”Gå aldrig på idén att SD skulle vara ett arbetarvänligt parti.”

DA:s chefredaktör Helle Klein i veckans ledare.

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

Fackliga rättigheter H&M

Foto: TT och Harald Gatu
Industi Alls Jyrki Raina, H&M:s Karl-Johan Persson och IF Metalls Anders Ferbe undertecknade det ettåriga avtalet förra året. Nu förlängs det. Foto: Carin Wallenthin

H&M-avtal ger textilarbetarna fackliga rättigheter

Textilarbetarna hos H&M:s underleverantörer får rätt att organisera sig fackligt, teckna kollektivavtal och ska ha en lön som går att leva på. Detta enligt det globala avtal som H&M i dag undertecknat med IF Metall och det globala facket Industri All.

Minimilön eller lön att leva på?

Skillnaden är större än vad man kan tro. Minimilöner sätts av regeringar som ofta är lierade med textilindustrin. Ibland äger politikerna själva företagen som är leverantörer till västvärldens klädjättar. Fackens åsikt är att minimilönerna är alltför låga. De går inte att leva på.

De flesta textilarbetare i Bangladesh tjänar idag inte mer än den statliga minimilönen, motsvarande 580 kronor i månaden. Enligt det globala facket Industri All borde hen tjäna det dubbla, runt tusenlappen för att kunna försörja familjen.

Läs också:

Analys: Nu hänger det på H&M

Du sköna nya värld. Reportage från 2008 (PDF)

– Ett unikt och mycket viktigt avtal, inte minst för den globala textil- och konfektionsindustrins alla lågavlönade kvinnor, kommenterar Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande det världsomspännande avtalet med den svenska klädjätten.

Han undertecknade i dag avtalet tillsammans med Karl-Johan Persson, vd för H&M och Jyrki Raina, generalsekreterare för industriarbetarnas international Industri All.

– Man ska komma ihåg att det här är en av världens största varumärkeskedjor inom textil- och konfektionsindustrin med ohyggligt många underleverantörer. Inte minst i Asien men också i norra Afrika. Att vi nu kan få till stånd ett ramavtal med dem tror jag betyder väldigt mycket för textilarbetarna i olika länder, säger Ferbe.

Han anser att avtalet bara har vinnare. Avtalet stärker arbetarnas ställning och ger dem möjlighet att bygga fackliga organisationer. Avtalet är också ”en fjäder i hatten för H&M” enligt IF Metalls förbundsordförande.

– Första steget blir att börja bygga sociala relationer ute på företagen. Att det naturligtvis bildas fackliga organisationer och att det blir facklig verksamhet. När vi fått partsrelationer på de enskilda företagen då avtalet kan få full verkan, säger han.

H&M:s vd Karl-Johan Persson kommenterar avtalet så här:

– Väl fungerande arbetsmarknadsrelationer och kollektiva förhandlingar är en förutsättning för rättvisa levnadslöner och bättre arbetsförhållanden i vår leverantörskedja. Vi är övertygade om att samarbetet med Industri All och IF Metall kommer att stärka det arbete som vi redan i dag utför på området och till att skapa stabila produktionsmarknader.

Avtalet ger inte bara de anställda rätten att organisera sig fackligt, utan också att teckna kollektivavtal med minimilöner. Barnarbete accepteras inte, ingen arbetare får vara yngre än 15 år i de fabriker som H&M anlitar. Ingen diskriminering av något slag accepteras. Arbetarna erkänns också rätten att vägra utföra en viss typ av hälsofarligt arbete.

Enligt avtalet ska arbetstiderna vid H&M:s leverantörer begränsas till 48 timmar i veckan med rätt till minst en ledig dag i veckan. Övertidsarbetet begränsas till 12 timmar i veckan. Arbetsplatserna ska vara säkra och inte skadliga för hälsan.

Mycket av innehållet i avtalet finns redan i företagets uppförandekod som leverantörerna förväntas efterleva. H&M ser därför det nya globala ramavtalet som en fördjupning av det arbete man redan inlett. Med avtalet görs facket till en partner när textil- och konfektionsarbetarna  ska få bättre villkor.

H&M har idag över 850 huvudleverantörer i närmare tvåtusen fabriker. Frågan är hur alla dem ska kunna efterleva innehållet i avtalet. Finns det sanktioner mot de leverantörer som inte uppfyller avtalet?

– Poängen med det här avtalet är att det understödjer demokratiska processer i företagen. Det H&M åtar sig är att implementera ramavtalet på underleverantörskedjan, säger Anders Ferbe.

Han fortsätter:

– Då är inte det viktigaste att det finns skrivningar om sanktioner i avtalet. Det väsentliga är att man är överens om att här krävs mycket, mycket arbete. Att skriva ett ramavtal är bara det första steget på en lång resa. Just implementeringen är det som vi vet är det svåra. Det vill säga:  att få avtalets innehåll att bäras av de anställda och de anställdas representanter.

Och om ni skulle bli oense om hur avtalet ska tillämpas?

– Skulle vi hamna i ett konfliktläge finns det mekanismer hur det kan lösas mellan oss, Indsutri All och H&M. Men som alla avtal innebär det faktiskt gemensamma förpliktelser för att göra något konkret ute i vardagen.

Anders Ferbe hoppas att överenskommelsen skickar ett budskap till de politiska beslutsfattarna i de länder där textilindustrin finns.

– Avtalet signalerar ju också till regeringar i de länder där H&M:s leverantörer finns. Vi uppmärksammar anställningsvillkoren, arbetsvillkoren, lönevillkoren. I många länder går många textilarbetare på statliga minimilöner som naturligtvis är alldeles för låga och därför behöver höjas.

