Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Bygg bort bostadsbristen med trähus”

8 juni, 2015

Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson Birger Lahti, näringspolitisk talesperson

Debatt.
Rikta en del av stödet till bostadsbyggandet till trähus. Det är bra för klimatet och skapar jobb på landsbygden samtidigt bostadsbristen bekämpas, skriver Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson och Birger Lahti, näringspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Om skribenterna

Nooshi Dadgostar är bostadspolitisk talesperson och Birger Lahti är näringspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Läs mer:

Husen som skapar jobb

 

Bostadsbristen i Sverige börjar segla upp som den mest akuta välfärdsfrågan på länge. Drygt 300 000 unga människor längtar idag efter att flytta hemifrån utan att kunna göra det och över 80 procent av kommunerna uppger att de har hyresrättsbrist. Enligt Boverket skulle vi behöva komma upp i 70 000 nya bostäder per år för att på allvar möta den stora efterfrågan. Idag uppnår vi inte ens hälften av det. Därför behöver nya metoder och idéer såsom att bygga flerbostadshus i trä i större skala prövas.

Regeringen aviserade i våras att ett investeringsstöd med hyrestak skulle införas för att få fart på byggandet. Det visar på att man tar frågan på allvar och vill göra något åt den ohållbara situationen. Det stora underskott på bostäder som har byggts upp under åren med den borgerliga regeringen kunde inte få fortsätta. Därför är initiativet från regeringen väldigt välkommet. Samtidigt är det viktigt att se att Sverige, med de resurser vi har i det här landet kan göra ännu mer med rätt insatser och stöd från statligt håll. Därför menar Vänsterpartiet att en del av investeringsstödet bör gå till byggande i trä.

Vi har mycket skog och Sveriges skogsindustri är ett av världens föregångare gällande utveckling bara förutsättningarna ges. Trä är ett lätt och miljövänligt material att bygga i och den moderna tekniken gör att det är lättare än förr att bygga hus med. Stora delar av vår skog går idag på export, men skulle lika väl kunna användas för inhemsk konsumtion och byggande. Det skulle skapa många nya arbetstillfällen såväl i skogsindustrin som i byggbranschen. I ett skogsland som vårt kan och bör det finnas goda förutsättningar för att både skapa jobb i våra skogslän och samtidigt dämpa den akuta bostadsbristen.

Att bygga i trä har flera fördelar jämfört med andra tekniker:

  • Klimataspekten. Trä slår alla andra material vad gäller klimatpåverkan när byggnaders hela livslängd räknas.
  • Det går fort. Industriellt byggande av trämoduler till flerfamiljshus kan göras inomhus vilket betyder att i uppföringsfasen är byggtiden månader istället för år.
  • Jobben. Arbetstillfällen skapas i glesbygden där skogen också finns.
  • Möjliggör förtätning. Att trä är ett lätt material gör att städer kan förtätas på höjden ovanpå befintliga betonghus.

Dags för regeringen att visa att vi tror på den svenska skogen och dess möjlighet att skapa arbetstillfällen på landsbygden och detta i sin tur kan vara med och lösa bostadsbristen i stad och land.

Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson
Birger Lahti, näringspolitisk talesperson

Läs mer:

trahusHusen som skapar jobb

 

2 kommentarer till “Bygg bort bostadsbristen med trähus

  • Jag är för att bygga nya bostäder i trä. Idag går det till och med att bygga flervåningshus i trä.

    Eftersom jag är intresserad av kritiskt tänkande så ser jag dock några brister.

    1. Kommer detta verkligen att skapa fler jobb i skogsindustrin? Vi avverkar ju redan skogen, det handlar alltså främst om att byta användningsområde.

    2. Om det är så att vi ska bruka mer skog, har vi då kompetensen? Jag vet att åtminstone för fem år sedan så hade vi brist på vissa kompetenser.

    3. Vem ska finansiera bostadsbyggandet? Kommunerna har ju inte råd och marknaden saknar viljan. Kvar finns alltså staten. Ska pensionsfonderna utnyttjas? Ska staten omfördela från några andra utgiftsposter? Isf vilka? Ska staten ta lån?

  • Vad gäller nya jobb i skogsindustrin handlar det om att börja vidareförädla skogsnäringen mer i Sverige. Med flera aktörer som utvecklar byggandet, både industriellt och till flerfamiljshus, skapar vi nya arbetstillfällen.
    Vi behöver även sköta skogen så att vi får maximalt utbyte av sågtimmer. Här finns potentialer att sköta skogen bättre, utan att äventyra den biologiska mångfalden.

    Kommunerna har stora möjligheter att finansiera bostadsbyggande genom sina allmännyttiga bolag. Dessutom kan man ställa miljökrav vid kommunens markanvisningar som förmodligen skulle gynna träbyggande. Ju fler kommuner som ställer krav på bostadsbyggandets kvalitet och kvantitet på ett bra sätt, desto större utrymme blir det för marknaden att anpassa sig.

    Staten tar idag en finansiellt ansvar genom investeringsstöd för mindre hyresrätter. Men vi är också positiva till att titta på hur vi kan använda våra pensionsfonder på ett bättre sätt och att titta på en ökad lånefinansiering av dessa investeringar.

    Nooshi Dadgostar och Birger Lathi

Kommentera artikeln här

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

Vad jag ska kramas när det här är över

Vad jag ska kramas när det här är över

Johan Airijoki: Efter pandemin vill jag gå loss med kindpussarna.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Välkommen till jobbet, alla nya!

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Du kanske också vill läsa…

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.