Vilka skydd får jag mot farliga kemikalier?
Semestervikarie på massabruk undrar över säkerheten DA:s expert reder ut
Dammfritt räddar lungorna
Publicerad 2016-03-30, 09:00 Uppdaterad 2020-08-13, 19:03
Kan ge allvarliga lungproblem
Höga halter av mögeldamm i luft- en kan orsaka influensaliknande symtom efter cirka fyra till åtta timmar. Hosta, ibland hög feber, frossa, muskelvärk och huvudvärk. Symtomen försvinner efter en till tre dagar.
Exponering för mögeldamm under lång tid kan ge kroniska lungproblem – allergisk alveolit. Vanliga symtom är andnöd, hosta och viktnedgång, men även trötthet och ibland feber och frossa.
Allergisk alveolit är en kronisk inflammation i lungan som gör det svårare för kroppen att transportera syre från lungorna ut i kroppen.
Inflammationen gör också att lungans volym minskar. Det blir svårt att få i sig tillräckligt med luft. Den som har drabbats får inte utsättas för mögel.
Sjukdomen har många namn beroende på i vilken miljö den uppkommit – justerverkssjuka i sågverk, lantbrukarlunga inom lantbruket.
Damm från fåglars vingar (även burfåglar hemma) kan också orsaka allergisk alveolit.
Så hålls möglet borta
Allmänt:
Virke med synligt mögel bör aldrig tas in på en arbetsplats.
Om det ändå sker ska andningsskydd med P2-filter användas eller tryckluftsmatat andningsskydd. Byt filter ofta, tänk på att skägg kan ge dålig passform. Även överdragskläder kan behövas.
Sanera lokalen efteråt. Då får ingen verksamhet pågå i lokalen.
Städa dagligen så att spån och damm inte blir liggande. Undvik torrsopning och tryckluft. Använd centraldammsugare eller dammsugare med Hepa- eller Ultra-filter.
Köp inte mögligt virke. Skydda torkat virke mot fukt. Utomhus bör virke placeras under tak och minst 40 centimeter ovan mark.
På sågverk:
Korta lagringstider för timmer, särskilt för fura som möglar snabbare.
Såga inte mer än det finns torkkapacitet till.
Töm hela virkesfacken regelbundet.
Sortera genast bort mögelangripet virke så att friskt virke inte angrips.
Förvara strö torrt, använd inte mögelangripet strö.
Korta tiden för mellanlagring före tork, särskilt under sommarperioden då mögel trivs som bäst.
Torktemperaturen bör så snabbt som möjligt upp till 60 grader för att hindra tillväxt av mögel.
Luften måste kunna cirkulera genom virkespaketen i torken. Överbelasta inte.
Ett lågimpulsdon där undertempererad ren luft får strömma ner över operatörens arbetsplats m´inskar luftföroreningarna.
Mögel i skogen
Grot (grenar, ris och toppar) som legat länge i skogen är ofta kraftigt mögelangripet.
Vid hanteringen virvlar trämöglet upp i luften. Högar som ska ligga kvar i skogen bör täckas så att luft kommer in från sidorna. Arbetsfordonets hytt ska ha ett fungerande
filtersystem och filtret ska kontrolleras regelbundet. Se till att tätningslister kring dörrar
och fönster är hela.
Källa: Broschyr ADI 573 från Arbetsmiljöverket
Mätning av mögelhalter
Det går att mäta halten mögelsporer i luften, men det finns inget gränsvärde. Halterna i luften kan också variera kraftigt.
Halten mögelsporer utomhus varierar under året mellan 100 och 10 oo sporer per kubikmeter luft.
Är halten högre än 1 miljon mögelsporer per kubikmeter luft kan det medverka till hälsoproblem.
Vid halter på 10 miljoner eller högre finns risk för allergisk alveolit. Halter över 100 miljoner anses vara så riskfullt att arbetsmiljön ska åtgärdas direkt.
Källa: Arbetsmiljöverkets rapport 2004:6
Torrhosta, feber, muskelvärk eller andfåddhet. Mögelsporer i luften kan göra dig allvarligt sjuk, i värsta fall för resten av livet. Med bra rutiner och nya maskiner har Setras sågverk i Björklinge minskat riskerna.
Kapaciteten har ökat och det öronbedövande slamret har dämpats.
Sedan Setras sågverk norr om Uppsala investerade i en trimmer på justerverket har det mesta blivit bättre. Även luften.
