”Skuggsamhället är skapat av politik och måste bekämpas med politik”Helle Klein, chefredaktör, om Dagens Arbetes granskning.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Innan Pontus Wallin fick sitt ansvarsfulla jobb fick han liksom flera andra på bruket åka till Wales och utbilda sig. Foto: David Lundmark
Truckarna gör sitt jobb och klarar alla hörn galant. Foto: David Lundmark
Elefanten är en mäktig robot – fast den arbetar mest när den själv vill och får lite support. Foto: Davis Lundmark.
Mattias Joelsson har vikariat fram till sommaren. Om allt går som det ska räknar han sedan med fast. Foto: David Lundmark
Veronica Jonsson är numera fast anställd på utlastningen efter att ha jobbat extra i tre år. Veronica Jonsson är numera fast anställd på utlastningen efter att ha jobbat extra i tre år. Foto: David Lundmark

”Robotarna är mina bebisar”

Lilla drakens mästare.Pontus Wallin är spindeln i robotnätet. Det är han som ser till att Elefanten och Lilla draken gör sitt jobb.
– Har jag en dålig dag, går det trögt för hela bruket.

kisa-ute
Swedish Tissue

Beläget: I Kisa, Östergötland.
Ägare: Italienska Sofidel.
Produktion: Mjukpapper till blöjor, toalett- och hushållspapper, servetter, näsdukar med mera.
Anställda: Totalt 165 personer.
Omsättning: 86 miljoner euro.
Kapacitet: 56 000 årston.

Sofidel Produktion

Är en av världens ledande producenter av hygienpapper (toalett- och hushålls-
papper, pappersnäsdukar med mera).
Grundat: 1966 av ägarfamiljerna Stefani och Lazzareschi.
Anställda: 5 200 personer i 13 länder.
Omsättning: 1 771 miljoner euro.

På Swedish Tissue i Kisa har det byggts en sprillans ny fabrik med likaledes ny konvertering och utlastning med lagerutrymmen. Allt med den senaste robottekniken.

Den som härskar över robotarna är tjugotreåringen Pontus Wallin. Han är utbildad automationsingenjör vid Teknikhögskolan i Linköping. Fast från början hade han lite mer högtflygande planer.

– Jag ville bli pilot, men synen satte stopp.

Flygintresserad blev han 2004, som tolvåring, då han fick en flygsimulator till datorn hemmavid.

– Sen dess har jag varit fast i den världen.

Då är detta en bit ifrån drömmarna?

Pontus nickar.

– Visst, men det är inga problem. Jag gillar det här jobbet! Jag kan robotprogrammen som används i automationsvärlden. Kan underhållet.

– Meningen är också att jag ska kunna gräva ner mig i jobbet, för att ”optimera flödet”.

”Den är snäll och följer mina kommandon till punkt och pricka.”

Pontus Wallin har sitt arbetsbord mellan de två konverteringslinjer som är i bruk. Han är omgiven av gula robotar på båda sidor – totalt tolv stycken. Därutöver har han koll på de åtta automatiska truckarna, varav Elefanten är en. Eller ”den där jobbiga”, som Pontus säger.

– Den har strulat mycket och vill bara jobba när den får support.

Pontus brinner där han står. Man kan inte undgå att smittas över hans entusiasm.

– Det här är mina bebisar, mina bångstyriga ungar, säger han med tindrande blick på robotorna.

Vilken är din favorit?

Svaret kommer blixtsnabbt.

– Det är Lilla draken här, säger han och pekar på den närmaste gula roboten, för tillfället strängt upptagen med att varligt och outtröttligt lyfta toapapper vidare på det löpande bandet.

– Den är snäll och följer mina kommandon till punkt och pricka. Det är också den robot jag använder för att testa nya programmeringar.

Din närmaste arbetskamrat med andra ord?

– Ja. Och som inte säger något utan bara gör vad den blir tillsagd!

Pontus Wallin, nyanställd sedan ett drygt år tillbaka, fick börja med att utbilda sig i Wales. Hans första industrijobb.

– Jag känner verkligen att jag hamnat rätt och kommer att kunna utvecklas i jobbet.

Och han är väl medveten om att han redan har en viktig roll på bruket.

– Jag är lite av spindeln i nätet. Har jag en dålig dag, går det dåligt på annat håll också.

Du har inga planer på att plugga vidare?

– Inte än på ett tag. Om jag skulle göra det, blir det nog till lokförare.

Bruket har haft flyt på senare år. 2013 fick de tillstånd att lägga delar av Kisaån i kulvert för att kunna bygga ut den befintliga fabriken. I december samma år påbörjades bygget av den nya delen. En konverteringsdel med två linjer, en för toapapper och en för hushållspapper. (Utrymme finns även för en tredje linje.)

