Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Dags för Swedish deal

28 september, 2016

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör.
Helle Klein, chefredaktör.

Ledare Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Första delen av Po Tidholms reportage Resten av Sverige visades på SVT i tisdags kväll. Tidholm problematiserar den ”urbana normen” och låter debattörer och forskare diskutera behovet av ny regionalpolitik. Allt illustrerat med besök i glesbygd där snart all samhällsservice är avvecklad och människor frågar sig varför de ska fortsätta betala skatt när de ändå inte får något för pengarna.

Sverige dras isär och spänningen mellan stad och land har ökat. Märkligt nog har det inte varit någon större politisk fråga i de senaste valrörelserna. Centern som tidigare var det tydliga landsbygdspartiet har som bekant lämnat landsortens frågor för den mer urbana marknadsvurmen. Men inte heller Socialdemokratin verkar bry sig. Partiet har gjort storstadssatsningar (vällovliga projekt) men talar alltför sällan om hur hela Sverige ska leva.

Glesbygdsminister Sven-Erik Bucht är med i reportaget men fick tydligare frågor i Aktuellt härom kvällen. Han hänvisade till den parlamentariska landsbygdskommittén som ska komma med sitt slutbetänkande efter årsskiftet. Det är bra att regeringen tillsatte en sådan men samtidigt borde det pågå en mängd regionalpolitiska insatser under tiden – det handlar om arbetsmarknadspolitik, bostadspolitik, näringspolitik och miljöpolitik. Det behövs ett samlat grepp för att få klyftorna mellan grupper och mellan stad och land att minska.

Många års politik har handlat om att driva upp konsumtionen i form av att ge hushållen skattelättnader. Investeringar i det gemensamma såsom skola, vård och omsorg men också i infrastruktur och bostäder har legat för fäfot. Den rödgröna regeringen är på rätt väg att vända denna trend men det återstår en hel del. Höstbudgeten är alltför försiktig.

På debattplats i Dagens Arbete förs just nu en intressant diskussion om hur den ökande regionala ojämlikheten ska minska. Vårt reportage om exemplet Värmland blev starten för debatten.

Den förre näringslivsexperten på LO, Jan Edling, skriver om behovet av utbildningssatsningar och statliga investeringar i infrastruktur och bostadsbyggande vilket gör det mer intressant för storföretagen att satsa på Sverige. Edling vill att regeringen också skyndar på utvecklingen mot storregioner.

”I den globala konkurrensen tävlar inte enstaka företag eller länder mot varandra. De som tävlar är kunskapsregioner där kluster av stora och små företag tillsammans med forskning och kompetensförsörjning skapar den konkurrenskraft som ger underlag för regionens sysselsättning”, skriver Edling.

Den tidigare utredaren på IF Metall och ledamoten av EU:s ekonomiska och sociala råd, Jan Olsson, vill hellre satsa på det genuint lokala och skriver att det behövs en politik för lokal utveckling där både staten och EU satsar på att utveckla Sverige utanför storstäderna. Precis som i exemplet Värmland behövs lokalt förankrade banker och företag, menar Olsson.

”Mina europeiska erfarenheter säger mig att det är främst tre områden som måste fokuseras om man vill gå vidare med Värmlandsmodellen. I korthet: Företagen måste sluta sig samman, de måste ha tillgång till finansiering, de måste få stöd och accepteras av de viktiga intressenterna i länet”, skriver Olsson.

Han pekar också på behovet av riskkapital till lokala kooperativa företag och undrar varför inte svenska staten använder sig av de EU-medel som finns till buds.

Debatten om stad och land har förhoppningsvis bara börjat. Po Tidholms utmärkta tv-serie är ett välkommet inlägg i den. Det är just i globaliseringens tid vi behöver en aktiv regionalpolitik – en sorts ”Swedish deal” för stad och land.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

Hela Sverige måste hålla ihop

SD:s framgångar är ett utslag av ett ojämlikt Sverige och ett segregerat mediesamhälle.

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.