Industriarbetarnas tidning

Svingar klot efter jobbet

20 maj, 2016

Skrivet av

Foto: Pavel Koubek
Foto: Pavel Koubek

Bowling. När barnen bodde hemma fanns varken tid eller pengar. Men så fick Elisabeth Ringqvist jobb inom industrin, barnen flyttade ut och hon köpte klot och skor igen. Nu spelar hon i klubb och den 21 maj är det hennes tur i bowling-SM för metallare.

Elisabeth Ringqvist

Rekord: 258 poäng (300 max för en serie).
Handikapp: 42.
Vikt på klotet: 14 pund (drygt 6 kilo).

IF Metalls SM i bowling 2016

När: 14a–29 maj.
Var: Katrineholms bowlingcenter.
Deltagare: cirka 140.

Bowling sedan 1909

Det finns 250 bowling­hallar i Sverige och omkring 2 500 banor.

Tio käglor är placerade i en triangel. Välter alla på första slaget kallas det strike.

Invandrare från Neder­länderna och Tyskland tog med sig kägelspelet till USA.

I Sverige öppnade den första bowlinghallen 1909 på hotell Regin­a i Stockholm.

Vägen gick via Heta linjen. Det var innan Televerket förstått att människor kunde ringa till ett nummer utan abonnent och prata med varandra, tio personer på en gång, en slags förlaga till sociala medier. När det statliga telefonbolaget insåg vad svenskarna höll på med pluggades den möjligheten igen. I stället inrättades en legitim Heta linjen. Åtta personer kunde prata samtidigt och det var hit en tjej som kallade sig Bettan ringde.

Hon hade hittat ett gäng som hon gillade. De ringde samma nummer på bestämda tider och snackade om allt mellan himmel och jord. Här fanns Ögat som hon är vän med än i dag, och här fanns en kille som föreslog att de skulle gå och bowla.

De möttes i den ena av Örebros två bowlinghallar. Bettan, som egentligen hette Siv på den tiden, hade bara sett sporten på tv och kände sig osäker med fingrarna i klotet.Kvinnan som ägde hallen såg det och frågade:
”Är det första gången?”

Bettan nickade och kvinnan hjälpte henne med stegen och pendlingen. Hon fick så småningom till tekniken riktigt bra och när hon den hösten, 23 år gammal, mötte pensionärer i en Korpentävling inledde hon med tre strike i rad. 60-plussarna som bowlat i halva sina liv frågade hur länge hon egentligen hållit på?
”Två månader”, svarade Siv.

I den vevan döpte hon om sig till Elisabeth eftersom alla ändå kallade henne för Bettan. Hon fortsatte med bowlingen ett år eller två, men så träffade hon en man och klotet försvann. Hon blev gravid och fick ta det mesta av ansvaret för barnen själv.
Arbetet som tågvärdinna innebar tidiga morgnar och sena kvällar. Jobbet gick inte att kombinera med familjelivet. Hon blev arbetslös, utbränd och hade varken tid, ork eller pengar för bowling.

Under nästan trettio år hade hon ingen kontakt alls med sporten. Men så utbildade hon sig och fick jobb som CNC-operatör. Barnen hade blivit stora och flyttat ut. Med en tryggad inkomst började hon fundera  …

– Jag nöjesbowlade med en kompis i Dalarna. Första slaget halkade jag och drog på ändan. Det här är inte klokt! Jag har ju spelat, tänkte jag, och bestämde mig för att börja igen.

Alla käglor faller på en gång.
Alla käglor faller på en gång.

Den som en gång haft klot borrade för sina egna fingrar vill inte gå tillbaka till de omatchade hallkloten.

– Jag började få lite ekonomi så jag sparade ihop till ett startpaket med väska, skor och klot för 2 500 kronor. Sedan tittade jag lite på klubbarna i Örebro.
BK Fight.

Resten faller på andra slaget.
Resten faller på andra slaget.

– Roligt namn på en klubb tyckte jag, så jag åkte dit för att provträna.
Det är åtta år sedan nu. Elisabeth Ringqvist tränar och tävlar. I maj är det dags för IF Metalls årliga SM. Tävlingen vänder sig till alla som är med i facket, både nöjesbowlare och licenserade, som Elisabeth Ringqvist.
– Förra året kom vi tvåa och fick silver. Men det var bara två damlag, säger Elisabeth

Ringqvist och skrattar:
– Medaljer är alltid kul!

