Industriarbetarnas tidning
Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.
Krönika Stat och industri måste gå åt samma håll om klimatomställningen ska genomföras i tid, skriver DA:s nya krönikör Kajsa Borgnäs.
I Europa pågår en intensiv debatt om hur vi snabbast ställer om våra industrisamhällen – och industrisektorer – till klimatneutralitet. Hållbarhet kräver både nya processer i etablerade industrier och uppbyggnad av helt nya industribranscher. EU-kommissionen har definierat ett antal gröna nyckeltekniker, bland annat chip- och batteriproduktion, samt vind- och solkraft. Enskilda länder har också pekat ut centrala, gröna förädlingskedjor: Danmark har en ambitiös vindkraftstrategi, Norge bygger ut teknik för att lagra utsläpp under marken och Tyskland vill bygga upp en halvledarindustri samt bli världsledande på grön vätgas.
Sverige befinner sig industriellt i den absoluta världstoppen.
Sverige befinner sig industriellt i den absoluta världstoppen. Vi producerar kunskapsintensiva produkter högt upp i förädlingskedjan. På grund av vårt tekniska kunnande och den stora andelen fossilfri el, har Sverige god chans att bli ett av de länder som snabbast ställer om. Det är ingen slump att världens första klimatneutrala stål producerats just här.
Men goda förutsättningar räcker inte för snabb omställning. Många klimatneutrala tekniker är fortfarande rätt omogna. Flera av dem är el- eller vätgasbaserade och elbehovet kommer därför att öka snabbt.
I vanliga fall är industrins teknikutvecklingscykler decennielånga. Så lång tid har vi inte på oss denna gång. I stället måste vi inom ett till två decennier utveckla och implementera nya tekniker och infrastrukturer inom i princip alla energi- och utsläppsintensiva områden. Det krävs alltså både snabbare innovation inom enskilda branscher och en snabbare utrullning av den förnybara energin för att hela industrin ska kunna ställa om.
Här blir behovet av en mer aktiv, statlig industripolitik tydligt. Företagen kan göra mycket, men de har svårt att koordinera sig. För en snabb teknikutveckling och teknikutrullning blir det statens ansvar att koordinera aktörerna så att alla vågar och tvingas ta stora steg tillräckligt snabbt.
Den tyska regeringen vill etablera en ”industriallians”. Målet är att företag, forskningsinstitut och offentlig förvaltning snabbare kommer överens om tekniska standarder, koordinerar innovations- och investeringsplaner och på så sätt snabbar upp utrullningen av klimatneutrala tekniker.
Även i Sverige är behovet av en samlad industristrategi och koordinerade investeringar stort. Det är dags för ett nytt handslag mellan industri och stat – en svensk industripakt – så att staten och kapitalet mer effektivt kan dra åt samma håll för den viktiga omställningen till klimatneutralitet.
Läs också
Det räcker inte att satsa på forskning, staten måste dela på riskerna även i produktionen om den ekologiska och sociala omställningen i industrin inte ska halka efter. Det säger DA:s ny krönikör Kajsa Borgnäs, som uppmanar alla industriarbetare att vara med att driva på förändringarna.
Det räcker inte att satsa på forskning, staten måste dela på riskerna även i produktionen om den ekologiska och sociala omställningen i industrin inte ska halka efter. Det säger DA:s ny krönikör Kajsa Borgnäs, som uppmanar alla industriarbetare att vara med att driva på förändringarna.
Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Om vi ska slippa slungas från den ena krisen till den andra behövs ett stabilt samhälle, skriver Kajsa Borgnäs.
Ska klimatomställningen lyckas måste den också vara socialt hållbar, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Det är brist på råvaror, arbetskraft och el. Då måste staten satsa, skriver Kajsa Borgnäs.
Vi tar vårt ansvar i avtalsrörelsen, men för elkrisen vilar ansvaret på politikerna. Här är ett antal punkter som behövs, skriver företrädare för GS-facket, Trä- och Möbelföretagen och Skogsindustrierna.
Nej, industriarbetarna har aldrig varit ”basically gone”. I och med den gröna omställningen är vi viktigare än någonsin för klimatet – och vår välfärd, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Solidariteten måste ersätta de stängda gränsernas politik, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Vi behöver både återvinna metaller och utvinna allt som går ur gruvavfall. Men det räcker ändå inte för den gröna omställningen som nu krävs, skriver LKAB:s presschef Anders Lindberg.
Hushållen uppmanas att spara el när priserna är rekordhöga. Samtidigt läcker svensk industri mer el än vad alla hushåll i hela Skåne förbrukar under ett år. Och på företagen finns inga besparingskrav.
Svensk industri skulle kunna spara 4,1 TWh varje år, enligt Nordic Energy Audit. Det motsvarar ungefär den årliga elförbrukningen för samtliga hushåll i Skåne.
Nu måste svensk industri ta krafttag för att effektivisera sin elanvändning. Och de behöver hjälp. Det anser Patrik Thollander, professor och forskare vid Linköpings universitet.
El-krisen slår hårt mot industriarbetare och industrin. Både den egna ekonomin och arbetsgivarens situation oroar många, säger IF Metalls vice ordförande Tomas With.
Det stora slöseriet finns inte hos hushållen utan i industrin, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Inbromsningen i trähusbranschen fortsätter. Efter en tuff höst lades flera stora varsel i januari. Nu flaggar arbetsgivarna för ännu bistrare tider det kommande året.
På Smålandsvillan i Vrigstad monteras det för fullt och allt verkar flyta på. Men skenet bedrar. Ägaren varslade häromveckan om uppsägning av 70 personer.
Dyrare byggmaterial, höjda räntor och en osäker slutmarknad har lett till vikande orderingång på trähusfabrikerna. Nästan alla anställda på K2A Trähus i Valdemarsvik och Gävle blir av med jobbet när projekt läggs i malpåse.
Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.
Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.
GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.
Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar.
Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Hej,
Det är beklämmande att läsa den här typen av inlägg, men i dag är det det här som gäller i hela media världen. Det finns inga reflektioner om vad som händer sen? på sikt? 10 eller 20 år är i sammanhanget ingenting. Tunnelseende är vad det är. Det är nog möjligt för oss i väst att fasa ut mycket av det fossila på kort tid men inte för tredje värden som har tagit emot mycket av den skitiga industrin från oss(men vi importerar glatt produkterna). Det vi skulle ha börjat jobba med för länge sedan är metoder för att lägga om det ekonomiska systemet för att klara av deflation med bibehållen livskvalitet och samtidigt minska befolkningen(det är ingen naturlag som säger att vi ständigt måste föröka oss, i dag har vi makten att bestämma själva om vi vill!). Det är enda vägen på sikt att komma till rätta med problemen. Tyvärr finns det inte något större intresse från makthavare och företag att ändra på den rådande ordningen då allting fortfarande handlar om tillväxt och att tjäna pengar.