Industriarbetarnas tidning

H&M förlänger det globala avtalet med facket

29 september, 2016

Skrivet av

För ett år sedan tecknades avtalet som ska göra livet bättre för 1,6 miljoner arbetare hos den svenska klädjätten HM:s underleverantörer. Avtalet var ettårigt men nu gäller det tills vidare. Ett kvitto på att det fungerat, säger H&M:s hållbarhetschef Anna Gedda.

Att avtalet fungerar visades enligt Anna Gedda inte minst vid ett par konflikter i Burma och i Kambodja. Fackliga aktivister hade avskedats men kunde senare återanställas tack vare insatser från de nationella samarbetsgrupper som byggts upp i enlighet med avtalet.

– Om man inte kan förhandla om villkoren så kan man heller inte få till stånd någon förändring. Det kräver att facken på plats och de leverantörer som vi jobbar med faktiskt ingår en dialog. Den dialogen stärks av vårt avtal.

De andra undertecknarna av H&M:s globala ramavtal – IF Metall och det globala industrifacket IndustriAll – håller med.

– Det viktiga är att vi har fått igång en process. Vi förändrar inte Bangladesh eller Kambodja till i morgon dag, men på sikt gör vi skillnad inte minst tack vare H&M:s starka marknadsposition, säger Anders Ferbe, förbundsordförande för IF Metall.

Jyrki Raina generalsekreterare för IndustriAll, tycker att avtalets första år ”har varit glädjande”. Världens beklädnadsarbetare måste få en lön som man kan leva på och då måste de anställda kunna på organisera sig och teckna kollektivavtal.

– Vi har sagt till H&M: Ni måste leda det här arbetet. Ni är den största aktören med 1,6 miljoner anställda hos era leverantörer. Lyckas vi, då sätter vi också tryck på andra företag.

– Att vi tillsammans lyckades lösa konflikterna i Burma och Kambodja har inte minst en symbolisk betydelse. Vi kan visa att så här funkar det med social dialog.

Under det första avtalsåret har samarbetsgrupper (National monitoring committes) byggts upp i fem stora textilländer: Bangladesh, Burma, Turkiet, Indonesien och Kambodja. I samarbetsgrupperna ingår representanter för H&M och facken. Deras uppgift är att se till att innehållet i avtalet börjar tillämpas ute hos leverantörsföretagen. Anna Gedda:

– Vi har kunnat börja bygga upp ett långsiktigt strategiskt arbete. Ett kvitto att det verkligen fungerar är att vi nu vill förnya avtalet.

Men det kommer att ta tid. H&M har 800 underleverantörer.

Frågan är: Vad tycker de egentligen om avtalet som ger de anställda rätten att organisera sig och teckna kollektivavtal?

– För oss gäller det att förklara att det här faktiskt är good business, svarar Anna Gedda

– Att man som leverantör inte tjänar på att ha strejker eller kontinuerliga uppror från arbetarna. Att man i stället har en fungerande dialog helt enkelt. Också visa på att vi kommer från ett land där den sociala dialogen har fungerat och lagt grunden till en industriell och ekonomisk utveckling. Vi vill verkligen visa att det här är vägen framåt.

Är det några leverantörer som inte ställer upp på avtalet och därför strukits från listan?

– Nej, I de fall det blivit diskussioner har vi hittat bra lösningar och löst de konflikter som uppstått.

Anders Ferbe fyller i:

– Det är klart att det finns leverantörer som lämnar mycket i övrigt att önska. Men det löser knappast problemen för den enskilde textilarbetaren om H&M drar tillbaka sina order.

Jyrki Raina påminner om två andra insatser som på sikt kan göra villkoren bättre för världens beklädnadsarbetare. Dels Bangladesh-ackordet, ett samarbete mellan klädföretagen för att förbättra säkerheten i landets textilfabriker. Dels ACT (Action, collaboration, transformation), ett samarbete mellan 18 klädjättar i syfte att få upp lönerna i leverantörsföretagen. H&M deltar både i Bangladesh-ackordet och ACT.

– Lägger man till ramavtalet så kan jag med fog påstå att vi håller på att omvandla hela den globala beklädnadsindustrin, säger Jyrki Raina.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

H&M-avtal ger textilarbetarna fackliga rättigheter

H&M-avtal ger textilarbetarna fackliga rättigheter

Den svenska modejätten H & M har idag tecknat ett globalt avtal med IF Metall och Industri All som omfattar 1,6 miljoner anställda på företagets 850 huvudleverantörer. Avtalet slår fast rätten att organisera sig fackligt men också att de anställda ska ha en lön som går att försörja en familj på.

Nu hänger det på H&M

Långa arbetsdagar, obefintlig semester, svältlöner, ingen facklig organisation är vardagen för många av världens textilarbetare. H&Ms långtgående globala avtal kan bli början på något nytt. Den enda som har riktig makt att förverkliga det är H&M, skriver DA.s Harald Gatu.

Facket och H&M pressar underleverantörer

Facket och H&M pressar underleverantörer

Över 800 anställda vid H&M:s leverantörer i Bangladesh har avskedats efter omfattande strejker. Nu samarbetar facket med den svenska klädjätten för att hitta en lösning.

Miljökata­strofen som flyttade

Miljökata­strofen som flyttade

Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof. 

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Miljökatastrofen som flyttade

Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

Arbetares rättigheter hotas globalt

Situationen för fackligt aktiva har försämrats i hela världen, visar världsfackets ITUC:s årliga genomgång av arbetares rättigheter. Fackligt aktiva mördas, hotas och förhindras att strejka.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Livet bortom lyxen

Livet bortom lyxen

Det är vi i rika väst som bär märkeskläderna – men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.