Hon spelade tillsammans med en metallare som heter Lena och jobbar på ett företag i Örebro.

– Hon har ingen licens, men eftersom jag har det får vi bara möta licensierade tjejer. På tjejsidan är det inte så många. Förra året var vi bara fem .

”Jag började få lite ekonomi så jag sparade ihop till ett startpaket med väska, skor och klot för 2 500 kronor. ”

Dagens Arbete träffar Elisabeth Ringqvist vid en stor CNC-maskin på Nerike Kugg & Mekan. Arbetsdagen är strax slut och hon kör en sista sats med delar, putsar till dem och lägger de skinande metallbitarna på rad i en kartong. Så är det dags att åka hem och byta om till bowlingkläder.

Medaljerna från IF Metall-SM står i bokhyllan. Elisabeth kommer ut från sovrummet i en grön tröja med sponsorernas loggor på magen och Bettan i skrivstil på axeln. På ena ärmen sitter en elefant. Den spon­sorn ville hoppa av förra året.

bowling-klot– Men det fick han inte för det är den finaste loggan vi har. Elefanten har blivit lite som en lyckomaskot på tävlingarna, säger Elisabeth och berättar att hon designat den gröna tröjan själv i datorn.

Nu är hon kassör i föreningen och inblandad i de flesta beslut. I bowlinghallen Strike i centrala Örebro där Elisabeth tränar visar hon hålen i klotet. De är borrade för att passa just hennes fingrar, och vill hon kan hon köra in små plastpluggar för att minska hålen och köra fingertippsgrepp. Hon instruerar:

– Sätt i tummen och lägg handflatan mot klotet. De andra två hålen ska borras upp vid andra fingerleden. Konventionellt grepp är när fingrarna stoppas ända in dit, till andra knogen. Men vi kör ’fingertip’. Du får en annan snurr på klotet med bara fingertopparna i.

Redan när Elisabeth Ringqvist släpper klotet har hon på känn om det blir en strike.
– Sedan hör man på käglorna när de faller, om det är klockrent eller inte.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Ny panna ska rädda Frövi

Ny panna ska rädda Frövi

Ibland tycker processoperatören Pär Frankesson att det är extra skoj att kolla ­aktiekurserna.

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

Facket stängs ute på Cytiva

Facket stängs ute på Cytiva

Facket portas från möten. Medlemmar får varningar. Skyddsombud stängs ute. Industriarbetare vägras flextid. På bioteknikföretaget Cytiva i Umeå pågår sju olika konflikter varav tre är på väg till Arbetsdomstolen.

”Det är hysch-hysch när någon tar livet av sig”

”Det är hysch-hysch när någon tar livet av sig”

Tre män på sågen i halländska Derome. Två av deras arbetskamrater orkade inte leva längre. Nu träffas de för att prata om det som hände.

Oro och sorg när fabriken flyttar

Oro och sorg när fabriken flyttar

En hel ort sörjer när Marbodalkök flyttar produktionen från Tidaholm till Jönköping.

Här sköljs oron bort

Här sköljs oron bort

Rädslan för att bli uppsagd. Coronapandemin. Den grå vardagen. Alla tankar på sådant löses upp och försvinner så fort Roger Broman kliver ner i det iskalla vattnet.

När de anställda tar över

När de anställda tar över

Tio personer som hade svårt att hitta jobb skapade en arbetsplats som passade just dem. Nu står de inför ett svårt beslut.

Snabb omställning på Klippans bruk

Snabb omställning på Klippans bruk

Nordens äldsta bruk, Klippans, lade snabbt servetterna åt sidan för att ägna sig åt ett coronaanpassat pappersgöra.

Fast jobb eller utvisning

Fast jobb eller utvisning

De fick en andra chans till ett liv i Sverige. Men villkoren var hårda. Dagens Arbete har följt killarna som bokstavligen slåss för sin överlevnad på den svenska arbetsmarknaden.

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.