Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Klyftorna kan utjämnas”

22 september, 2016

jan-edlingDebatt Att Sverige har problem syns kanske ännu inte från en Stockholmshorisont, men är desto tydligare i de län som på senare år förlorat ett stort antal jobb. Nu behövs utbildning, statliga investeringar och att snabbt bilda storregioner, skriver Jan Edling.

Om skribenten

Jan Edling har jobbat näringslivsexpert på LO och analytiker på Vinnova. Driver nu analysföretaget Flexicurity.

Sverige är indelat i två läger: De som efter två års bräckligt regeringsinnehav hävdar att alla problem är lösta och att det nu går bra för Sverige. Och de som hade makten i åtta år som nu målar upp en mörk bild av Sverige. Jag tillhör dem som anser att Sverige lever ganska farligt om vi inte kan enas om att se de strukturproblem vi faktiskt har.

Under lång tid har vi minskat offentliga utgifter och i stället förlitat oss på att hushållen med sänkta skatter och lånade pengar ska göra jobbet. Det har hittills gått bra och BNP har ökat mer än i övriga Europa.

Men i längden går det inte att driva ett land framåt med privat konsumtion. Hushållen kommer inte att göra de investeringar som krävs för att bygga ut infrastruktur och bostäder. När statens investeringar uteblir minskar konkurrenskraften. Företagen får inte arbetskraften att flytta till de orter där tillväxten sker och det blir allt svårare att transportera varor. Då drabbas tillväxten och sysselsättningen i övriga delar av landet.

För att klara av offentliga investeringar och välfärd med hög kvalitet krävs också att vi har ett näringsliv som är konkurrenskraftigt både på hemmamarknaden och på nya växande exportmarknader. Men det som händer är att våra storföretag successivt flyttar från Sverige till den globala arenan.

Rent statistiskt har den svenska exporten ökat sedan 1990-talet. Men vår andel av världsmarknadens export av varor och tjänster har minskat. Den har minskat snabbare än EU15. Den har minskat mer i förhållande till andra ekonomier som är lika exportberoende som Sverige, till exempel Norge, Danmark, Schweiz, Österrike, Belgien och så vidare. De små och medelstora företagen har helt enkelt inte kunnat ta över det bortfall som skedde när storföretagens export från Sverige minskade.

Här hemma minskade tillverkningsindustrin med 135 000 sysselsatta under åren 2007-2014. Det var inte bara lågteknologisk industri som trä, massa och papper, plast och metallvaror som minskade, det var också en stor del av den avancerade tillverkningsindustrin. Fordonsindustrin med underleverantörer, IT-industrin och inte minst läkemedelsindustrin som fortsatte att minska med 30 procent under dessa år.

Till en del har tillverkningsindustrins minskning kompenserats av att industrijobb ersatts med avancerade företagstjänster, men här finns också skäl till oro. Med storföretagens utflyttning minskade antalet sysselsatta i näringslivets forskning med 16 procent under åren 2007-2014. Med sjunkande PISA-resultat och ett minskat intresse hos ungdomar att läsa matte och teknik ökar näringslivets incitament att flytta forskning och utveckling utomlands.

Men om den totala sysselsättningen ökar, vad är det då som växer utöver avancerade tjänster i industri och offentlig sektor? Jo, när hushållen fått mer i plånboken efter alla jobbskatteavdrag har butiker, varuhus och stormarknader vuxit kraftigt. Och den bransch som vuxit allra mest är restaurangbranschen, där 20 000 fler är anställda jämfört med 2007, delvis tack vare sänkt restaurangmoms och olika anställningsstöd. Statliga subventioner ökade också antalet RUT- och ROT-jobb och kanske allra mest behovet av arbetsförmedlingar och rekryteringsföretag.

Det är mot den här bakgrunden vi ska se de problem som Dagens Arbete målar upp i sitt utmärkta reportage från Värmland. Att Sverige har problem syns kanske ännu inte från en Stockholmshorisont, med är desto tydligare i de län som under senare år förlorat stora delar av sin forna sysselsättning och i de segregerade förorter där arbetslösheten fortsätter att öka trots att det ”går så bra för Sverige”.

Det som håller på att ske är att klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Metalls ombudsman i Värmland efterlyser en mobilisering för att vända utvecklingen.