Nya lagerlokaler och ny utlastning. Plus en helt ny passage in på bruksområdet.
Besökaren möts numera av en vit plåtbyggnad med blått tak, ute på åkern. Byggnaden skymmer helt den gamla delen av bruket. Allt stod klart i somras.

– Investeringen har gått på närmare 600 miljoner kronor, berättar avdelningens ordförande Nicko Tataridis.

Från början ryktades om ett 40-tal nya jobb.

– Hittills har det blivit 18 på kollektiv-sidan och 25 totalt om man räknar in tjänstemännen.

Nicko Tataridis och huvudskyddsombudet Patrik Karlsson, som båda ägnat mycket tid åt nybyggnadsprojektet, visste att ägarnas filosofi var att alla bruk ska ha en egen konvertering.

– Vi trodde aldrig att det skulle bli verklighet här.

Men nu blev det så. Med förändringen att ån inte lades i tunnel utan leddes om. Till gäddornas, abborrarnas och en och annan örings glädje som därmed slapp mörkersim.

På vägen från konverteringen till utlastningen hälsar vi på Elefanten.
Elefanten kan bäst beskrivas som en stor truck med en rejäl, rödmålad, gripklo i fronten.

– Den hämtar pappersrullar från lagret och kör ut till konverteringen, upplyser huvudskyddsombudet Patrik Karlsson.

Elefanten sköter sig själv, förprogrammerad som han är. Men skulle någon eller något hamna i vägen för denna robots framfart, är den beredd och stoppar upp av egen kraft.

Noterbart är att den och andra smårobotar till truckar klarar hörnen mellan de olika avdelningarna med högsta betyg. Inga påkörningar här inte! På utlastningen stannar vi till vid en av de sju utlastningsluckorna för lastbilar. En chaufför från Noréns Åkeri lastar på pall efter pall med toapapper.

Veronica Jonsson står bredvid. Beredd att kila in stora runda pappskivor mellan pallarna på lastbilen, så att de inte ska skava mot varandra under transporten.

Veronica Jonsson, 33 år, är ny på bruket och på utlastningen. Allt är vitt, fräscht och nyinvigt. Det är nästan så att doften av nymålat hänger kvar.

Veronica är en av två på utlastningen. Veckan innan Dagens Arbete är på besök fick hon sitt glada besked; fast jobb.

– Jag hade då jobbat extra här i tre år. I sista vändan började jag i maj, var med om invigningen av de nya lokalerna och första utlastningen i juni. Och nu fick jag alltså fast.

Som hon hoppats.

När ägarna, italienska Sofidel, beslöt att satsa på anläggningen i Kisa, väcktes hennes hopp på allvar om ett fast jobb.

Före Swedish Tissue hade hon bland annat jobbat sex år på Rimaster i näraliggande Rimforsa. När de drog ner på personal fick hon sluta.

– Det var samma år som vi köpt hus och fick vårt första barn, säger hon och tänker tillbaka på en orolig tid.

Nu är hon arbetskamrat med maken som går femskift på Swedish Tissue.

– Vi firade med tårta. Min första tanke var att framtiden är räddad!

Swedish Tissue är inne i en generationsväxling. Det märks inte minst i den nya fabriken med efterbearbetningen. Många ungdomar har kommit till.

Lite förvånande är det fler män än kvinnor som fått jobb i konverteringen. I normalfallet brukar kvinnorna dominera i efterbearbetningen. Men inte på Swedish Tissue.

En av de yngre killarna är Mattias Joelsson, 22 år.

– Första jobbet, säger han först och ser glad ut.

Men så kommer han på att han faktiskt sommarjobbat två somrar på näraliggande Finess Hygiene, där brorsan är anställd.

Själv går Mattias på vikariat fram till månadsskiftet maj/juni. Sedan får han se.
Så klart hoppas han på en fortsättning.

– Jag började sommarjobba här i maj förra året och fick sedan fortsätta.

Mattias jobb är att hålla koll på toarullarna som kommer åkande på bandet innan robotarna tar vid.

– Jag mäter diameter och längder och ser till att den ”lilla svansen”, den del där limmet ska sitta på rullarna, är rätt.  Sedan ska jag se till att det är ordning på bandet.

Mattias Joelsson är sprungen ur en industriarbetarfamilj, där både mamma och pappa stått i produktionen. När han inte jobbar är det datorn och att skruva på bilen som gäller. Han har nyligen flyttat till eget hus i Gullringen knappt tre mil bort.

– Ett renoveringsprojekt, förtydligar han. Med stor tomt.

Hus, bil och jobb, Mattias känner att livet leker.

– Jag har verkligen ingenting att klaga på.


gw@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

Holmen varslar 150 på Iggesund

Iggesund Paperboard varslar 150 personer om uppsägning. Företaget motiverar beslutet med att man vill vässa konkurrenskraften. För de anställda kom beskedet som en överraskning - och när DA besökte bruket tidigare i år var tongångarna helt annorlunda. Då handlade det om god orderingång och svårigheterna att hitta folk.

