Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Foto: Pavel Koubek
Det finns 30 000–40 000 Korpenbowlare och 16000 medlemmar i bowlingklubbar. Foto: Pavel Koubek
Elisabeth Ringqvist är CNC-operatör på Nerike Kugg & Mekan i Örebro. När arbetsdagen är slut åker hon till bowlinghallen Strike för att träna inför vårens alla tävlingar, bland annat IF Metalls SM. Foto: Pavel Koubek
För en tid sedan började Elisabeth Ringqvist få värk i bowlinghanden. Nu använder hon handledsstöd för att före­bygga skador. Foto: Pavel Koubek

Svingar klot efter jobbet

Foto: Pavel Koubek

Foto: Pavel Koubek

Bowling. När barnen bodde hemma fanns varken tid eller pengar. Men så fick Elisabeth Ringqvist jobb inom industrin, barnen flyttade ut och hon köpte klot och skor igen. Nu spelar hon i klubb och den 21 maj är det hennes tur i bowling-SM för metallare.

Elisabeth Ringqvist

Rekord: 258 poäng (300 max för en serie).
Handikapp: 42.
Vikt på klotet: 14 pund (drygt 6 kilo).

IF Metalls SM i bowling 2016

När: 14a–29 maj.
Var: Katrineholms bowlingcenter.
Deltagare: cirka 140.

Bowling sedan 1909

Det finns 250 bowling­hallar i Sverige och omkring 2 500 banor.

Tio käglor är placerade i en triangel. Välter alla på första slaget kallas det strike.

Invandrare från Neder­länderna och Tyskland tog med sig kägelspelet till USA.

I Sverige öppnade den första bowlinghallen 1909 på hotell Regin­a i Stockholm.

Vägen gick via Heta linjen. Det var innan Televerket förstått att människor kunde ringa till ett nummer utan abonnent och prata med varandra, tio personer på en gång, en slags förlaga till sociala medier. När det statliga telefonbolaget insåg vad svenskarna höll på med pluggades den möjligheten igen. I stället inrättades en legitim Heta linjen. Åtta personer kunde prata samtidigt och det var hit en tjej som kallade sig Bettan ringde.

Hon hade hittat ett gäng som hon gillade. De ringde samma nummer på bestämda tider och snackade om allt mellan himmel och jord. Här fanns Ögat som hon är vän med än i dag, och här fanns en kille som föreslog att de skulle gå och bowla.

De möttes i den ena av Örebros två bowlinghallar. Bettan, som egentligen hette Siv på den tiden, hade bara sett sporten på tv och kände sig osäker med fingrarna i klotet.Kvinnan som ägde hallen såg det och frågade:
”Är det första gången?”

Bettan nickade och kvinnan hjälpte henne med stegen och pendlingen. Hon fick så småningom till tekniken riktigt bra och när hon den hösten, 23 år gammal, mötte pensionärer i en Korpentävling inledde hon med tre strike i rad. 60-plussarna som bowlat i halva sina liv frågade hur länge hon egentligen hållit på?
”Två månader”, svarade Siv.

I den vevan döpte hon om sig till Elisabeth eftersom alla ändå kallade henne för Bettan. Hon fortsatte med bowlingen ett år eller två, men så träffade hon en man och klotet försvann. Hon blev gravid och fick ta det mesta av ansvaret för barnen själv.
Arbetet som tågvärdinna innebar tidiga morgnar och sena kvällar. Jobbet gick inte att kombinera med familjelivet. Hon blev arbetslös, utbränd och hade varken tid, ork eller pengar för bowling.

Under nästan trettio år hade hon ingen kontakt alls med sporten. Men så utbildade hon sig och fick jobb som CNC-operatör. Barnen hade blivit stora och flyttat ut. Med en tryggad inkomst började hon fundera  …

– Jag nöjesbowlade med en kompis i Dalarna. Första slaget halkade jag och drog på ändan. Det här är inte klokt! Jag har ju spelat, tänkte jag, och bestämde mig för att börja igen.

Alla käglor faller på en gång.

Alla käglor faller på en gång.

Den som en gång haft klot borrade för sina egna fingrar vill inte gå tillbaka till de omatchade hallkloten.

– Jag började få lite ekonomi så jag sparade ihop till ett startpaket med väska, skor och klot för 2 500 kronor. Sedan tittade jag lite på klubbarna i Örebro.
BK Fight.

Resten faller på andra slaget.

Resten faller på andra slaget.

– Roligt namn på en klubb tyckte jag, så jag åkte dit för att provträna.
Det är åtta år sedan nu. Elisabeth Ringqvist tränar och tävlar. I maj är det dags för IF Metalls årliga SM. Tävlingen vänder sig till alla som är med i facket, både nöjesbowlare och licenserade, som Elisabeth Ringqvist.
– Förra året kom vi tvåa och fick silver. Men det var bara två damlag, säger Elisabeth

Ringqvist och skrattar:
– Medaljer är alltid kul!

Hon spelade tillsammans med en metallare som heter Lena och jobbar på ett företag i Örebro.

– Hon har ingen licens, men eftersom jag har det får vi bara möta licensierade tjejer. På tjejsidan är det inte så många. Förra året var vi bara fem .

”Jag började få lite ekonomi så jag sparade ihop till ett startpaket med väska, skor och klot för 2 500 kronor. ”

Dagens Arbete träffar Elisabeth Ringqvist vid en stor CNC-maskin på Nerike Kugg & Mekan. Arbetsdagen är strax slut och hon kör en sista sats med delar, putsar till dem och lägger de skinande metallbitarna på rad i en kartong. Så är det dags att åka hem och byta om till bowlingkläder.

Medaljerna från IF Metall-SM står i bokhyllan. Elisabeth kommer ut från sovrummet i en grön tröja med sponsorernas loggor på magen och Bettan i skrivstil på axeln. På ena ärmen sitter en elefant. Den spon­sorn ville hoppa av förra året.

bowling-klot– Men det fick han inte för det är den finaste loggan vi har. Elefanten har blivit lite som en lyckomaskot på tävlingarna, säger Elisabeth och berättar att hon designat den gröna tröjan själv i datorn.

Nu är hon kassör i föreningen och inblandad i de flesta beslut. I bowlinghallen Strike i centrala Örebro där Elisabeth tränar visar hon hålen i klotet. De är borrade för att passa just hennes fingrar, och vill hon kan hon köra in små plastpluggar för att minska hålen och köra fingertippsgrepp. Hon instruerar:

– Sätt i tummen och lägg handflatan mot klotet. De andra två hålen ska borras upp vid andra fingerleden. Konventionellt grepp är när fingrarna stoppas ända in dit, till andra knogen. Men vi kör ’fingertip’. Du får en annan snurr på klotet med bara fingertopparna i.

Redan när Elisabeth Ringqvist släpper klotet har hon på känn om det blir en strike.
– Sedan hör man på käglorna när de faller, om det är klockrent eller inte.

Läs mer: Reportage


et@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

5

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.