– Det är mycket mindre damm nu jämfört med förut, säger Hasse Åsén, arbetande förman.
– Förut hade vi tre olika kapar, nu samlas virket och kapas på ett och samma ställe. Vi har färre ställen som det yr damm ifrån, säger skyddsombudet Eva Lindqvist.
I trimmern sitter totalt 18 sågklingor, men de syns inte. De är täckta av en kåpa, och ett utsug tar hand om spån och damm direkt. Med mindre trädamm i lokalen minskar risken för att mögel ska få fäste och göra de anställda sjuka.
”Vi städar varje dag. En timme per skift läggs på städning.”
Den som andas in höga halter av mögelsporer kan efter fyra till åtta timmar drabbas av något som känns som en influensa. Feber och frossa, muskelvärk och ibland hosta och huvudvärk är vanliga symtom. De försvinner på några dagar. Personer som under lång tid utsätts för förhöjda halter av mögelsporer kan utveckla en allvarlig lungsjukdom som kallas allergisk alveolit, ibland kallad sågverkssjuka eller justerverkssjuka. Symtomen kommer smygande – andfåddhet, hosta, trötthet, viktminskning och ofta även feber.
Huvudskyddsombudet på Setras såg, Göran Svensson, kan inte minnas att någon arbetskamrat har drabbats av allergisk alveolit. Inte heller att någon skulle ha stannat hemma på grund av feberfrossa och rethosta.
Med den nya trimmern på justerverket är risken ännu mindre, men det är ändå viktigt att alla har kunskap om hur farligt mögel kan vara och varför de har vissa rutiner på sågen.
– Kommer det någon ny finns en handlingsplan för introduktion och de får gå med en fadder första tiden för att lära sig alla rutiner, säger Göran Svensson.
Virket ska till exempel lagras tillräckligt glest och i torken är det markerat var virket placeras så att luft kan strömma igenom överallt ordentligt.
Om någon på sågen upptäcker virke som är svartprickigt av mögel ska de veta vem de genast ska larma. Virkesmätarna tar aldrig in timmer som har angripits av svamp och timret som kommer till sågen bör aldrig ha legat längre än två veckor i skogen.
– Vi städar varje dag också. En timme per skift läggs på städning, tillägger Hasse Åsén.
Investeringen i justerverket har dessutom ökat sågens kapacitet och virket omsätts snabbare, vilket minskar risken för mögelangrepp. Bark och spån blir heller aldrig liggande eftersom barken eldas upp för att värma torkarna och spånet hämtas varje dag till värmeverket.
”Ju längre tid man utsätts för möglet desto större är risken för att lungornas funktion blir nedsatt.”
Mögel – det finns i tusentals varianter och sprider sig med sporer som ständigt virvlar runt i luften. De är tåliga överlevare som kan vänta länge på rätt förutsättningar att snabbt växa till nytt mögel som sprider ännu fler sporer. De trivs bland annat på trä, i flis och spån eller säd, halm och hö. Om de tillåts växa och föröka sig kan de orsaka stor skada i lungorna.
Vid varje andetag följer sporer med ner i luftstrupen, sugs vidare in i luftrören och sprider sig ända ut i de mikroskopiskt små lungblåsorna som kallas alveoler.
Det är där, runt lungblåsorna, som kroppens allra finaste blodkärl slingrar sig och gör ett livsviktigt jobb – de ser till att syret i lungorna transporteras ut i kroppen.
Om stora mängder mögelsporer dras in i lungorna reagerar kroppen med försvar – en inflammatorisk reaktion. Vita blodkroppar rör sig mot lungorna för att äta upp inkräktarna. Vävnaden i lungorna svullnar och rodnar – den blir inflammerad. När kroppens försvar har gjort sitt kan lungvävnaden repareras, men om skadan inte kan läka helt bildas ärr i till exempel lungblåsorna.
Den som drabbas av hastig feberfrossa och hosta har just en inflammation i lungvävnaden som ofta läker på några dagar. Den som utvecklar allergisk alveolit har fått en kronisk inflammation som tar lång tid att läka. Då störs syreöverföringen mellan lungblåsorna och blodet, och hela lungans volym minskar – det blir svårt att få i sig tillräckligt med luft.
Professor Anna Rask-Andersen på Arbets- och miljömedicin i Uppsala har forskat om bland annat allergisk alveolit i många år. Hennes undersökningar visar att det är få som drabbas av allergisk alveolit, men att feberattacker är vanligare.
