Industriarbetarnas tidning

”Det är inte jordens undergång”

23 juni, 2015

Skrivet av

Först en rejäl semester. Sedan dags att se sig om efter nytt jobb. Göran Karlsson, operatör på Rexcell Dals Långed tar den stundand­e nedläggningen med jämnmod.

Göran Karlsson sitter i kontrollrummet tillsammans med skiftpolarna Ronny Almgren och Sören Oksvold och pratar om framtiden.
Vad de ska göra sedan. Nu när det ofattbara hänt. Att deras arbetsplats blivit ett offer för ett strukturellt beslut, som de haft små möjligheter att påverka.
Utanför kontrollrummet stampar torrmassamaskinen TM2:an fram ton efter ton med airlaid-rullar som ska bli till pappersdukar och servetter.
I mars slog de rekord. Det blev den näst bästa produktionsmånaden sedan 1986.
Ett utslag av yrkesskicklighet och stolthet. Som så ofta när ett anrikt bruk drar sina sista suckar.

Bruket ligger på en liten ö. På ena sidan går en strömfora. På den andra klättrar Dalslands kanal.
– Fallhöjden är fjorton meter, säger brukets ordförande Inge Larsson och passar på att citera Hasse & Tage i en sketch hämtad från revyn Under dubbelgöken (1980).
– ”I Kramfors är det ljust och vackert medan Dals Långed är ett rent helvete.”
De närmare omständigheterna ska inte utredas vidare, men just denna onsdag går det knappast att beskriva orten som helvetet på jorden.
Tvärtom.

Rexcell är en del av Dunikoncernen. FOTO: SÖREN HÅKANLIND
Rexcell är en del av Dunikoncernen. FOTO: SÖREN HÅKANLIND

En del av Dunikoncernen

  • Rexcell Tissue och Airlaid Dals Långed ingår i Dunikoncernen, som också har ett bruk i näraliggande Skåpafors. Båda bruken tillverkar tissue & airlaid­material – även till externa kunder.
  • Airlaid är en tillverkningsprocess som baseras på torrlagda fibrer till skillnad från konventionell tissue som baseras på våtlagda fibrer. De senare är vanliga i exempelvis toa- och hushållspapper. Produktion bedrivs förutom i Sverige även i Polen och Tyskland.
  • Företaget Duni har drygt 2 000 anställda fördelade på 18 länder.
  • Varumärket Duni finns på 40-talet marknader och är marknadsledande i centrala och norra Europa. Huvudkontoret ligger i Malmö.
  • Duni AB är noterat på Nasdaq OMX. Största ägare (cirka 30 procent av aktierna) är Rune Andersson genom sitt bolag Mellby Gård.

Solen värmer det lilla samhället som rymmer mer service och affärer än vad de drygt 1 500 invånarna rimligtvis kan begära i tider som dessa.
Orten tillhör Bengtsfors kommun och ligger klämd mellan sjöarna Laxsjön i norr och Råvarpen i söder.

Här finns Stenebyskolan, en hantverksutbildning som drivs av Göteborgs universitet och så förstås Rexcell Tissue & Airlaid.

Ett helägt Duni-företag där storasyster återfinns i Skåpafors någon mil bort.
I februari 2013 meddelade ledningen att Rexcells hygienproduktion i Skåpa skulle läggas ner.

110 personer varslades när deras PM3:a skulle bort.
Inge Larsson led naturligtvis med sina kamrater i Skåpa, men för det egna bruket såg han inga hot för dagen.
– Vi låg ju inte inom hygiendelen med vår airlaid.

Men så kom nästa dråpslag.

All kvarvarande produktion som Duni hade, skulle koncentreras till Skåpafors.

Det kom som en kalldusch för de anställda i Dals Långed.
Produktionen på deras maskin skulle helt sonika flyttas över till systerbruket.

Den sista oktober i år är det slut.

Plötsligt var rollerna de omvända. Bara 30 skulle få lämna sina jobb i Skåpa medan alla 50 anställda i Dals Långed får se sig om efter nya jobb.
Beskedet kom för övrigt samma vecka som en av storägarna i Duni, Rune Andersson, var ute i någon affärstidning och skroderade att han ”tjänade så mycket pengar, att han inte visste vad han skulle göra av dem”. Allt enligt Inge Larsson.

Och i Dals Långed var ytterligare en industriell era på väg att ta slut.
På en plats som sedan 1860-talet härbärgerat först ett järnbruk, massabruk och sedan 1886 ett pappersbruk.

Pappersbruket slocknade 1967 och kvar blev en plastbeläggningsmaskin. 1986 togs TM2:an i bruk när Duni klev in i bilden.

Och nu är det slut, det är i alla fall vad de flesta tror, även om Inge Larsson hummar om ett sista halmstrå. Av hans medlemmar har fyra redan hittat nya jobb på Billingsfors bruk, två ska få jobba kvar på vals- och slipverkstaden. Ytterligare fyra får hänga med över till Skåpafors, deras kunskaper behövs för att få produktionen där att flyta.

Tre elektriker har gått till andra firmor.

Kvar finns runt ett fyrtiotal anställda som nu ska leta nya jobb i en region där behovet av industriarbetare med snittåldern 48 år är si så där.

Å andra sidan ligger Norge och Halden nära, men även där har arbetsmarknaden hårdnat.

