”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Operatören Marika Hellberg-Bergkvist samtalar med statsminister Stefan Löfven under hans guidade tur på Stora Ensos nya fabrik för korslimmat trä i Grums. Foto: Kjell Andersson

Ökat träbyggande kan ge tusentals nya jobb

BYGGA I Trä Tusentals nya arbetstillfällen i glesbygd och minskade klimatutsläpp från byggandet. Det utlovar träbyggnadsindustrin i sin nya färdplan, som överlämnades till statsminister Stefan Löfven.

Trähusbyggande i Sverige

1874 blev det förbjudet att bygga höga trähus. Det dröjde 120 år innan politikerna vågade ändra reglerna.

INDUSTRIELLT BYGGANDE
Enkelt förklarat tillverkas husen till stor del på fabrik för att sedan monteras på plats, till skillnad från traditionellt byggande då hela husen byggs på plats.

Volymelement (moduler) är delar av eller hela rum som förses med sådant som handfat, tapeter, vatten- och elledningar redan på fabriken. De lyfts på plats på byggarbetsplatsen och lämpar sig för flervåningshus, studentboenden och skolor.

Planelement är till exempel ytterväggar, bjälklag och innerväggar. Tillverkas de i massivträ kan de användas i höga hus. Limträ är uppbyggt av flera trälameller som limmas ihop. Det är ett starkt konstruktionsmaterial och används ofta i synliga bärande konstruktioner i till exempel hallar, offentliga byggnader, broar samt som stommar i flervåningshus.

Källa: www.svenskttra.se

En av de senaste årens stora satsningar inom träbyggnadsindustrin är Stora Ensos nya fabrik för korslimmat trä. Den ligger direkt i anslutning till bolagets sågverk i Grums utanför Karlstad och invigdes så sent som i maj i år. Under onsdagen gjorde statsminister Stefan Löfven ett besök på fabriken under sin sommarturné. I samband med besöket tog han också emot branschens nya Färdplan för industriellt träbyggande.

I färdplanen framgår att branschen i dag har en kapacitet att bygga motsvarande 10 000 lägenheter per år i flerbostadshus. Redan 2025 kan kapaciteten vara 50 procent högre, då flera beslut om utbyggnader och investeringar redan är fattade. Ett exempel är Setras satsning på en fabrik för korslimmat trä i Långshyttan.

Branschen skulle även kunna bygga en tredjedel av andra byggnader som skolor, kontor, fabriker och sjukhus.

Om utvecklingen i färdplanen håller skulle det innebära mellan 6 000 och 7 000 nya jobb på mindre orter och i glesbygd, där fabrikerna för industriellt träbyggande oftast finns.

Stefan Löfven tar emot färdplanen

Statsminister Stefan Löfven tar emot färdplanen för industriellt byggande i trä vid en pressträff på Stora Enso Gruvöns sågverk i Grums. På bilden syns även Susanne Rudenstam, kanslichef Träbyggnadskansliet, David Johnsson, vd TMF, GS ordförande Per-Olof Sjöö samt Stora Ensos Sverigechef Per Lyrvall. Foto: Kjell Andersson

De senaste åren har efterfrågan på bostadshus och andra byggnader i trä ökat kraftigt. Industrin har satsat och investerat mångmiljonbelopp i kapacitetsökning och nya fabriker och har redan skapat många arbetstillfällen. Framtidstron är, trots en nedgång i byggkonjunkturen, fortsatt stor visar en genomgång som Dagens Arbete gjorde tidigare i år.

– Det stämmer att byggandet har gått ner, men trä kommer fortsätta att ta andelar av det totala byggandet, så jag tror absolut att färdplanen är realistisk, säger Per-Olof Sjöö, ordförande för GS-facket, som var med och lämnade över färdplanen tillsammans med Susanne Rudenstam, chef för Träbyggnadskansliet, David Johnsson, vd för TMF – Trä och Möbelföretagen, samt Stora Ensos Sverigechef Per Lyrvall.

Regeringen har tidigare uttryckt att ett ökat industriellt träbyggande bör främjas bland annat för att det är klimatnyttigt. Om andelen trä i bostäder och andra byggnader ökar och ersätter stål och betong i den utsträckning som branschen tror, skulle koldioxidutsläppen som orsakas av byggandet minska med upp till en miljon ton per år, skriver de i färdplanen.

Men för att nå dit krävs en del insatser från staten.

Stora Ensos fabrik i Grums

Stora Ensos nya fabrik för korslimmat trä invigdes i maj 2019. Det är en investering på en halv miljard kronor och genererar 60 nya arbetstillfällen i Grums. Foto: Kjell Andersson

– Det viktigaste staten kan göra är att använda sin roll som Sveriges absolut största beställare genom de statliga bolagen. De kan gå före och ge ägardirektiv att klimatprestanda ska vara en tydlig parameter i upphandlingarna, säger Susanne Rudenstam på Träbyggnadskansliet.

Dessutom menar branschen att träets kollagrande effekt bör räknas med i livscykelanalyserna som jämför de olika byggmaterialens klimatutsläpp. Då skulle skillnaden öka ytterligare mellan trä och betong eller stål.

Det krävs också en stabilare och mer långsiktig bostadspolitik, betonar Susanne Rudenstam. Att plötsligt ta bort nyligen införda investeringsbidrag för hyresrätter och bygga på amorteringskrav i flera steg skapar en osäkerhet och stora svängningar i byggandet.

– Industriellt byggande är en industriell produktion. Det är stora investeringar som görs i fabriker och man anställer folk i hela landet. Den traditionella byggindustrin anställer folk och tar in underentreprenörer när efterfrågan finns. När den går ner släpper man underentreprenörerna. Men fabrikerna står kvar. Då funkar det inte med den sortens ryckighet vi har sett senaste tiden, säger Susanne Rudenstam.

Industriellt träbyggande är en relativt ung sektor i Sverige, som har vuxit snabbt sedan förbudet att bygga hus högre än två våningar i trä togs bort i mitten av 90-talet. Senaste undersökningen från Trä- och Möbelföretagen visade att andelen flerbostadshus med trästomme tog ett kliv upp till 13 procent 2017, från att ha legat runt 10 procent i många år. När det gäller småhus är trä sedan länge det dominerande byggnadsmaterialet.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

Avtal 2020

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1

Uppgörelse klar på V-Tab

Förhandlingarna mellan V-Tab och facken är klara. Beslutet att lägga ner i Västerås ligger fast. I mars ska produktionen vara avvecklad.

Makten över företagen

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

PerspektivDet amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

GS stämmer företag som avskedade för fusk med arbetstider

ArbetsrättEtt skogsvårdsföretag avskedade två anställda för fusk med arbetstiden. Den påföljden är alldeles för hård, anser GS-facket som stämmer företaget.

1

”Alla bara ­gissar och ­spekulerar”

OvisshetDet senaste året har de anställda på parkettfabriken Berg o Berg i Kallinge studsat mellan hopp och förtvivlan. Först nedlagda, sedan räddade i sista stund. Nu hänger allt på en tunn tråd igen.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.