Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

15 september, 2016

Skrivet av Jan Olsson

jan-olsson-debattDebatt Affärer, butiker och bankkontor stänger. Industri- och hantverksföretag försvinner. Några flyttar, andra lägger ner därför att ägaren pensionerar sig och ingen ny tar över. Den offentliga servicen minskar. Avfolkningen är ett faktum.

Om skribenten:

Jan Olsson, tidigare utredare och internationell sekreterare på Metall, därefter på Kooperativa Institutet. Tidgare ledamot av EU:s ekonomiska och sociala råd. För närvarande ordförande i REVES, ett europeiskt nätverk för regioner och kommuner som samverkar med social ekonomi. Författare till flera böcker, bland annat Social Ekonomi från 1994.

Så ser det ut i stora delar av Sverige. Nya studier pekar på att klyftorna ökar. Konkret beskrivs problemen tydligt i Harald Gatus reportage om Värmland.

Slutsatsen är att det behövs en politik för lokal utveckling. Staten och EU måste använda mer av sina resurser för att utveckla Sverige utanför storstäderna.

I korthet anser jag att en lokal politik ska ha följande grunder. Regionens egna inhemska resurser – människor, kunnande, råvaror och kapital – måste utnyttjas till fullo. Närproducerat för lokal konsumtion – livsmedel, energi, högteknologisk service är några sådana områden. Det behövs lokalt ägda och därmed lokalt förankrade företag. I globaliseringens spår. Bankerna som tar hand om lokalbefolkningens sparkapital ska investera i regionen. Nyaste teknik måste utnyttjas för konkurrenskraft.

De boende i regionen måste mobiliseras för att komma med sina idéer och lösningar. Folkrörelsernas roll – inte bara facket – utan alla är central. Alla intressenter – offentliga och privata – måste samverka för att planera och genomföra den lokala politiken. När alla samverkar med de lokala människornas behov och lösningar som ledstjärna skapas sociala innovationer för en mera hållbar framtid.

Det spännande med Värmland är att man funderar på nya idéer för att behålla och skapa jobb på nya sätt.

När man spejar ut över Europa ser man flera modeller för lokal utveckling. En av dessa har ett antal eldsjälar i Värmland tagit till sig men också utvecklat själva. I korthet handlar det om att satsa på det gemensamma och kooperativa företagandet.

I det konkreta värmländska fallet handlar det om att utveckla en mångfald av företagande. Personalkooperativa företag som tar över vid generationsskiften eller nedläggningar. Kooperativa gemenskapsföretag som kompletterar den offentliga och kommersiella service som hotas. Socialt företagande för att ge utbildning och skapa arbete åt människor som står långt från arbetsmarknaden. Lokala sparbanker som följer sin ursprungliga idé nämligen att satsa spararnas pengar i lokalsamhället.

Det kooperativa/gemensamma företagandet har många fördelar. De är demokratiska – medlemmarna dvs arbetarna eller konsumenterna – äger och bestämmer. Att medarbetarna är delaktiga i beslut och kan utveckla sin egen inneboende kraft (empowerment) står i centrum. Företagen präglas av solidaritet med människor i bygden. Det är lokalt förankrade företag. De flyttar inte iväg till utlandet.

Mina europeiska erfarenheter säger mig att det är främst tre områden som måste fokuseras om man vill gå vidare med Värmlandsmodellen. I korthet: Företagen måste sluta sig samman, de måste ha tillgång till finansiering, de måste få stöd och accepteras av de viktiga intressenterna i länet.

Ett mycket nära samarbete mellan företagen är grundläggande. Företagen ska åta sig att ge varandra ömsesidigt stöd. Till exempel genom att de handlar av varandra, att de delar arbetskraft med varandra både i hög- och lågkonjunktur, att de organiserar administration, utbildning och marknadsföring gemensamt, att de hjälper varandra finansiellt.

Samarbetet mellan företagen kan ha olika juridiska former. Företagen bör som första steg bilda en intresseförening inte bara i syfte att informera och diskutera utan också för att organisera gemensamma tjänster. Samarbetet kan också organiseras i ett kooperativ med de olika kooperativa verksamheterna som medlemmar. Den kan ha formen av ett konsortium, en form som används ofta i Italien. Konsortiet är normalt starkare än ett gemensamägt kooperativ därför att företagens åtagande är mer omfattande. I Sverige används konsortiemodellen bland annat av Vägen ut!-kooperativen i Göteborg. En ny samarbetsform som används mer och mer inom det sociala företagandet är social franchising, dvs man låter nya entreprenörer använda sig av ett väletablerat koncept.

Det allra längst gående samarbetet finns i Mondragon, det spanska företag som nämns i DA-artikeln. Mondragon kan faktiskt liknas vid en kooperativ koncern med hård styrning.

Flera undersökningar visar att de kooperativa företagen – främst kooperativa banker och arbetskooperativa företag – har klarat sig bättre än de privatkapitalistiska företagen under de senaste årens ekonomiska kris. Det beror på att deras ägare – bankkunder och medarbetare – har mött krisen med andra strategier än andra företag. Inte minst har deras interna ömsesidiga samarbete bidragit till den positiva utvecklingen. De har också varit mer flexibla.

För att ta över eller starta kooperativa företag krävs pengar, för att betala investeringar, för driften. Att skaffa eget kapital – dvs. medlemmarnas/ägarnas kapital – är en nyckelfråga. I dag stupar många initiativ på detta.

Problemet går delvis att lösa genom riskkapital utifrån. Men då måste vi i Sverige använda oss av tillgängliga EU-pengar. Tyvärr, svenska aktörer passar helt och hållet. Inte heller ställer staten upp. Det finns en EU-pott som heter SIA – Social Impact Accelarator – som Almi skulle kunna bli en mellanhand för. Men eftersom man inte vill, är det 100 miljoner i förlorat riskkapital till kooperativa företag.

Det finns små svenska finansiella aktörer till exempel Mikrofonden och Fryksdalens Sparbank som skulle kunna spela en större roll för att förmedla EU-pengar. I Mikrofonden finns också fackliga och kommunala pengar. Fackförbundet Kommunal har ställt 15 miljoner till förfogande, Göteborgs kommun 7 miljoner.

Vi hoppas nu på ett nytt EU-program som ska göra det möjligt för de små svenska aktörerna att garantera riskkapital i det kooperativa och idéburna företagandet. Det finns också europeiska finansbolag som skulle kunna vara mellanhand för EU-pengar. Sefea är ett sådant exempel. Sefea investerade nyligen i ett italienskt bryggeri som togs över av medarbetarna. Samma modell skulle kunna användas i Sverige.

Till sist. Det breda samarbete mellan alla privata och offentliga intressenter som Thomas Rehn talar om i DA-artikeln för att vända utvecklingen är grundläggande. Att facket tillsammans med folkrörelserna aktivt stöder det lokalt förankrade och lokalt ägda företagandet – kooperation och småföretag – är en viktig del i en ny politik för lokal utveckling. I några länder i Europa är det fackliga engagemanget rätt vanligt, i Sverige relativt sällsynt.

Låt oss hoppas att värmlänningarna kan förverkliga sina idéer. Då kan de bli en förebild för hela Sverige.

En kommentar till “Så kan landsbygden få nytt liv

  • Det behövs också en tydlig politisk styrning. Polisen centraliserar resurserna. Sjukvården sparar, man får allt längre till sjukhusen, plus att man sparar på ambulanssjukvården. Alla de här försämringarna gör att man känner sig som en tredje klassens medborgare.
    Man måste ta ett helhetsgrepp och se hur är det ställt i Sverige egentligen!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.