Industriarbetarnas tidning

Tio dagar från ett fast jobb

20 april, 2015

Skrivet av

Strid om företrädesrätten. ”Anställda ska inte kunna sparkas och ersättas av bemannings­företag”, tyckte facket. ”Vi måste ha rätt att vara flexibla”, svarade arbetsgivarna.  Pappers förlorade striden om 12 personer på förturslistan vid Fiskeby bruk.

Då har du förtur till jobb

Om du har jobbat hos samma arbetsgivare i sammanlagt tolv månader under de senaste tre åren, har du företrädesrätt till anställning hos arbetsgivaren. Rätten gäller för jobb du är kvalificerad för, såväl visstidstjänster som fasta tjänster. Du måste anmäla att du vill använda din företrädesrätt.

Exempel: Du får ett års vikariat hos en arbetsgivare. Tre månader efter att vikariatet är slut behöver arbetsgivaren återigen en vikarie. Du har anmält att du är intresserad av att använda din företrädesrätt, och ingen står före dig på förturslistan. Då ska du erbjudas det nya vikariatet. Företrädesrätten gäller i nio månader från den dag det första vikariatet upphörde. Säger du nej till erbjudet jobb har du förbrukat din företrädesrätt.

Då har du rätt till fast jobb

Om du har varit anställd hos en arbetsgivare på visstid eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Förutsättningen är att inhoppen och vikariaten ska ha skett under en ramperiod på fem år.

Exempel: Du anställs på ett års vikariat för någon som är föräldraledig. Efter vikariatets slut hoppar du in under helger, vid lov och när någon är sjuk. Efter fyra år visar det sig att du jobbat sammanlagt 24 månader på företaget. Då måste arbetsgivaren erbjuda dig en fast anställning.

Louise Karlgren behöver bara kallas in tio arbetsdagar till. Sedan har hon rätt till en tillsvidareanställning enligt lagen om anställningsskydd. Och fast jobb är precis vad Louise drömmer om. Hon trivs på Fiskeby, jobbarkompisarna är bra. Hon är 24 år gammal och vill kunna ta semester, köpa hus, planera sitt liv. Allt sånt som en fast anställning kan ge.

Louise är inte ensam om att hoppas. På brukets lista om förtur till jobb finns tolv namn. Och det är kring dem en konflikt har blossat upp. Den som har fått ombudsmannen Lars Wåhlstedt på Pappers förbundskontor i Stockholm att börja prata om att strejka igen. Han hänvisar till pappers­strejken 2010. Den som slutade med att förbundet och arbetsgivarna skrev avtal om ”förstärkt företrädesrätt”.

Med ett sånt avtal skulle arbetsgivarna tvingas utgå från vilka som har rätt till jobb enligt turordningen, i stället för att plocka in vem som helst. Det skulle inte gå att sparka folk ena dagen och hyra in från bemanningsföretag nästa. Avtalet skulle gälla. Och avtalet bygger på lagens rättviseprincip som kortfattat går ut på att den som jobbat mest ska ha rätt till anställning i första hand (se faktarutor). Men avtalet visade sig sakna något när det väl gällde. Muskler.

I början av 2014 meddelade ledningen på Fiskeby bruk utanför Norrköping att man vid korttidsfrånvaro ville använda ett bemanningsföretag i stället för att ta in folk från företrädeslistan. Enligt förbundet var det helt i strid med det avtal man strejkat sig till. Konflikten landade till slut i fackets och arbetsgivarnas skiljenämnd. Skiljenämnden är en sorts intern domstol som avgör hur reglerna i kollektivavtalet ska tolkas. Och där åkte Pappers på pumpen. Fiskeby hade rättigheterna på sin sida. Överenskommelsen visade sig därmed inte fungera som det var tänkt, menar Lars Wåhlstedt.

– Arbetsgivarna visar brist på respekt för våra avtal. De kör det juridiska spelet och struntar i relationen. Nu vill vi hitta en förhandlingslösning på det här. Gör vi inte det kommer det att märkas i avtalsrörelsen.

Han tror att skiljenämndens beslut kan få allvarliga konsekvenser, både för jobbkunskaperna och säkerheten på bruken.

– Hur ska vi säkerställa att de som kommer in från bemanningsföretag och jobbar någon dag då och då har rätt kompetens? Inte bara rätt kompetens för jobbet, utan också när det gäller skyddsfrågor?

