Ökat träbyggande kan ge tusentals nya jobb

BYGGA I Trä Tusentals nya arbetstillfällen i glesbygd och minskade klimatutsläpp från byggandet. Det utlovar träbyggnadsindustrin i sin nya färdplan, som överlämnades till statsminister Stefan Löfven.

En av de senaste årens stora satsningar inom träbyggnadsindustrin är Stora Ensos nya fabrik för korslimmat trä. Den ligger direkt i anslutning till bolagets sågverk i Grums utanför Karlstad och invigdes så sent som i maj i år. Under onsdagen gjorde statsminister Stefan Löfven ett besök på fabriken under sin sommarturné. I samband med besöket tog han också emot branschens nya Färdplan för industriellt träbyggande.

I färdplanen framgår att branschen i dag har en kapacitet att bygga motsvarande 10 000 lägenheter per år i flerbostadshus. Redan 2025 kan kapaciteten vara 50 procent högre, då flera beslut om utbyggnader och investeringar redan är fattade. Ett exempel är Setras satsning på en fabrik för korslimmat trä i Långshyttan.

Branschen skulle även kunna bygga en tredjedel av andra byggnader som skolor, kontor, fabriker och sjukhus.

Om utvecklingen i färdplanen håller skulle det innebära mellan 6 000 och 7 000 nya jobb på mindre orter och i glesbygd, där fabrikerna för industriellt träbyggande oftast finns.

De senaste åren har efterfrågan på bostadshus och andra byggnader i trä ökat kraftigt. Industrin har satsat och investerat mångmiljonbelopp i kapacitetsökning och nya fabriker och har redan skapat många arbetstillfällen. Framtidstron är, trots en nedgång i byggkonjunkturen, fortsatt stor visar en genomgång som Dagens Arbete gjorde tidigare i år.

– Det stämmer att byggandet har gått ner, men trä kommer fortsätta att ta andelar av det totala byggandet, så jag tror absolut att färdplanen är realistisk, säger Per-Olof Sjöö, ordförande för GS-facket, som var med och lämnade över färdplanen tillsammans med Susanne Rudenstam, chef för Träbyggnadskansliet, David Johnsson, vd för TMF – Trä och Möbelföretagen, samt Stora Ensos Sverigechef Per Lyrvall.

Regeringen har tidigare uttryckt att ett ökat industriellt träbyggande bör främjas bland annat för att det är klimatnyttigt. Om andelen trä i bostäder och andra byggnader ökar och ersätter stål och betong i den utsträckning som branschen tror, skulle koldioxidutsläppen som orsakas av byggandet minska med upp till en miljon ton per år, skriver de i färdplanen.

Men för att nå dit krävs en del insatser från staten.

– Det viktigaste staten kan göra är att använda sin roll som Sveriges absolut största beställare genom de statliga bolagen. De kan gå före och ge ägardirektiv att klimatprestanda ska vara en tydlig parameter i upphandlingarna, säger Susanne Rudenstam på Träbyggnadskansliet.

Dessutom menar branschen att träets kollagrande effekt bör räknas med i livscykelanalyserna som jämför de olika byggmaterialens klimatutsläpp. Då skulle skillnaden öka ytterligare mellan trä och betong eller stål.

Det krävs också en stabilare och mer långsiktig bostadspolitik, betonar Susanne Rudenstam. Att plötsligt ta bort nyligen införda investeringsbidrag för hyresrätter och bygga på amorteringskrav i flera steg skapar en osäkerhet och stora svängningar i byggandet.

– Industriellt byggande är en industriell produktion. Det är stora investeringar som görs i fabriker och man anställer folk i hela landet. Den traditionella byggindustrin anställer folk och tar in underentreprenörer när efterfrågan finns. När den går ner släpper man underentreprenörerna. Men fabrikerna står kvar. Då funkar det inte med den sortens ryckighet vi har sett senaste tiden, säger Susanne Rudenstam.

Industriellt träbyggande är en relativt ung sektor i Sverige, som har vuxit snabbt sedan förbudet att bygga hus högre än två våningar i trä togs bort i mitten av 90-talet. Senaste undersökningen från Trä- och Möbelföretagen visade att andelen flerbostadshus med trästomme tog ett kliv upp till 13 procent 2017, från att ha legat runt 10 procent i många år. När det gäller småhus är trä sedan länge det dominerande byggnadsmaterialet.

Marie Edholm