Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Klyftorna kan utjämnas”

22 september, 2016

jan-edlingDebatt Att Sverige har problem syns kanske ännu inte från en Stockholmshorisont, men är desto tydligare i de län som på senare år förlorat ett stort antal jobb. Nu behövs utbildning, statliga investeringar och att snabbt bilda storregioner, skriver Jan Edling.

Om skribenten

Jan Edling har jobbat näringslivsexpert på LO och analytiker på Vinnova. Driver nu analysföretaget Flexicurity.

Sverige är indelat i två läger: De som efter två års bräckligt regeringsinnehav hävdar att alla problem är lösta och att det nu går bra för Sverige. Och de som hade makten i åtta år som nu målar upp en mörk bild av Sverige. Jag tillhör dem som anser att Sverige lever ganska farligt om vi inte kan enas om att se de strukturproblem vi faktiskt har.

Under lång tid har vi minskat offentliga utgifter och i stället förlitat oss på att hushållen med sänkta skatter och lånade pengar ska göra jobbet. Det har hittills gått bra och BNP har ökat mer än i övriga Europa.

Men i längden går det inte att driva ett land framåt med privat konsumtion. Hushållen kommer inte att göra de investeringar som krävs för att bygga ut infrastruktur och bostäder. När statens investeringar uteblir minskar konkurrenskraften. Företagen får inte arbetskraften att flytta till de orter där tillväxten sker och det blir allt svårare att transportera varor. Då drabbas tillväxten och sysselsättningen i övriga delar av landet.

För att klara av offentliga investeringar och välfärd med hög kvalitet krävs också att vi har ett näringsliv som är konkurrenskraftigt både på hemmamarknaden och på nya växande exportmarknader. Men det som händer är att våra storföretag successivt flyttar från Sverige till den globala arenan.

Rent statistiskt har den svenska exporten ökat sedan 1990-talet. Men vår andel av världsmarknadens export av varor och tjänster har minskat. Den har minskat snabbare än EU15. Den har minskat mer i förhållande till andra ekonomier som är lika exportberoende som Sverige, till exempel Norge, Danmark, Schweiz, Österrike, Belgien och så vidare. De små och medelstora företagen har helt enkelt inte kunnat ta över det bortfall som skedde när storföretagens export från Sverige minskade.

Här hemma minskade tillverkningsindustrin med 135 000 sysselsatta under åren 2007-2014. Det var inte bara lågteknologisk industri som trä, massa och papper, plast och metallvaror som minskade, det var också en stor del av den avancerade tillverkningsindustrin. Fordonsindustrin med underleverantörer, IT-industrin och inte minst läkemedelsindustrin som fortsatte att minska med 30 procent under dessa år.

Till en del har tillverkningsindustrins minskning kompenserats av att industrijobb ersatts med avancerade företagstjänster, men här finns också skäl till oro. Med storföretagens utflyttning minskade antalet sysselsatta i näringslivets forskning med 16 procent under åren 2007-2014. Med sjunkande PISA-resultat och ett minskat intresse hos ungdomar att läsa matte och teknik ökar näringslivets incitament att flytta forskning och utveckling utomlands.

Men om den totala sysselsättningen ökar, vad är det då som växer utöver avancerade tjänster i industri och offentlig sektor? Jo, när hushållen fått mer i plånboken efter alla jobbskatteavdrag har butiker, varuhus och stormarknader vuxit kraftigt. Och den bransch som vuxit allra mest är restaurangbranschen, där 20 000 fler är anställda jämfört med 2007, delvis tack vare sänkt restaurangmoms och olika anställningsstöd. Statliga subventioner ökade också antalet RUT- och ROT-jobb och kanske allra mest behovet av arbetsförmedlingar och rekryteringsföretag.

Det är mot den här bakgrunden vi ska se de problem som Dagens Arbete målar upp i sitt utmärkta reportage från Värmland. Att Sverige har problem syns kanske ännu inte från en Stockholmshorisont, med är desto tydligare i de län som under senare år förlorat stora delar av sin forna sysselsättning och i de segregerade förorter där arbetslösheten fortsätter att öka trots att det ”går så bra för Sverige”.

