Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Bygg bort bostadsbristen med trähus”

8 juni, 2015

Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson Birger Lahti, näringspolitisk talesperson

Debatt.
Rikta en del av stödet till bostadsbyggandet till trähus. Det är bra för klimatet och skapar jobb på landsbygden samtidigt bostadsbristen bekämpas, skriver Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson och Birger Lahti, näringspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Om skribenterna

Nooshi Dadgostar är bostadspolitisk talesperson och Birger Lahti är näringspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Läs mer:

Husen som skapar jobb

 

Bostadsbristen i Sverige börjar segla upp som den mest akuta välfärdsfrågan på länge. Drygt 300 000 unga människor längtar idag efter att flytta hemifrån utan att kunna göra det och över 80 procent av kommunerna uppger att de har hyresrättsbrist. Enligt Boverket skulle vi behöva komma upp i 70 000 nya bostäder per år för att på allvar möta den stora efterfrågan. Idag uppnår vi inte ens hälften av det. Därför behöver nya metoder och idéer såsom att bygga flerbostadshus i trä i större skala prövas.

Regeringen aviserade i våras att ett investeringsstöd med hyrestak skulle införas för att få fart på byggandet. Det visar på att man tar frågan på allvar och vill göra något åt den ohållbara situationen. Det stora underskott på bostäder som har byggts upp under åren med den borgerliga regeringen kunde inte få fortsätta. Därför är initiativet från regeringen väldigt välkommet. Samtidigt är det viktigt att se att Sverige, med de resurser vi har i det här landet kan göra ännu mer med rätt insatser och stöd från statligt håll. Därför menar Vänsterpartiet att en del av investeringsstödet bör gå till byggande i trä.

Vi har mycket skog och Sveriges skogsindustri är ett av världens föregångare gällande utveckling bara förutsättningarna ges. Trä är ett lätt och miljövänligt material att bygga i och den moderna tekniken gör att det är lättare än förr att bygga hus med. Stora delar av vår skog går idag på export, men skulle lika väl kunna användas för inhemsk konsumtion och byggande. Det skulle skapa många nya arbetstillfällen såväl i skogsindustrin som i byggbranschen. I ett skogsland som vårt kan och bör det finnas goda förutsättningar för att både skapa jobb i våra skogslän och samtidigt dämpa den akuta bostadsbristen.

Att bygga i trä har flera fördelar jämfört med andra tekniker:

  • Klimataspekten. Trä slår alla andra material vad gäller klimatpåverkan när byggnaders hela livslängd räknas.
  • Det går fort. Industriellt byggande av trämoduler till flerfamiljshus kan göras inomhus vilket betyder att i uppföringsfasen är byggtiden månader istället för år.
  • Jobben. Arbetstillfällen skapas i glesbygden där skogen också finns.
  • Möjliggör förtätning. Att trä är ett lätt material gör att städer kan förtätas på höjden ovanpå befintliga betonghus.

Dags för regeringen att visa att vi tror på den svenska skogen och dess möjlighet att skapa arbetstillfällen på landsbygden och detta i sin tur kan vara med och lösa bostadsbristen i stad och land.

Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson
Birger Lahti, näringspolitisk talesperson

Läs mer:

trahusHusen som skapar jobb

 

2 kommentarer till “Bygg bort bostadsbristen med trähus

  • Jag är för att bygga nya bostäder i trä. Idag går det till och med att bygga flervåningshus i trä.

    Eftersom jag är intresserad av kritiskt tänkande så ser jag dock några brister.

    1. Kommer detta verkligen att skapa fler jobb i skogsindustrin? Vi avverkar ju redan skogen, det handlar alltså främst om att byta användningsområde.

    2. Om det är så att vi ska bruka mer skog, har vi då kompetensen? Jag vet att åtminstone för fem år sedan så hade vi brist på vissa kompetenser.

    3. Vem ska finansiera bostadsbyggandet? Kommunerna har ju inte råd och marknaden saknar viljan. Kvar finns alltså staten. Ska pensionsfonderna utnyttjas? Ska staten omfördela från några andra utgiftsposter? Isf vilka? Ska staten ta lån?

  • Vad gäller nya jobb i skogsindustrin handlar det om att börja vidareförädla skogsnäringen mer i Sverige. Med flera aktörer som utvecklar byggandet, både industriellt och till flerfamiljshus, skapar vi nya arbetstillfällen.
    Vi behöver även sköta skogen så att vi får maximalt utbyte av sågtimmer. Här finns potentialer att sköta skogen bättre, utan att äventyra den biologiska mångfalden.

    Kommunerna har stora möjligheter att finansiera bostadsbyggande genom sina allmännyttiga bolag. Dessutom kan man ställa miljökrav vid kommunens markanvisningar som förmodligen skulle gynna träbyggande. Ju fler kommuner som ställer krav på bostadsbyggandets kvalitet och kvantitet på ett bra sätt, desto större utrymme blir det för marknaden att anpassa sig.

    Staten tar idag en finansiellt ansvar genom investeringsstöd för mindre hyresrätter. Men vi är också positiva till att titta på hur vi kan använda våra pensionsfonder på ett bättre sätt och att titta på en ökad lånefinansiering av dessa investeringar.

    Nooshi Dadgostar och Birger Lathi

Kommentera artikeln här

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Du kanske också vill läsa…

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?