– En feberattack är inte samma sak som allergisk alveolit, och det har sagts att man blir helt återställd efteråt. Men vi forskar på det just nu och de preliminära resultaten visar att det kan finnas en ökad risk att utveckla astma, men vi är inte säkra än.
Varför vissa människor utvecklar allergisk alveolit medan andra klarar sig vet man inte.
För att ha en chans att bli bättre kan den som har drabbats inte fortsätta att utsättas för mögel.
– Man kan bli fri från besvären, men ju längre tid man utsätts för möglet desto större är risken för att lungornas funktion blir kroniskt nedsatt, säger Anna Rask-Andersen.
Så skadas dina lungor av arbete
Klicka på bilden för att se hur lungorna tar stryk av mögelsporer, stendamm och asbest.
KOL
KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM.Börjar oftast som kronisk bronkit med slemhosta. Först när lungblåsorna förstörs blir sjukdomen farlig.
En av tolv vuxna svenskar beräknas ha KOL. De flesta har en lindrig form av sjukdomen, och bara var femte är diagnostiserad. KOL är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor.
Omkring 2 800 svenskar dör varje år i lungsjukdomen, som har ett långsamt förlopp.
75 000–105 000 svenskar drabbas av KOL till följd av jobbet.
Astma
är en sjukdom i luftvägarna. Orsaken är en inflammation i luftrören. Slemhinnorna blir förtjockade och överkänsliga för olika retningar som rök och stark doft.
En av fem vuxna svenskar med astma har fått sjukdomen från jobbet. Orsaken är ofta damm, mögel, lösningsmedel och andra ämnen i luften på arbetsplatsen.
Kopplingen mellan astma och arbetsmiljö var länge okänd. Men forskning har under senare år visat på tydliga samband.
Symtomen är andnöd, hosta och pip. Omkring hälften av dem som fått astma av jobbet blir aldrig av med besvären.
Läs mer:
Hostade grönt slem i ett år
Stendammslunga
Silikos. Kvarts kan tränga ner i lungblåsorna och kapslas in. De minsta partiklarna är så små att de inte syns med blotta ögat. De är farligast. Kroppen kan inte göra sig av med dem. På sikt minskar lungornas volym och man får svårare att andas. Belastningen på hjärtat ökar också.
Mer än 6 000 gruvarbetare i Kina dör av stendamm och koldamm
i lungorna varje år. Vid massiv exponering kan människor så unga som tjugo år dö i sjukdomen.
I Sverige har de flesta sjuka jobbat med bearbetning av berg, i stenindustrin eller i gruvor, en del på gjuterier. Silikos får man efter att ha andats in kvarts. De flesta som avlider i Sverige är över 70 år.
Läs mer:
Läkartidningen: Allvarlig silikos finns ännu i Sverige
Lungsäckscancer
Mesoteliom. Hundra människor dör varje år i Sverige av mesoteliom som växer utanpå lungan, i lungsäcken. DA:s mätningar visar att det finns asbest i svenska gruvor. Byggarbetare kan få i sig asbestdamm vid renoveringar.
Trots att asbest är totalförbjudet sedan 1982 minskar inte cancerfallen, visar en granskning Dagens Arbete gjorde i somras.
Sågverkssjuka
Allergisk alveolit.
Sjukdomen har många namn: Sågverkssjuka, fliseldarsjuka, justerverkssjuka, tröskdammslunga.
Det är svårt att ställa diagnos. Akut feber fyra till åtta timmar efter jobbet, trötthet, andnöd, hosta och frossa är symtomen. Vid upprepade attacker kan allergisk alveolit ge bestående lungfibros.
Allergisk alveolit orsakas av biologiskt damm, såsom mögelsporer. De små partiklarna tränger in i lungblåsorna (alveolerna) och där uppstår en allergisk reaktion.
Läs mer:
Trämöglet som förgiftar
Lungcancer
Den vanligaste arbetsrelaterade cancertypen. Lågt räknat dör 200 svenska män per år i lungcancer till följd av jobbet. Men flera forskare hävdar att det kan röra sig om 500 dödsfall bland män per år.
Mellan 30 och 80 kvinnor dör av arbetsorsakad lungcancer varje år.
Läs mer:
allergisk alveolit
Anna Rask-Andersen
Arbetsmiljö
arbetsmiljöarbete
Björklinge
damm
Eva Lindqvist
Göran Svensson
Hasse Åsén
mögel
sågverk
Setra
