. Ändå är han skeptisk till tanken på en bemanningsanställning.

– Det känns otryggt. Varför ska jag vara anställd av någon som hyr ut mig? De kan skicka mig vart som helst utan att jag har något att säga till om. Om Fiskeby ringer, då kan jag faktiskt säga nej om det inte funkar. Jag kan planera för ett liv på sidan om även om jag inte är fast anställd.

Henning Lander blev uppsagd för två år sedan men har fått fast anställning igen. Foto: Brita Nordholm

Henning Lander blev uppsagd för två år sedan men har fått fast anställning igen.
Foto: Brita Nordholm

Henning Lander, 30 år, jobbar på efterbearbetningen och är en av de tio som blev uppsagda för två år sedan. Efter vikariat är han nu fast anställd igen. Inte heller han känner sig lockad av tanken på ett bemanningsjobb, om han nu skulle bli uppsagd igen och erbjudas ett.

– Jag är ju hellre anställd direkt av Fiskeby. Men har man inget val, då tar man väl bemanningsföretaget. Man har ju fortfarande räkningar att betala.

Och Louise Karlgren? Hon tycker att det är svårt att ta ställning. Vad skulle en bemanningsanställning innebära, undrar hon. Känner alla sig lika delaktiga trots att de delas upp i två grupper med olika arbetsgivare? Bollas man runt mellan olika arbetsplatser?

– Det enda jag vill är att kunna planera. Nu ser jag ljuset i tunneln, snart, snart – en fast tjänst. Jag kanske blir uppsagd direkt men då vet jag i alla fall hur jag ska jobba de närmaste två månaderna.

– Ibland undrar jag om hela livet kommer att vara så här. Kommer jag någonsin att kunna planera vad jag ska göra nästa helg?

Därför vann arbetsgivarna i skiljenämnden

  • Enligt arbetsgivarna på Fiskeby ska bemanningsföretaget användas enbart för att täcka upp för korttidsfrånvaro, till exempel när någon blir sjuk. Bemanningsföretaget ska inte användas för att ersätta lediga tjänster. Om en fast tjänst blir ledig är det lagen om anställningsskydd som gäller.
  • Skiljenämnden kom fram till att detta är i linje med det avtal om ”förstärkt företrädesrätt” som parterna träffade strejken 2010.
  • Facket tycker att i praktiken ersätter bemanningsföretaget lediga tjänster i alla fall eftersom skiftens reserver har dragits in. Det får konsekvensen att man kommer att behöva extrapersonal så fort någon är sjuk.

Läs mer: Inhyrning


at@da.se

Kommentera artikeln här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Lediga veckor kan jag vara med bandet”

PROFILENÄr det roligt att spela gitarr? Det ville Eki Kumpulainen ta reda på i sina tonår i Skutskär. Svaret ledde honom upp på scen och ut i världen med bandet Demonical.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

Efter coronan

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

Coronakrisen

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

KORTTIDSAVTALPå Skåpafors händer inte mycket. Först stoppade man produktionen, sedan fick alla skiftarbetare gå hem. Men Pappersavdelningens ordförande Ulrik Jörback är ändå optimistisk. – Vi brukar klara oss även i lite sämre tider.

1

Coronakrisen – dag för dag

TidslinjeAllt hände så fort. Här kan du följa utvecklingen när det nya coronaviruset spreds över världen. Vilka konsekvenser det fick, och fortfarande får, med ett särskilt fokus på svensk industri.

Regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

Anständiga utnyttjar inte krisen

KrönikaDet finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.