1
Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

10

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

Strindbergs favoritpapper snart slut

August Strindberg skrev manus på deras papper, Cornelis Vreeswijk författade sina texter på det. Men efter 300 år har ägaren beslutat att lägga ner Lessebo handpappersbruk efter sommaren. Kommunen försöker nu hitta sätt att rädda verksamheten.

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Bläddra i DA:s digitala arkiv!

e-DAFör att få ut mesta möjliga av DA:s digitala magasin rekommenderar vi att du laddar ner appen i din telefon eller surfplatta. Men även här kan du hitta alla upplagor, söka i arkivet och skicka artiklar till en vän.

Val 2018 | Pensionen

”Många orkar inte arbeta längre än till 63”

DEBATT”Vi vill att pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från vad varje person orkar”, skriver förbundsordföranden för IF Metall, GS och Pappers i ett gemensamt debattinlägg. 

1

När började du jobba?

DEN GLÖMDA FRÅGANPensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

4

Pensionsåldern är en klassfråga

LEDAREMånga industriarbetare börjar jobba redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är ett hån, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2
Illustration: Jens Magnusson

Måste chefen ta hänsyn till att jag har barn?

Fråga DAMin arbetsgivare säger att det inte finns någon diskrimineringslag och vill inte ta hänsyn till barn och familj när det gäller arbetstider. Vilka regler är det som gäller egentligen?

Pappers Kongress

Klubbat: Storsatsning på unga

Född 1990 eller senare? Då bjuds du snart in till ett tre dagar långt party i Stockholm, för härmed ingår du i Pappers  största ungdomssatsning någonsin.

Jämn kamp om vice ordförandeposten

Ny förbundsstyrelseMatts Jutterström blir kvar som förbundsordförande för Pappers. Efter en jämn kamp om posten till förste vice ordförande sitter även Mikael Lilja kvar.

1

Pappers ska utreda digitalt medlemskap

Förbundsårsmötet gick emot förbundsledningen och sade ja till att Pappers snarast ska se över möjligheten till digital inträdesansökan. Det blev dock nej till att ändra ob-ersättningen.

Mer fokus på arbetsmiljöbrotten

Pappers har beslutat att öka trycket för att förbättra arbetsmiljön. Förbundet ska nu aktivt lobba för att mer resurser sätts in.

Foto: David Lundmark

”Vill ha ett ännu starkare förbund”

Dagens Arbete är på plats på Pappers kongress i Gävle. Inför starten ställde vi frågan till ett antal ombud: Vad förväntar du dig?

Bloggrubrik

Ett förbund med framtidstro och läsplattor

Ungdomssatsning, arbetsmiljö, sommarhetta – och läsplattor. Dagens Arbetes chefredaktör bloggar från Pappers kongress i Gävle.

Kongresslokalen Gävle konserthus. Foto: Albin Bogren/Gävle konserthus

Pappers samlas för kongress

Gävle 2018Vilka förslag kommer att hissas och vilka kommer att dissas? Och hur kommer den nya förbundsstyrelsen att se ut?

”Ni är en förebild för hela LO”

CitatetLO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson berömmer från scenen pappers organisationsförmåga.

”Man blir lite rörd… Det känns stort och förtroendefullt.”

CitatetMatts Jutterströms första ord efter att han blev omvald för till förbundsordförande för Pappers imorse.

”Det är drag i den – mycket mer fart”

VM-PROFILENMagnus Östling jobbar ständig natt på Atlas Copco i Tierp men som Sungen får han Facebook att skratta genom att gorma om sakernas tillstånd. Lyssna på hans egen låt inför Fotbolls-VM och läs vad han tycker om Gyllene Tiders officiella dänga ...

1

Ladda ned vår tematidning om skogen

Alltfler slåss om det som ryms i skogen, frågan är om den räcker. Dagens Arbete listar framtidsmöjligheterna men också konflikterna i en ny tematidning.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”Marx tankevärld är grunden för arbetarrörelsen”

Krönika ”Vi måste återigen utveckla våra arbetsplatser för att få inflytande över vår dagliga tillvaro”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Östrad öser på med miljarder

KonkurrenskraftEfter tre års byggande drar SCA Östrand igång den nya massafabriken igång nästa månad. Investeringen på nästan 8 miljarder kommer att mer än fördubbla produktionen och är enligt både fack och företag nödvändigt för att säkra framtiden.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Få rätt pengar när du är sjuk

KOLL PÅHar din arbetsplats kollektivavtal har du flera försäkringar automatiskt. Bland annat om du blir sjuk. Det är det många som missar.

”Smarta robotar tar inte bort jobben”

De nya smarta robotarna kommer inte att ersätta människan, och kan göra industriarbetet roligare, tror Erik Billing vid Skövde högskola. ”Men än återstår det mycket att göra. De nya robotarna måste bli sociala.”

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.