Industriarbetarnas tidning

Bonusstrid i Arbetsdomstolen

29 september, 2015

Skrivet av

Vinstdelning eller bonus? Månads- eller årsberäkning? IF Metall och Bemanningsföretagen var oense om det mesta när rättegången om de Scania-inhyrdas bonus inleddes idag.

I dag möttes IF Metall och Bemanningsföretagen i Arbetsdomstolen, AD. Tvisten rör drygt 900 som har hyrts in till Scania från bemanningsföretaget Randstad.

IF Metall har stämt Ranstad och Bemanningsföretagen och krävt närmare 15 miljoner kronor i ersättning åt bemanningsanställda medlemmar samt skadestånd. Att frågan nu avgörs kan göra stor skillnad för anställda i bemanningsbranschen.

IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic inledde rättegången med att poängtera grunden till förbundets inställning i tvisten. Kollektivavtalet för bemanningsanställda, Bemanningsavtalet, kom till för att hindra låglönekonkurrens. Att inhyrda på Scania ställs utanför de delar av bonusen som IF Metall menar är knutna till prestation, blir i praktiken ett avsteg från principen att det inte ska vara billigare att hyra in.

– Bemanningsavtalet kom till för att skydda villkoren på den inhyrande arbetsplatsen. För att säkerställa likvärdiga villkor, sa han, och läste högt ur avtalet.

I övrigt blev förmiddagen, framför allt från arbetsgivarnas sida, en lång djupdykning i teknikaliteter i olika delar av Scanias bonussystem.

Enligt Bemanningsavtalet gäller att rörliga lönedelar, som bonus, ska ingå i löneunderlaget för de inhyrda, så länge de inte beräknas på längre tid än tre månader. Enligt IF Metall sker avstämning och redovisning av bonusdelarna på Scania varje månad.

Roine Johansson, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Almega, försökte leda i bevis att summorna, även om de noteras varje månad, i själva verket beräknas över längre tid än tre månader. Han lade till att bonussystemet till sin karaktär mer liknar ett vinstdelningssystem än något som kan kopplas direkt till de anställdas dagliga insatser. Och vinstdelningssystem i kundföretaget är inte något som bemanningsanställda har rätt till, enligt avtalet.

Exempelvis får anställda på Scania i Oskarshamn del av bonussystemdelar som inte beräknas på produktionen där, förklarade Roine Johansson.

Bonuspengarna placeras dessutom i en årsfond som ägs av en stiftelse, och först efter fyra år trillar pengarna ut. Det har hänt att Scania skjutit till extra pengar till fonden, vilket tillsammans med mycket annat tyder på att systemet inte är en konstruktion baserad direkt på prestation, menade Roine Johansson.

Konstruktionen med fond och stiftelse har ingen betydelse,  kontrade Darko Davidovic. Den är skattetekniskt gynnsam för Scania, men spelar ingen roll för tolkningen av Bemanningsavtalet.

Han tyckte också att motpartens redogörelse för vinstdelningssystem osade ”viss begreppsförvirring”.

– Ett vinstdelningssystem tar inte hänsyn till några prestationsdelar överhuvudtaget. Ett vinstdelningssystem tar enbart hänsyn till företagets vinst.

– Det här handlar inte om en tolkning av bonussystemet, det handlar om en tolkning av Bemanningsavtalet. Redovisas bonussystemet månadsvis, och är det prestationsbaserat – då ska det också gälla för bemanningsanställda.

Förhandlingarna i AD beräknas pågå i tre dagar, dom väntas den 25 november.

10 kommentarer till “Bonusstrid i Arbetsdomstolen

  • Självklart skall de bemanningsanställda ha del av bonuspengarna som dom har varit med om att jobba ihop.

  • Självklart ska dom inte ha bonuspengar då dom inte är anställda på Scania. Ska dom inte ha bonus från Randstad, det företag dom är anställd på?

  • Att de inte skäms? De inhyrda har precis lika rätt till bonuspengar som de Scaniaanställda. Eller anser de att de inhyrda är mindre värda? Måste bli ett slut på att behandla inhyrd personal annorlunda

  • Nej Jacob dom har inte lika rätt till bonus på Scania då dom inte är anställda på Scania. Dom är anställda av Randstad och får man vända sig till dom om man vill ha någon form av bonus från deras företag.
    Jag ska börja kräva bonusar när jag gör jobb hos kunder.

  • SteveO…
    Läs först lag 2012:854 § 6 ( det är olagligt att inte ge den lön och förmåner som anställda på kundföretaget har till inhyrda)

    Låt mig citera bemanningsavtalet:
    ” Timlön/månadslön utges med motsvarande det genomsnittliga förtjänstläget (T+P) för jämförbara grupper hos kund. Med P avses prestationslön,ackord, premielön, BONUS samt provision”

  • Ja André Börvall, vad du inte tycks förstå så menar man att det skulle vara en extra ersättning som betalas ut varje månad till dom anställda. Så är inte fallet på Scania, för att ens få ta ut pengarna så måste man vänta till år 5. Och storleken räknades ut året efter och inte för varje månad, ser du skillnaden?

  • Din bonus är ihoptjänad på alla årets månader. D.v.s du drar ihop x antal bonuskr per månad. Sen spelar det ingen roll om de betalas ut en gång per år. Har du inhyrda jan-mars, så ska de ha bonus för jan-mars. Att kundföretagets anställda får vänta i 12 månader är liksom inte de inhyrdas fel. Får de inte bonusen så är det lönedumpning. Det är inte ok enligt varken lag 2012:854 §6 eller kollektivavtalet. Sen spelar det liksom ingen roll hur ni gjort upp på kundföretaget med utbetalningen. Drar anställda ihop x antal bonuskronor per månad, så gör inhyrda det även. Allt annat är både lönedumpning och uppenbarligen olagligt.