Det är som Göran Karlsson, 47 år, säger där vi sitter i kontrollrummet:

– Jag är beredd att pendla, men inte till Norge. Det skulle vara i yttersta nödfall.

Med hus milen från jobbet, fru (som jobbar 25 procent på Samhall) och två halvvuxna barn och hundar, vill han heller inte ens tänka tanken att flytta från orten helt. Det vore att ryckas upp med rötterna.

Nej hellre då hoppas på att det kan dyka upp något på Skåpafors framöver.

Arbetskompisen Ronny Almgren, 38 år, behöver dock inte leva på hoppet.

Han är anställd på Skåpa och bara utlånad till Dals Långed.
– Så jag sitter säkert, säger han. Självklart är jag nöjd med att ha jobbet kvar, men känner med alla andra som drabbas.

Precis som sina arbetskamrater har Sören Oksvold, 45 år, hus och familj rotad på orten.

Hans fru driver egen frisörsalong och själv har han förberett uttåget från den arbetsplats som varit hans sedan 1987.

Sören, med norskt påbrå, har startat eget och plötsligt fått hjulen att snurra vid sidan om sin vanliga skiftgång.

Han har startat en firma som ska syssla med fastighetsvård och är just nu dubbelarbetande.

– Firman ska syssla med att ta bort mossa och alger från fasader och tak. Jag drog i gång verksamheten för ett par månader sedan. Och det rullar på bra.

I sommar ska det näst äldsta av de fyra barnen, en femtonårig dotter, få sommarjobba i hans nystartade företag.
Men han tänker inte ”hoppa ur båten” riktigt ännu. Det är först efter semestern som det trots allt står klart med vad som händer med bruket.

En sak är han dock säker på.
– Jag vill inte dö som skiftarbetare.

Hur är stämningen på bruket efter nedläggningsbeskedet?
Göran, Ronny och Sören tittar på varandra.

– Jag har ingen känsla av att stämningen är jättepessimistisk, säger Ronny och rör dröjande ut sockret i kaffemuggen med en tuschpenna.

– Jag hade kunnat få jobb som maskinförare i Skåpa, men valde att starta eget, inflikar Sören. Även om jag går in i en gråzon av osäkerhet.

De är överens om att var och en nu ”får göra en egen resa”.
Säkert finns det de på företaget som mår riktigt dåligt och som är oroliga för framtiden.

– Men de pratar inte om det, de behåller det för sig själva, säger Sören.

Trots den osäkerhet som stundar för många är den allmänna uppfattningen bland de tre i kontrollrummet att livet trots allt går vidare.
– Det är inte jordens undergång vi pratar om, säger Ronny.

Ute i fabriken hittar vi rullmaskinoperatören Anne Adolfsson, 41 år.
Även hon är inlånad från Skåpafors.
– Företaget ser gärna att man breddar sin kompetens, och för min del spelar det ingen roll var jag jobbar.
– Men det är synd att inte fler gör som jag och bygger upp sin mångkunnighet.

Anne tycker att nedläggningsbeskedet är jättetråkigt för alla.
– Dals Långed är en mysig arbetsplats med bra arbetskamrater.

Hon tror att det kan bli jättetufft för många att hitta nya jobb.
– Men jag ger tio stjärnor till Billingen (Billingsfors bruk) som går in och överanställer för att klara kommande äldreavgångar.

Sedan hoppas hon liksom kollegorna i kontrollrummet att Skåpafors ska ha framtiden för sig.
– Ambitionen där är ju att bli bäst i världen på det man gör.

Och kanske, kanske kan det leda till fler jobb just i Skåpafors – även för dem som nu mister sina i Dals Långed.

Kommentera här

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Bruket som rullar på nytt

Bruket som rullar på nytt

110 miljoner för att bygga om pappers­maskinerna. Efter flera tuffa år satsar Rexcell igen på bruket i dalsländska Skåpafors.

140 i Hylte kan förlora jobbet

140 i Hylte kan förlora jobbet

Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

”Det är självklart jättejobbigt”

”Det är självklart jättejobbigt”

Pappers i Ortviken förhandlar nu med SCA-ledningen om hur nedläggningen ska gå till.

Vi är på väg in i ett nytt läge

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

På Skåpafors händer inte mycket. Först stoppade man produktionen, sedan fick alla skiftarbetare gå hem. Men Pappersavdelningens ordförande Ulrik Jörback är ändå optimistisk.
– Vi brukar klara oss även i lite sämre tider.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Konkurs för hårt prövad golvfabrik

Konkurs för hårt prövad golvfabrik

Turerna kring golvfabriken Berg & Berg i Kallinge är inte över. Nu har företaget gått i konkurs. Facket hoppas att de ska klara även denna smäll.

Facket slåss för jobben i Tidaholm

Facket slåss för jobben i Tidaholm

Nobia investerar två miljarder kronor i en ny produktionsanläggning utanför Jönköping. Facket på den nu nedläggningshotade Tidaholmsfabriken slåss för att investeringen ska göras där i stället.

Ovisst igen för Berg o Berg

Det senaste året har personalen på Berg o Berg först fått ett nedläggningsbesked, för att sedan räddas i sista stund. Nu ska företaget vräkas från lokalerna.

”Ser fram emot att Hitachi tar över”

”Ser fram emot att Hitachi tar över”

Lorenz Karlsson på ABB i Öjebyn hade tillsammans med Niclas Nilsson räddat fabriken från nedläggning. Men hur blev det efteråt?

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.