Industriarbetarnas tidning

Ökat träbyggande kan ge tusentals nya jobb

4 juli, 2019

Skrivet av

BYGGA I Trä Tusentals nya arbetstillfällen i glesbygd och minskade klimatutsläpp från byggandet. Det utlovar träbyggnadsindustrin i sin nya färdplan, som överlämnades till statsminister Stefan Löfven.

Trähusbyggande i Sverige

1874 blev det förbjudet att bygga höga trähus. Det dröjde 120 år innan politikerna vågade ändra reglerna.

INDUSTRIELLT BYGGANDE
Enkelt förklarat tillverkas husen till stor del på fabrik för att sedan monteras på plats, till skillnad från traditionellt byggande då hela husen byggs på plats.

Volymelement (moduler) är delar av eller hela rum som förses med sådant som handfat, tapeter, vatten- och elledningar redan på fabriken. De lyfts på plats på byggarbetsplatsen och lämpar sig för flervåningshus, studentboenden och skolor.

Planelement är till exempel ytterväggar, bjälklag och innerväggar. Tillverkas de i massivträ kan de användas i höga hus. Limträ är uppbyggt av flera trälameller som limmas ihop. Det är ett starkt konstruktionsmaterial och används ofta i synliga bärande konstruktioner i till exempel hallar, offentliga byggnader, broar samt som stommar i flervåningshus.

Källa: www.svenskttra.se

En av de senaste årens stora satsningar inom träbyggnadsindustrin är Stora Ensos nya fabrik för korslimmat trä. Den ligger direkt i anslutning till bolagets sågverk i Grums utanför Karlstad och invigdes så sent som i maj i år. Under onsdagen gjorde statsminister Stefan Löfven ett besök på fabriken under sin sommarturné. I samband med besöket tog han också emot branschens nya Färdplan för industriellt träbyggande.

I färdplanen framgår att branschen i dag har en kapacitet att bygga motsvarande 10 000 lägenheter per år i flerbostadshus. Redan 2025 kan kapaciteten vara 50 procent högre, då flera beslut om utbyggnader och investeringar redan är fattade. Ett exempel är Setras satsning på en fabrik för korslimmat trä i Långshyttan.

Branschen skulle även kunna bygga en tredjedel av andra byggnader som skolor, kontor, fabriker och sjukhus.

Om utvecklingen i färdplanen håller skulle det innebära mellan 6 000 och 7 000 nya jobb på mindre orter och i glesbygd, där fabrikerna för industriellt träbyggande oftast finns.

Stefan Löfven tar emot färdplanen
Statsminister Stefan Löfven tar emot färdplanen för industriellt byggande i trä vid en pressträff på Stora Enso Gruvöns sågverk i Grums. På bilden syns även Susanne Rudenstam, kanslichef Träbyggnadskansliet, David Johnsson, vd TMF, GS ordförande Per-Olof Sjöö samt Stora Ensos Sverigechef Per Lyrvall. Foto: Kjell Andersson

De senaste åren har efterfrågan på bostadshus och andra byggnader i trä ökat kraftigt. Industrin har satsat och investerat mångmiljonbelopp i kapacitetsökning och nya fabriker och har redan skapat många arbetstillfällen. Framtidstron är, trots en nedgång i byggkonjunkturen, fortsatt stor visar en genomgång som Dagens Arbete gjorde tidigare i år.

– Det stämmer att byggandet har gått ner, men trä kommer fortsätta att ta andelar av det totala byggandet, så jag tror absolut att färdplanen är realistisk, säger Per-Olof Sjöö, ordförande för GS-facket, som var med och lämnade över färdplanen tillsammans med Susanne Rudenstam, chef för Träbyggnadskansliet, David Johnsson, vd för TMF – Trä och Möbelföretagen, samt Stora Ensos Sverigechef Per Lyrvall.

Regeringen har tidigare uttryckt att ett ökat industriellt träbyggande bör främjas bland annat för att det är klimatnyttigt. Om andelen trä i bostäder och andra byggnader ökar och ersätter stål och betong i den utsträckning som branschen tror, skulle koldioxidutsläppen som orsakas av byggandet minska med upp till en miljon ton per år, skriver de i färdplanen.

Men för att nå dit krävs en del insatser från staten.

Stora Ensos fabrik i Grums
Stora Ensos nya fabrik för korslimmat trä invigdes i maj 2019. Det är en investering på en halv miljard kronor och genererar 60 nya arbetstillfällen i Grums. Foto: Kjell Andersson

– Det viktigaste staten kan göra är att använda sin roll som Sveriges absolut största beställare genom de statliga bolagen. De kan gå före och ge ägardirektiv att klimatprestanda ska vara en tydlig parameter i upphandlingarna, säger Susanne Rudenstam på Träbyggnadskansliet.

Dessutom menar branschen att träets kollagrande effekt bör räknas med i livscykelanalyserna som jämför de olika byggmaterialens klimatutsläpp. Då skulle skillnaden öka ytterligare mellan trä och betong eller stål.

Det krävs också en stabilare och mer långsiktig bostadspolitik, betonar Susanne Rudenstam. Att plötsligt ta bort nyligen införda investeringsbidrag för hyresrätter och bygga på amorteringskrav i flera steg skapar en osäkerhet och stora svängningar i byggandet.

– Industriellt byggande är en industriell produktion. Det är stora investeringar som görs i fabriker och man anställer folk i hela landet. Den traditionella byggindustrin anställer folk och tar in underentreprenörer när efterfrågan finns. När den går ner släpper man underentreprenörerna. Men fabrikerna står kvar. Då funkar det inte med den sortens ryckighet vi har sett senaste tiden, säger Susanne Rudenstam.

Industriellt träbyggande är en relativt ung sektor i Sverige, som har vuxit snabbt sedan förbudet att bygga hus högre än två våningar i trä togs bort i mitten av 90-talet. Senaste undersökningen från Trä- och Möbelföretagen visade att andelen flerbostadshus med trästomme tog ett kliv upp till 13 procent 2017, från att ha legat runt 10 procent i många år. När det gäller småhus är trä sedan länge det dominerande byggnadsmaterialet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Sverige gynnas av globalisering

Sverige gynnas av globalisering

”Globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Mycket att vinna när anställda tar över

Är det bra att äga sin arbetsplats? Ja, enligt en ny idéskrift från tankesmedjan Global utmaning. Inte minst för att en massdöd av företag skulle kunna undvikas.

Inget rostbälte i Sverige

Inget rostbälte i Sverige

Sverige har inget ”rostbälte”, det är en myt att industrin på landsbygden är döende. Här finns levande företag och också riktiga snabbväxare. Problemet är i stället att tjänstebolagen mest finns i storstäderna. DA:s Harald Gatu har läst en rapport från Industrins ekonomiska råd.

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

Trähusboomen fortsätter

Trähusboomen fortsätter

Den industriella produktionen av flerfamiljshus i trä går på högvarv. Investeringarna som genomförts de två senaste åren ligger i miljardklassen och åtminstone 1 400 nya jobb skapas inom några år. Det visar en rundringning Dagens Arbete gjort.

Så kan fack och företag utveckla glesbygden

Så kan fack och företag utveckla glesbygden

Dagens Arbetes glesbygdsreportage från Värmland har lett till en livfull debatt om regional utveckling, som har lockat forskare, ekonomer och ministrar. DA:s Harald Gatu sammanfattar debatten och lyfter fram en fråga som ingen ännu diskuterat.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

”Skogen måste användas smart”

”Skogen måste användas smart”

Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.