Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Hela Sverige måste hålla ihop

13 september, 2016

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör.
Helle Klein, chefredaktör.

Ledare SD:s framgångar är ett utslag av ett ojämlikt Sverige och ett segregerat mediesamhälle.

Det går bra för Sverige. Arbetslösheten minskar, ungdomsarbetslösheten är den lägsta på länge, ekonomin har tagit fart, bostadsbyggandet ökar och regeringen satsar dessutom rejält på skolan och välfärden. Allt detta borde skapa framtidstro. Men det går inte lika bra överallt i Sverige.

Dagens Arbete hör till de få kvarvarande rikstäckande tidningarna. Våra reportage görs långt utanför storstäderna. Bilden av ett tudelat land är tydlig. Sverige går i otakt. Denna tudelning har också visat sig i valresultaten på senare år och bildar fond till SD:s framväxt.

När OECD pekar på att inkomstskillnaderna har ökat i Sverige gäller detta även de regionala skillnaderna. Näringslivets tankesmedja, SNS, har gett ut rapporten ”Regional ojämlikhet i Sverige”. Forskaren Kerstin Enflo visar där att Sverige dras isär och kallar detta ”ett nytt regionalt utanförskap”.

”Stora regionala klyftor hotar sammanhållningen i samhället och kan skapa politisk oro och sociala konflikter”, skriver Enflo.

Dagens Arbete berättar i detta nummer om Värmland, där befolkningsminskningen är ett faktum och där många unga går utan arbete trots att industrin behöver folk. Inom IF Metalls Värmlandsavdelning pensioneras var femte medlem, det vill säga 1 600 personer, inom de närmsta åren. I dag går 900 medlemmar arbetslösa, de flesta är unga. Samtidigt som vart femte företag inte får tag i den personal de behöver.

Det är dystert men samtidigt är exemplet Värmland hoppingivande. Vår reporter Harald Gatu har mött ett lokalsamhälle som vägrar ge upp. Folkrörelser, företagare, fackföreningar och banker har bestämt sig: Vi ska tillsammans vända utvecklingen. Förebilden är spanska staden Mondragón där världens största arbetarkooperativ finns med egna industrier, egen bank och eget universitet.

Värmland kan dock inte lösa allt på egen hand. Det behövs en regionalpolitisk reformagenda som har som mål att hela landet ska leva, inte bara storstadsregionerna.

När vi nu också hör om dagspresskrisen blir den regionala frågan en av vår tids stora demokratifrågor. Om lokaljournalistiken försvinner gynnas korruption och maktfullkomlighet. Dessutom får konspirationsteorierna via ”alternativmedia” ett uppsving. SD:s framgångar är ett utslag av ett ojämlikt Sverige och ett segregerat mediesamhälle.

Regeringen har satt jämlikheten högt på dagordningen. Nu gäller det att bekämpa den regionala ojämlikheten.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.