Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Bygg bort bostadsbristen med trähus”

8 juni, 2015

Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson Birger Lahti, näringspolitisk talesperson

Debatt.
Rikta en del av stödet till bostadsbyggandet till trähus. Det är bra för klimatet och skapar jobb på landsbygden samtidigt bostadsbristen bekämpas, skriver Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson och Birger Lahti, näringspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Om skribenterna

Nooshi Dadgostar är bostadspolitisk talesperson och Birger Lahti är näringspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

 

Bostadsbristen i Sverige börjar segla upp som den mest akuta välfärdsfrågan på länge. Drygt 300 000 unga människor längtar idag efter att flytta hemifrån utan att kunna göra det och över 80 procent av kommunerna uppger att de har hyresrättsbrist. Enligt Boverket skulle vi behöva komma upp i 70 000 nya bostäder per år för att på allvar möta den stora efterfrågan. Idag uppnår vi inte ens hälften av det. Därför behöver nya metoder och idéer såsom att bygga flerbostadshus i trä i större skala prövas.

Regeringen aviserade i våras att ett investeringsstöd med hyrestak skulle införas för att få fart på byggandet. Det visar på att man tar frågan på allvar och vill göra något åt den ohållbara situationen. Det stora underskott på bostäder som har byggts upp under åren med den borgerliga regeringen kunde inte få fortsätta. Därför är initiativet från regeringen väldigt välkommet. Samtidigt är det viktigt att se att Sverige, med de resurser vi har i det här landet kan göra ännu mer med rätt insatser och stöd från statligt håll. Därför menar Vänsterpartiet att en del av investeringsstödet bör gå till byggande i trä.

Vi har mycket skog och Sveriges skogsindustri är ett av världens föregångare gällande utveckling bara förutsättningarna ges. Trä är ett lätt och miljövänligt material att bygga i och den moderna tekniken gör att det är lättare än förr att bygga hus med. Stora delar av vår skog går idag på export, men skulle lika väl kunna användas för inhemsk konsumtion och byggande. Det skulle skapa många nya arbetstillfällen såväl i skogsindustrin som i byggbranschen. I ett skogsland som vårt kan och bör det finnas goda förutsättningar för att både skapa jobb i våra skogslän och samtidigt dämpa den akuta bostadsbristen.

Att bygga i trä har flera fördelar jämfört med andra tekniker:

  • Klimataspekten. Trä slår alla andra material vad gäller klimatpåverkan när byggnaders hela livslängd räknas.
  • Det går fort. Industriellt byggande av trämoduler till flerfamiljshus kan göras inomhus vilket betyder att i uppföringsfasen är byggtiden månader istället för år.
  • Jobben. Arbetstillfällen skapas i glesbygden där skogen också finns.
  • Möjliggör förtätning. Att trä är ett lätt material gör att städer kan förtätas på höjden ovanpå befintliga betonghus.

Dags för regeringen att visa att vi tror på den svenska skogen och dess möjlighet att skapa arbetstillfällen på landsbygden och detta i sin tur kan vara med och lösa bostadsbristen i stad och land.

Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson
Birger Lahti, näringspolitisk talesperson

Läs också

Ökat träbyggande kan ge tusentals nya jobb

Stefan Löfven och operatören Marika Hellberg-Bergkvist

Tusentals nya arbetstillfällen i glesbygd och minskade klimatutsläpp från byggandet. Det utlovar träbyggnadsindustrin i sin nya färdplan, som överlämnades till statsminister Stefan Löfven.

2 kommentarer till “Bygg bort bostadsbristen med trähus

  • Jag är för att bygga nya bostäder i trä. Idag går det till och med att bygga flervåningshus i trä.

    Eftersom jag är intresserad av kritiskt tänkande så ser jag dock några brister.

    1. Kommer detta verkligen att skapa fler jobb i skogsindustrin? Vi avverkar ju redan skogen, det handlar alltså främst om att byta användningsområde.

    2. Om det är så att vi ska bruka mer skog, har vi då kompetensen? Jag vet att åtminstone för fem år sedan så hade vi brist på vissa kompetenser.

    3. Vem ska finansiera bostadsbyggandet? Kommunerna har ju inte råd och marknaden saknar viljan. Kvar finns alltså staten. Ska pensionsfonderna utnyttjas? Ska staten omfördela från några andra utgiftsposter? Isf vilka? Ska staten ta lån?

  • Vad gäller nya jobb i skogsindustrin handlar det om att börja vidareförädla skogsnäringen mer i Sverige. Med flera aktörer som utvecklar byggandet, både industriellt och till flerfamiljshus, skapar vi nya arbetstillfällen.
    Vi behöver även sköta skogen så att vi får maximalt utbyte av sågtimmer. Här finns potentialer att sköta skogen bättre, utan att äventyra den biologiska mångfalden.

    Kommunerna har stora möjligheter att finansiera bostadsbyggande genom sina allmännyttiga bolag. Dessutom kan man ställa miljökrav vid kommunens markanvisningar som förmodligen skulle gynna träbyggande. Ju fler kommuner som ställer krav på bostadsbyggandets kvalitet och kvantitet på ett bra sätt, desto större utrymme blir det för marknaden att anpassa sig.

    Staten tar idag en finansiellt ansvar genom investeringsstöd för mindre hyresrätter. Men vi är också positiva till att titta på hur vi kan använda våra pensionsfonder på ett bättre sätt och att titta på en ökad lånefinansiering av dessa investeringar.

    Nooshi Dadgostar och Birger Lathi

Kommentera artikeln här

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

Du kanske också vill läsa…

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

LO försöker hitta syndabockar när partiet man pumpar in pengar i inte levererar, skriver Maria Malmer Stenergard och Mats Green (M).

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

Med tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?