Claes Nöid är besviken över skiljenämndens beslut. ”Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal. Det är tänkt att användas vid till exempel arbetstoppar och sådana finns inte i vår bransch. Vi producerar alltid 100 procent.” Foto: Brita Nordholm
Claes Nöid är besviken över skiljenämndens beslut. ”Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal. Det är tänkt att användas vid till exempel arbetstoppar och sådana finns inte i vår bransch. Vi producerar alltid 100 procent.” Foto: Brita Nordholm

Fackets avdelningsordförande på Fiskeby heter Claes Nöid. Skiljenämndens beslut sätter hans kamrater i ett svårt läge, säger han. Det handlar inte bara om att arbetsgivarna får rätt att runda reglerna i avtalet. Utan också om hur bantad en organisation kan få bli.

– Vi är inte emot bemanningsföretag, de är en del av samhället nu, vare sig man gillar det eller inte. Problemet för oss är att vi har medlemmar med företrädesrätt. Och företaget vill ersätta personal som borde ingå i grundbemanningen, med bemanningsanställda. Om företaget nu väljer att anlita ett bemanningsföretag kommer de att behöva vara här i princip varje dag, dygnet runt. Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal.

Organisationen har slimmats på bruket. Vid 2013 års slut drog ledningen in tio tjänster, i snitt två på varje skiftlag. Enligt facket ledde detta till att man numera varken klarar sjukdagar, ledigheter, vab eller utbildning utan att ta in vikarier eller beordra övertid.

– Vi har i snitt 1,4 sjuka per dag här, det säger sig självt att det behövs en reserv. Nu är den reserven borta. Men behovet finns kvar, och det märks ju med tanke på hur många som får hoppa in, säger Claes Nöid.

De som sades upp och inte sökte sig till andra anställningar kom fort tillbaka. De och fler därtill.

Louise är ett exempel. Hon som har fått hoppa in så mycket att hon bara har tio dagar kvar till ett fast jobb. Problemet är bara att hon vet hur det har gått för flera av de andra inhopparna som anställts enligt lag. Förmodligen kommer blanketten om fast jobb direkt att följas av en annan: en där hon blir uppsagd med två månaders uppsägningstid. Skälet till uppsägningen kommer att vara arbetsbrist. ”Du behövs inte.”

Skiften består just nu av tio pappersarbetare plus en arbetsledare, och fler fast anställda än så vill ledningen inte ha. I stället är planen att hyra in personal från bemanningsföretaget, vid behov. På så vis slipper bruket binda upp sig. Arbetsgivarna slipper folk som efter att ha kvalificerat sig för fast jobb anställs, blir uppsagda, och har rätt till uppsägningstiden på två månader. De behöver inte heller bekymra sig om att titta på företrädeslistan varje gång en korttidsvikarie ska ringas in.

”Arbetsgivarens våta dröm är ju att betala lön bara exakt när det finns ett behov. Men i vår bransch finns inte riktigt de där topparna och dalarna.”

När LO och arbetsgivarna kom överens om ett bemanningsavtal år 2000 var det med utgångspunkten att flexibilitet krävdes på en marknad där konjunkturerna svängde. ”Arbetstopp” var ett ord i tiden, ett ord för hur snabbt företag behövde rekrytera när ekonomin gick som tåget, och det var just vid arbetstoppar som bemanningsföretagen skulle kallas in. På pappersbruken tog det tid innan de gjorde sitt inträde, men det håller på att förändras.

En undersökning som Dagens Arbete publicerade i november förra året visade att var tionde arbetsplats på Pappers avtalsområde anlitar bemanningsföretag, och att fler är på gång.

I dagsläget är nog de flesta överens om att bemanningsföretag har fått en ny roll på svensk arbetsmarknad. Bemanningskonceptet har spridits från extrema just in time-företag i exempelvis fordonsindustrin, till processindustri (som papper) där orderböckerna utmärks av fler långa kontrakt.

– Arbetsgivarens våta dröm är ju att betala lön bara exakt när det finns ett behov. Men i vår bransch finns inte riktigt de där topparna och dalarna, säger Claes Nöid.

– Ledningen hävdar ändå hela tiden att behovet är ojämnt. De vill inte avlöna någon som går och inte har något att göra. Den verkligheten delar vi inte på golvet, vi är för få, vi har alltid att göra.

Ännu finns inget bemanningsföretag på plats på bruket. Förhandlingar om löneläge och vilken introduktion som krävs för de bemanningsanställda väntar. Även de lättaste jobben på Fiskeby tar tid att lära sig. Inhyrning kan vara en risk, det finns ingen garanti för att man får tag i folk som kan jobbet.

Vad många tror men ingen vet är att bemanningsföretaget nu kommer att vilja rekrytera Louise och de andra in­hopparna. Och från deras perspektiv är det kanske en bra sak? Det är väl tryggare att ha en anställning på bemanningsföretaget än ingen alls?

