Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Operatören Marika Hellberg-Bergkvist samtalar med statsminister Stefan Löfven under hans guidade tur på Stora Ensos nya fabrik för korslimmat trä i Grums. Foto: Kjell Andersson

Ökat träbyggande kan ge tusentals nya jobb

BYGGA I Trä Tusentals nya arbetstillfällen i glesbygd och minskade klimatutsläpp från byggandet. Det utlovar träbyggnadsindustrin i sin nya färdplan, som överlämnades till statsminister Stefan Löfven.

Trähusbyggande i Sverige

1874 blev det förbjudet att bygga höga trähus. Det dröjde 120 år innan politikerna vågade ändra reglerna.

INDUSTRIELLT BYGGANDE
Enkelt förklarat tillverkas husen till stor del på fabrik för att sedan monteras på plats, till skillnad från traditionellt byggande då hela husen byggs på plats.

Volymelement (moduler) är delar av eller hela rum som förses med sådant som handfat, tapeter, vatten- och elledningar redan på fabriken. De lyfts på plats på byggarbetsplatsen och lämpar sig för flervåningshus, studentboenden och skolor.

Planelement är till exempel ytterväggar, bjälklag och innerväggar. Tillverkas de i massivträ kan de användas i höga hus. Limträ är uppbyggt av flera trälameller som limmas ihop. Det är ett starkt konstruktionsmaterial och används ofta i synliga bärande konstruktioner i till exempel hallar, offentliga byggnader, broar samt som stommar i flervåningshus.

Källa: www.svenskttra.se

En av de senaste årens stora satsningar inom träbyggnadsindustrin är Stora Ensos nya fabrik för korslimmat trä. Den ligger direkt i anslutning till bolagets sågverk i Grums utanför Karlstad och invigdes så sent som i maj i år. Under onsdagen gjorde statsminister Stefan Löfven ett besök på fabriken under sin sommarturné. I samband med besöket tog han också emot branschens nya Färdplan för industriellt träbyggande.

I färdplanen framgår att branschen i dag har en kapacitet att bygga motsvarande 10 000 lägenheter per år i flerbostadshus. Redan 2025 kan kapaciteten vara 50 procent högre, då flera beslut om utbyggnader och investeringar redan är fattade. Ett exempel är Setras satsning på en fabrik för korslimmat trä i Långshyttan.

Branschen skulle även kunna bygga en tredjedel av andra byggnader som skolor, kontor, fabriker och sjukhus.

Om utvecklingen i färdplanen håller skulle det innebära mellan 6 000 och 7 000 nya jobb på mindre orter och i glesbygd, där fabrikerna för industriellt träbyggande oftast finns.

Stefan Löfven tar emot färdplanen

Statsminister Stefan Löfven tar emot färdplanen för industriellt byggande i trä vid en pressträff på Stora Enso Gruvöns sågverk i Grums. På bilden syns även Susanne Rudenstam, kanslichef Träbyggnadskansliet, David Johnsson, vd TMF, GS ordförande Per-Olof Sjöö samt Stora Ensos Sverigechef Per Lyrvall. Foto: Kjell Andersson

De senaste åren har efterfrågan på bostadshus och andra byggnader i trä ökat kraftigt. Industrin har satsat och investerat mångmiljonbelopp i kapacitetsökning och nya fabriker och har redan skapat många arbetstillfällen. Framtidstron är, trots en nedgång i byggkonjunkturen, fortsatt stor visar en genomgång som Dagens Arbete gjorde tidigare i år.

– Det stämmer att byggandet har gått ner, men trä kommer fortsätta att ta andelar av det totala byggandet, så jag tror absolut att färdplanen är realistisk, säger Per-Olof Sjöö, ordförande för GS-facket, som var med och lämnade över färdplanen tillsammans med Susanne Rudenstam, chef för Träbyggnadskansliet, David Johnsson, vd för TMF – Trä och Möbelföretagen, samt Stora Ensos Sverigechef Per Lyrvall.

Regeringen har tidigare uttryckt att ett ökat industriellt träbyggande bör främjas bland annat för att det är klimatnyttigt. Om andelen trä i bostäder och andra byggnader ökar och ersätter stål och betong i den utsträckning som branschen tror, skulle koldioxidutsläppen som orsakas av byggandet minska med upp till en miljon ton per år, skriver de i färdplanen.

Men för att nå dit krävs en del insatser från staten.

Stora Ensos fabrik i Grums

Stora Ensos nya fabrik för korslimmat trä invigdes i maj 2019. Det är en investering på en halv miljard kronor och genererar 60 nya arbetstillfällen i Grums. Foto: Kjell Andersson

– Det viktigaste staten kan göra är att använda sin roll som Sveriges absolut största beställare genom de statliga bolagen. De kan gå före och ge ägardirektiv att klimatprestanda ska vara en tydlig parameter i upphandlingarna, säger Susanne Rudenstam på Träbyggnadskansliet.

Dessutom menar branschen att träets kollagrande effekt bör räknas med i livscykelanalyserna som jämför de olika byggmaterialens klimatutsläpp. Då skulle skillnaden öka ytterligare mellan trä och betong eller stål.

Det krävs också en stabilare och mer långsiktig bostadspolitik, betonar Susanne Rudenstam. Att plötsligt ta bort nyligen införda investeringsbidrag för hyresrätter och bygga på amorteringskrav i flera steg skapar en osäkerhet och stora svängningar i byggandet.

– Industriellt byggande är en industriell produktion. Det är stora investeringar som görs i fabriker och man anställer folk i hela landet. Den traditionella byggindustrin anställer folk och tar in underentreprenörer när efterfrågan finns. När den går ner släpper man underentreprenörerna. Men fabrikerna står kvar. Då funkar det inte med den sortens ryckighet vi har sett senaste tiden, säger Susanne Rudenstam.

Industriellt träbyggande är en relativt ung sektor i Sverige, som har vuxit snabbt sedan förbudet att bygga hus högre än två våningar i trä togs bort i mitten av 90-talet. Senaste undersökningen från Trä- och Möbelföretagen visade att andelen flerbostadshus med trästomme tog ett kliv upp till 13 procent 2017, från att ha legat runt 10 procent i många år. När det gäller småhus är trä sedan länge det dominerande byggnadsmaterialet.

Läs mer:


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

7

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Konkurs för hårt prövad golvfabrik

Turerna kring golvfabriken Berg & Berg i Kallinge är inte över. Nu har företaget gått i konkurs. Facket hoppas att de ska klara även denna smäll.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.