Hur ska en sådan mobilisering se ut? Jag hoppas att regeringens satsningar på nyindustrialisering och exportstrategi kommer att vara framgångsrika, men jag tror att det också behövs andra grepp om vi ska rusta för en modernisering av Sveriges näringsliv. Det här är mitt recept:

1. Bejaka globaliseringen. Det är bara att inse att den svenska hemmamarknaden är för liten för att ge sysselsättning åt hela Sverige. Det är i de framväxande ekonomierna i Asien, Östeuropa och Latinamerika som konsumtionen växer och där behovet av insatsvaror och miljöteknik är som störst. Ska vi öka sysselsättning och minska utanförskap är det viktigt att de små och medelstora företagen söker nya marknader, inte bara i Västeuropa och USA utan framför allt i de länder där marknaden växer mest. Visst kan våra ambassader i utlandet göra nytta, men det är när svenska universitet, forskningsinstitut och teknikparker utvecklar samarbete med sina motsvarigheter i länder som efterfrågar svensk kunskap omsatt till landets lokala behov, som strategin kan falla på plats.

2. Innovation – ett måste. Det blir allt viktigare att producera varor och tjänster som ligger snäppet före konkurrenterna. Det är det (och inte kopiorna) som ger vinst och det är det som ger Sverige ett förädlingsvärde som ska räcka till konsumtion, investeringar och välfärd. Glöm inte bort att innovation inte bara är teknikprylar. De vassaste innovationerna handlar om smarta produktionsprocesser och affärsmodeller, marknadsföring, design och effektiva organisationer. Små och medelstora företag måste vara beredda att rekrytera människor med kunskap om hur man utvecklar produkter anpassade för nya marknader.

3. Ökad utbildning. Under lång tid har vi undvikit att möta strukturomvandlingen med utbildning. Alltför många har slagits ut och har små utsikter att få jobb före pensioneringen. Alltför få går vidare till gymnasium samtidigt som kvaliteten på universitets- och forskarutbildning har sjunkit.

4. Gå i kluster. Det underlättar om flera företag samverkar för att gemensamt utveckla nya marknader och för att investera i forskning och innovation. Det duger inte att komma till globala kunder och försöka sälja en liten komponent. Östeuropeiska och kinesiska kommuner vill göra affärer med företag som i samverkan kan leverera helhetslösningar på avfallshantering, vattenrening etc. Besöksnäringen kan inte dra utländska kunder om de inte kan leverera destinationer, som kombinerar hotell, skidbackar, transporter och upplevelser i paket.

5. Öppna för statliga investeringar, till exempel i bostadsbyggande och infrastruktur. Det kommer i sin tur att göra det mer intressant för svenska storföretag att stanna i Sverige. Det kommer också att öka utländska investerares intresse av att satsa sitt riskkapital på mer meningsfulla objekt än snabba cash i välfärdssektorn.

6. Skynda på utvecklingen av storregioner. I den globala konkurrensen tävlar inte enstaka företag eller länder mot varandra. De som tävlar är kunskapsregioner där kluster av stora och små företag tillsammans med forskning och kompetensförsörjning skapar den konkurrenskraft som ger underlag för regionens sysselsättning.

Vi ska aldrig tro att hela Sverige kan leva. Vi måste inse att strukturomvandlingen har ett pris i form av orter, som kommer att gå samma öde till mötes som Birka en gång gjorde, Men om vi vågar lyfta diskussionen från ”enkla jobb” till utveckling av en långsiktig näringslivsstrategi finns faktiskt en chans att vi kan utjämna klyftor mellan landsdelar och grupper och återigen sträva efter att nå full sysselsättning.

Jan Edling, 
Tidigare näringslivsexpert på LO och analytiker på Vinnova,
driver nu analysföretagen Flexicurity.

En kommentar till “Klyftorna kan utjämnas

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Varje samtal kan vara det sista

Varje samtal kan vara det sista

Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

Att inte bara bli utan ersättning utan även jagad in i graven av systemen som man själv finansierat är bortom all anständighet, skriver fem företrädare för GS.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

Det är bristen på elnät som är problemet, skriver Monica Haider och Patrik Engström i en replik.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

Marcus Raihle: Är det inte själva politiken som är det riktiga problemet?

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

På vilket sätt är vi mer skyddade av det här, Marie Nilsson?

På vilket sätt är vi mer skyddade av det här, Marie Nilsson?

Det kan stå tillsvidareanställning på pappret men i praktiken blir vi alla inte mer än visstidsanställda, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.