Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Bygg bort bostadsbristen med trähus”

8 juni, 2015

Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson Birger Lahti, näringspolitisk talesperson

Debatt.
Rikta en del av stödet till bostadsbyggandet till trähus. Det är bra för klimatet och skapar jobb på landsbygden samtidigt bostadsbristen bekämpas, skriver Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson och Birger Lahti, näringspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Om skribenterna

Nooshi Dadgostar är bostadspolitisk talesperson och Birger Lahti är näringspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Läs mer:

Husen som skapar jobb

 

Bostadsbristen i Sverige börjar segla upp som den mest akuta välfärdsfrågan på länge. Drygt 300 000 unga människor längtar idag efter att flytta hemifrån utan att kunna göra det och över 80 procent av kommunerna uppger att de har hyresrättsbrist. Enligt Boverket skulle vi behöva komma upp i 70 000 nya bostäder per år för att på allvar möta den stora efterfrågan. Idag uppnår vi inte ens hälften av det. Därför behöver nya metoder och idéer såsom att bygga flerbostadshus i trä i större skala prövas.

Regeringen aviserade i våras att ett investeringsstöd med hyrestak skulle införas för att få fart på byggandet. Det visar på att man tar frågan på allvar och vill göra något åt den ohållbara situationen. Det stora underskott på bostäder som har byggts upp under åren med den borgerliga regeringen kunde inte få fortsätta. Därför är initiativet från regeringen väldigt välkommet. Samtidigt är det viktigt att se att Sverige, med de resurser vi har i det här landet kan göra ännu mer med rätt insatser och stöd från statligt håll. Därför menar Vänsterpartiet att en del av investeringsstödet bör gå till byggande i trä.

Vi har mycket skog och Sveriges skogsindustri är ett av världens föregångare gällande utveckling bara förutsättningarna ges. Trä är ett lätt och miljövänligt material att bygga i och den moderna tekniken gör att det är lättare än förr att bygga hus med. Stora delar av vår skog går idag på export, men skulle lika väl kunna användas för inhemsk konsumtion och byggande. Det skulle skapa många nya arbetstillfällen såväl i skogsindustrin som i byggbranschen. I ett skogsland som vårt kan och bör det finnas goda förutsättningar för att både skapa jobb i våra skogslän och samtidigt dämpa den akuta bostadsbristen.

Att bygga i trä har flera fördelar jämfört med andra tekniker:

  • Klimataspekten. Trä slår alla andra material vad gäller klimatpåverkan när byggnaders hela livslängd räknas.
  • Det går fort. Industriellt byggande av trämoduler till flerfamiljshus kan göras inomhus vilket betyder att i uppföringsfasen är byggtiden månader istället för år.
  • Jobben. Arbetstillfällen skapas i glesbygden där skogen också finns.
  • Möjliggör förtätning. Att trä är ett lätt material gör att städer kan förtätas på höjden ovanpå befintliga betonghus.

Dags för regeringen att visa att vi tror på den svenska skogen och dess möjlighet att skapa arbetstillfällen på landsbygden och detta i sin tur kan vara med och lösa bostadsbristen i stad och land.

Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson
Birger Lahti, näringspolitisk talesperson

Läs mer:

trahusHusen som skapar jobb

 

2 kommentarer till “Bygg bort bostadsbristen med trähus

  • Jag är för att bygga nya bostäder i trä. Idag går det till och med att bygga flervåningshus i trä.

    Eftersom jag är intresserad av kritiskt tänkande så ser jag dock några brister.

    1. Kommer detta verkligen att skapa fler jobb i skogsindustrin? Vi avverkar ju redan skogen, det handlar alltså främst om att byta användningsområde.

    2. Om det är så att vi ska bruka mer skog, har vi då kompetensen? Jag vet att åtminstone för fem år sedan så hade vi brist på vissa kompetenser.

    3. Vem ska finansiera bostadsbyggandet? Kommunerna har ju inte råd och marknaden saknar viljan. Kvar finns alltså staten. Ska pensionsfonderna utnyttjas? Ska staten omfördela från några andra utgiftsposter? Isf vilka? Ska staten ta lån?

  • Vad gäller nya jobb i skogsindustrin handlar det om att börja vidareförädla skogsnäringen mer i Sverige. Med flera aktörer som utvecklar byggandet, både industriellt och till flerfamiljshus, skapar vi nya arbetstillfällen.
    Vi behöver även sköta skogen så att vi får maximalt utbyte av sågtimmer. Här finns potentialer att sköta skogen bättre, utan att äventyra den biologiska mångfalden.

    Kommunerna har stora möjligheter att finansiera bostadsbyggande genom sina allmännyttiga bolag. Dessutom kan man ställa miljökrav vid kommunens markanvisningar som förmodligen skulle gynna träbyggande. Ju fler kommuner som ställer krav på bostadsbyggandets kvalitet och kvantitet på ett bra sätt, desto större utrymme blir det för marknaden att anpassa sig.

    Staten tar idag en finansiellt ansvar genom investeringsstöd för mindre hyresrätter. Men vi är också positiva till att titta på hur vi kan använda våra pensionsfonder på ett bättre sätt och att titta på en ökad lånefinansiering av dessa investeringar.

    Nooshi Dadgostar och Birger Lathi

Kommentera artikeln här

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.

Vi får gehör för våra krav

Vi får gehör för våra krav

Marie Nilsson: I höstens budgetförslag hittar vi omställningsstöd, mänskligare
sjukförsäkring och satsningar på grön industri. Nu måste vi driva på så att det blir verklighet.

Därför spelar politiken roll

Därför spelar politiken roll

M-ledaren såg svensk industri som ”basically gone”. Stefan Löfven såg innovation och nyindustrialisering.

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

Du kanske också vill läsa…

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.