Det som håller på att ske är att klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Metalls ombudsman i Värmland efterlyser en mobilisering för att vända utvecklingen.

Hur ska en sådan mobilisering se ut? Jag hoppas att regeringens satsningar på nyindustrialisering och exportstrategi kommer att vara framgångsrika, men jag tror att det också behövs andra grepp om vi ska rusta för en modernisering av Sveriges näringsliv. Det här är mitt recept:

1. Bejaka globaliseringen. Det är bara att inse att den svenska hemmamarknaden är för liten för att ge sysselsättning åt hela Sverige. Det är i de framväxande ekonomierna i Asien, Östeuropa och Latinamerika som konsumtionen växer och där behovet av insatsvaror och miljöteknik är som störst. Ska vi öka sysselsättning och minska utanförskap är det viktigt att de små och medelstora företagen söker nya marknader, inte bara i Västeuropa och USA utan framför allt i de länder där marknaden växer mest. Visst kan våra ambassader i utlandet göra nytta, men det är när svenska universitet, forskningsinstitut och teknikparker utvecklar samarbete med sina motsvarigheter i länder som efterfrågar svensk kunskap omsatt till landets lokala behov, som strategin kan falla på plats.

2. Innovation – ett måste. Det blir allt viktigare att producera varor och tjänster som ligger snäppet före konkurrenterna. Det är det (och inte kopiorna) som ger vinst och det är det som ger Sverige ett förädlingsvärde som ska räcka till konsumtion, investeringar och välfärd. Glöm inte bort att innovation inte bara är teknikprylar. De vassaste innovationerna handlar om smarta produktionsprocesser och affärsmodeller, marknadsföring, design och effektiva organisationer. Små och medelstora företag måste vara beredda att rekrytera människor med kunskap om hur man utvecklar produkter anpassade för nya marknader.

3. Ökad utbildning. Under lång tid har vi undvikit att möta strukturomvandlingen med utbildning. Alltför många har slagits ut och har små utsikter att få jobb före pensioneringen. Alltför få går vidare till gymnasium samtidigt som kvaliteten på universitets- och forskarutbildning har sjunkit.

4. Gå i kluster. Det underlättar om flera företag samverkar för att gemensamt utveckla nya marknader och för att investera i forskning och innovation. Det duger inte att komma till globala kunder och försöka sälja en liten komponent. Östeuropeiska och kinesiska kommuner vill göra affärer med företag som i samverkan kan leverera helhetslösningar på avfallshantering, vattenrening etc. Besöksnäringen kan inte dra utländska kunder om de inte kan leverera destinationer, som kombinerar hotell, skidbackar, transporter och upplevelser i paket.

5. Öppna för statliga investeringar, till exempel i bostadsbyggande och infrastruktur. Det kommer i sin tur att göra det mer intressant för svenska storföretag att stanna i Sverige. Det kommer också att öka utländska investerares intresse av att satsa sitt riskkapital på mer meningsfulla objekt än snabba cash i välfärdssektorn.

6. Skynda på utvecklingen av storregioner. I den globala konkurrensen tävlar inte enstaka företag eller länder mot varandra. De som tävlar är kunskapsregioner där kluster av stora och små företag tillsammans med forskning och kompetensförsörjning skapar den konkurrenskraft som ger underlag för regionens sysselsättning.

Vi ska aldrig tro att hela Sverige kan leva. Vi måste inse att strukturomvandlingen har ett pris i form av orter, som kommer att gå samma öde till mötes som Birka en gång gjorde, Men om vi vågar lyfta diskussionen från ”enkla jobb” till utveckling av en långsiktig näringslivsstrategi finns faktiskt en chans att vi kan utjämna klyftor mellan landsdelar och grupper och återigen sträva efter att nå full sysselsättning.

Jan Edling, 
Tidigare näringslivsexpert på LO och analytiker på Vinnova,
driver nu analysföretagen Flexicurity.

En kommentar till “Klyftorna kan utjämnas

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vad jag ska kramas när det här är över

Vad jag ska kramas när det här är över

Johan Airijoki: Efter pandemin vill jag gå loss med kindpussarna.

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Välkommen till jobbet, alla nya!

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.