Klädjättarna har länge försvarat sig med att arbetarna hos deras leverantörer inte tjänar under landets minimilön. Den globala fackföreningsrörelsen har däremot länge krävt rätten till en lön att leva på. Det nya H&M-avtalet slår fast att de anställda ska ha en lön som räcker för att försörja den anställde och dennes familj.

Gustav Lovén, social hållbarhetschef på H&M hoppas att det globala ramavtalet ska bana väg för en verklig social dialog på arbetsplatserna hos klädjättens leverantörer.

– Att arbetarna har möjlighet att organisera sig och föra en dialog med arbetsgivarna är en förutsättning för rättvisa levnadslöner och goda arbetsvillkor.

Avtalet är ett sätt att bygga vidare på det sociala hållbarhetsarbete som H&M satsat på i flera år där industriella relationer och social dialog är en viktig del, enligt Lovén.

Företagets egna uppförandekoder räckte alltså inte?

– Vi var tidigt ute med att utveckla våra uppförandekoder. Man kan se dem som ett första steg. Men de räcker inte om man som vi tycker det är viktigt att etablera en social dialog mellan arbetsgivare och arbetare och därför har vi arbetat med kapacitetsbyggande åtgärder/utbildning av arbetstagare och arbetsgivare i många år.

Hur ska ni kunna se till att avtalet efterlevs?

Vi bygger på de svenska erfarenheterna och utgår från att konfliktlösningen ska ligga så nära den enskilda arbetsplatsen som möjligt. Men om konflikten inte går att lösa lokalt så har vi partssammansatta nationella övervakningskommittéer med representanter får såväl H&M som för Industri All.

Och om en leverantör inte uppfyller innehållet i avtalet?

– En leverantör som vi köper av har redan gjort åtagandet att följa innehållet i ILO:s konventioner utifrån vår uppförandekod. Men skulle det visa sig att inte dessa följs, då får vi ta en diskussion med leverantören. I förlängningen kan vi först minska på beställningarna och till slut också upphöra med beställningarna och avsluta vår relation med en leverantör.

Läs mer:


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

H&M förlänger det globala avtalet med facket

För ett år sedan tecknades avtalet som rörde för 1,6 miljoner arbetare hos den svenska klädjätten H&M:s underleverantörer. Avtalet var ettårigt men nu gäller det tills vidare. "Ett kvitto på att det fungerat", säger H&M:s hållbarhetschef Anna Gedda.

 

Nu hänger det på H&M

ANALYSLånga arbetsdagar, obefintlig semester, svältlöner, ingen facklig organisation är vardagen för många av världens textilarbetare. H&Ms långtgående globala avtal kan bli början på något nytt. Den enda som har riktig makt att förverkliga det är H&M, skriver DA.s Harald Gatu.

1
 

Läs mer från Dagens Arbete:

Skyddsombuden kan få kontrollera fler arbetsplatser

”Ännu ett steg i rätt riktning för att få stopp på döden på jobbet”, säger Linda Forså, regionalt skyddsombud på IF Metall Sörmland.

Avtal 2020

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

ArbetstidArbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Avtal 2020Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

4

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

2

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Brunnsvik har fått tillbaka sin bokstuga

När LO för sju år sedan stängde Brunnsviks folkhögskola slängdes bibliotekets unika boksamling i containrar. Men nu är en av arbetarrörelsens mest omskrivna kulturskatter tillbaka.

Vi måste få slut på otryggheten

KrönikaI praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Läderindustrin i Bangladesh

Miljökata­strofen som flyttade

REPORTAGELädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

1

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof. 

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Kända skomärken döljer lädrets ursprung

Filippa K, Acne studios och Rizzo skor redovisar inte öppet från vilka fabriker lädret till deras skor kommer. Det framkommer i en rapport från Fair action.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Splittrad insats mot kriminella företagare

Da reder utKriminella har infiltrerat arbetsmarknaden. Pengar tvättas, seriösa företagare slås ut och människor utnyttjas. Två olika satsningar ska bekämpa brottsligheten. Men de samarbetar inte och sekretessregler försvårar arbetet.

1

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

PerspektivArbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.

Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Virtuell värld skyddar montörer

SÄKER TEKNIKVR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Hur ska Volvo undvika att hamna vid sidan av?

PerspektivKinesiska Geely kan slå ihop sina bägge biltillverkare Volvo Cars och Geely Automotive till ett gemensamt bolag. Ännu ett tecken på att bilindustrin står inför sitt ”iPhone-ögonblick”, skriver DA:s Harald Gatu.

Petter Lindström

”Jag känner fortfarande hur solen värmer”

I tjugoårsåldern blev Petter Lindströms syn allt sämre och i dag är han helt blind. Han är IF Metall-ordförande på Samhall i Tierp och klarar det mesta – även om det finns saker som han saknar.

Striden om arbetsrätten

De startar budkavle för turordningsreglerna i Las

Hallå där, Jan-Olov Carlsson, IF Metalls klubbordförande på Volvo lastvagnar i Umeå, som varit med och dragit en igång en budkavle till försvar för turordningsreglerna i Las.

2

IF Metall släpper bok om industrins framtid

De vill sätta industrin i centrum av samhällsdebatten – samt inspirera och provocera.

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

SjukförsäkringBegreppet normalt förekommande arbete har kritiserats för att vara vagt. Ändå kan det avgöra vem som får sjukpenning eller inte. Nu föreslås en lagändring som ska förtydliga begreppet.

1

Långt från centrum

BildreportageJens Olof Lasthein skildrar Europas geografiska utkanter.

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Knarkfynd på toalett på SSAB

Knark har hittats inne i SSAB:s lokaler i Borlänge. Företaget har gjort en polisanmälan och kommer nu att utöka med fler drogtester på arbetsplatsen. 

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.