    Själva utbetalningen är framförhandlad av facket att den ska vara på 5 år som du säger. Men det betyder inte att inhyrda inte skulle kunna få den omgående. Jag har bekanta som jobbat på Scania som berättade exakt hur bonusen fungerar. Skillnaden som kommer uppstå mellan inhyrda och egen personal är det att Scanias personal får vänta 5 år där pengarna växer. Och att inhyrda kan inte ges dessa förmåner med tanke på att de inte är direktanställda av kundföretaget. Men själva ursprungssumman som fastställs per år, måste de få ta del av enligt lag och avtal.

  • Du tolkar lag och avtal som djävulen tolkar bibeln.

    Vi tittar på lagen:
    ”6 § Ett bemanningsföretag ska, under den tid en arbetstagares
    uppdrag i kundföretaget varar, tillförsäkra arbetstagaren
    minst de grundläggande arbets- och anställningsvillkor som
    skulle ha gällt om han eller hon hade anställts direkt av
    kundföretaget för att utföra samma arbete.”

    Minst de grundläggande arbets- och anställningsvillkor. Inte alla

    Sen bemanningsavtalet: ”För fastställande av rörlig
    a lönedelar (P) som beräknas i efterhand och med
    en beräkningsperiod maximalt upp till och med tre månader ska, om de
    lokala parterna inte är överens om annat, grundas på senast föregående
    kända mätperiod”

    Åter igen, det man pratar om är om dom anställda har någon form av lönetillägg per månad. Om svaret är ja så ska man räkna med det i lönen till den inhyrde med en beräkningsmetod på maximalt 3 månader.

    Scania anställda har ingen lånepåslag per månad utan en bonus som räknas ut efter 12 månader. Man har då gått över 3 månaders gränsen som gör att det inte ska räknas.

  • Mycket prat om den där bonusen, vad som aldrig framgår är att de bemanningsanställda har en snittlön som är högre än dom Scaniaanställda. Går och vända och vrida på den här frågan rätt mycket… Jobbar och är anställd av Scania och anser att om de har en snittlön som är rätt mycket högre än en Scaniaanställd. Är då inte det en form av bonus fast den ligger inbakad i lönen? Varför de har en högre snittlön vet jag, då de kan få gå fort bla bla bla… Men ska de då både ha högre lön och bouns? Ser det som lite fel. Eller jag som är anställd av Scania kanske ska ha Ranstad eller Lernias bonus om dom nu hade haft någon? Anser personligen att en Scaniaanställd och en bemanningsanställd ska vara lika. Men ska vi då vara lika får de ha samma lön som vi och bonusen, dock ej båda. Enkelt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

IF Metall förlorade bonusstrid

Arbetsdomstolen slog fast att de inhyrda Randstadsarbetarna på Scania inte har rätt till den bonus som de direktanställda har.

Tvist om helglön – nu stäms bemanningsföretag

Tvist om helglön – nu stäms bemanningsföretag

Anställda på bemanningsföretaget Adecco har gått miste om helgersättning, enligt IF Metall. Nu stämmer fackförbundet Adecco inför Arbetsdomstolen, AD. ”Ett pilotfall”, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

Bemanningens pris

Bemanningens pris

För 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

Bonusstriden för inhyrda avgörs i rätten

Bonusstriden för inhyrda avgörs i rätten

IF Metall har stämt sin motpart på 15 miljoner för att de inhyrda på Scania inte har fått bonus. Arbetsdomstolens avgörande kan beröra hela bemanningsbranschen.

Strid i AD om bonus test för avtalet

Strid i AD om bonus test för avtalet

Arbetsdomstolens prövning av om de inhyrda Randstadsarbetarna på Scania har rätt till bonus blir ett viktigt test av avtalet.

Bemanningsföretagen förnekar  lönedumpning på Scania

Bemanningsföretagen förnekar lönedumpning på Scania

Branschorganisationen Bemanningsföretagen förnekar att den uteblivna bonusen för bemmaningsanställda på Scania i Södertälje är ett brott mot kollektivavtalet, vilket IF Metall hävdar i sin stämning.- Vi ska titta närmare på detta efter semestern. Vi måste ju komma överens, det är så det fungerar på svensk arbetsmarknad.Det är väldigt ovanligt att vi hamnar i AD,  säger förbundsdirektör Henrik Bäckström.

AD: Rätt att sparka för hot på fritiden

AD: Rätt att sparka för hot på fritiden

LKAB gjorde rätt när de sparkade en anställd som påstods ha hotat en arbetskamrat på fritiden. Det menar Arbetsdomstolen. 

Bråk på krogen görs upp i rätten 

En LKAB-anställd fick sparken efter att han påstods ha hotat en arbetskamrat på krogen på fritiden. I veckan har ärendet tagits upp i Arbetsdomstolen.

Anställd fick sparken efter bråk på krogen

En LKAB-anställd påstås ha hotat en arbetskamrat på en pub på fritiden. Mannen förnekar att han hotat arbetskompisen. Men det spelade ingen roll: LKAB sparkade honom. Ärendet ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. 

”Jag fick samtal från arga medlemmar”

”Jag fick samtal från arga medlemmar”

I sista stund nådde IF Metall en lösning med medicinteknikföretaget Cytiva. Men medlemmar hörde av sig och tyckte att förbundsjuristen Darko Davidovic hade förstört för dem.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?