”Jag kanske blir uppsagd direkt men då vet jag i alla fall hur jag ska jobba de närmaste två månaderna.”

Love Mattsson tror inte att en anställning på bemanningsföretag är en tryggare tillvaro. Han har hoppat in på bruke­t i ungefär tre års tid. Foto: Brita Nordholm
Love Mattsson tror inte att en anställning på bemanningsföretag är en tryggare tillvaro. Han har hoppat in på bruke­t i ungefär tre års tid. Foto: Brita Nordholm

Love Mattsson är 23 och jobbar som bestrykare. Han har hoppat in från och till under tre år.

– Det är olika varje månad. Jag går heltid vissa månader, andra månader går jag bara några dagar. Det funkar för mig för jag bor hemma fortfarande.

Love har inte jobbat så mycket att han finns med på förturslistan. Ändå är han skeptisk till tanken på en bemanningsanställning.

– Det känns otryggt. Varför ska jag vara anställd av någon som hyr ut mig? De kan skicka mig vart som helst utan att jag har något att säga till om. Om Fiskeby ringer, då kan jag faktiskt säga nej om det inte funkar. Jag kan planera för ett liv på sidan om även om jag inte är fast anställd.

Henning Lander blev uppsagd för två år sedan men har fått fast anställning igen. Foto: Brita Nordholm
Henning Lander blev uppsagd för två år sedan men har fått fast anställning igen.
Foto: Brita Nordholm

Henning Lander, 30 år, jobbar på efterbearbetningen och är en av de tio som blev uppsagda för två år sedan. Efter vikariat är han nu fast anställd igen. Inte heller han känner sig lockad av tanken på ett bemanningsjobb, om han nu skulle bli uppsagd igen och erbjudas ett.

– Jag är ju hellre anställd direkt av Fiskeby. Men har man inget val, då tar man väl bemanningsföretaget. Man har ju fortfarande räkningar att betala.

Och Louise Karlgren? Hon tycker att det är svårt att ta ställning. Vad skulle en bemanningsanställning innebära, undrar hon. Känner alla sig lika delaktiga trots att de delas upp i två grupper med olika arbetsgivare? Bollas man runt mellan olika arbetsplatser?

– Det enda jag vill är att kunna planera. Nu ser jag ljuset i tunneln, snart, snart – en fast tjänst. Jag kanske blir uppsagd direkt men då vet jag i alla fall hur jag ska jobba de närmaste två månaderna.

– Ibland undrar jag om hela livet kommer att vara så här. Kommer jag någonsin att kunna planera vad jag ska göra nästa helg?

Därför vann arbetsgivarna i skiljenämnden

  • Enligt arbetsgivarna på Fiskeby ska bemanningsföretaget användas enbart för att täcka upp för korttidsfrånvaro, till exempel när någon blir sjuk. Bemanningsföretaget ska inte användas för att ersätta lediga tjänster. Om en fast tjänst blir ledig är det lagen om anställningsskydd som gäller.
  • Skiljenämnden kom fram till att detta är i linje med det avtal om ”förstärkt företrädesrätt” som parterna träffade strejken 2010.
  • Facket tycker att i praktiken ersätter bemanningsföretaget lediga tjänster i alla fall eftersom skiftens reserver har dragits in. Det får konsekvensen att man kommer att behöva extrapersonal så fort någon är sjuk.

Kommentera artikeln här

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemanningsanställda rök först när Volvo stängde. När produktionen drar igång igen står de sist i kön för att få tillbaka jobben. Än så länge är Joel Gustafsson och Mikael Olsson utan arbete.

Bemanningsföretag eller fackförening?

”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas”, skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

Bemanningens pris

För 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

Dags för GS-kongress

Ska GS-facket HBTQ-certifieras? Bör taket på medlemsavgiften slopas? Och borde inte avdelningarna få mer av förbundets pengar? DA går igenom de viktigaste frågorna inför den kongress som pågår i Västerås i helgen.

”Ni saknar förankring i verkligheten”

”Det är som att se två visionärer måla varsin tavla föreställande någonting helt annat än vad det egentligen är”, skriver André Börvall på DA Debatt.

André Börwall

”LO-facken skjuter sig själva i foten”

Facken skjuter sig själva i foten när de inte driver de bemanningsanställdas frågor hårdare, skriver André Börvall, före detta klubbordförande för Proffice i Helsingborg, angående nya bemanningsavtalet.

”Utan organisering blir det julafton året runt”

”För att kunna försvara vårt avtal måste det ges bättre möjligheter att organisera inhyrda. Annars chansar många företag på att komma undan med sämre villkor.” Johan Sandberg, ombudsman för IF Metall i Sydvästra Skåne.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.