Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Är landsbygden storstan evig vinnare?

13 oktober, 2016

debatt-ronny-svensson-landsbygdenDebatt

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, angående Dagens Arbetes pågående debatt om framtiden för landsbygden.

Om skribenten

Ronny Svensson är fil lic i kulturgeografi och har varit lärare och forskare i regional planering vid KTH och under 23 år kanslichef i kommunorganisationen SmåKom. Har gett ut flera debattböcker om landsbygd och regional utveckling.

När vi diskuterar landets framtid brukar debatten ofta hamna i ett konstaterande att landsbygden är hopplöst förlorad medan storstäderna ses som eviga tillväxtmiljöer. Jag är inte särskilt imponerad av sådana slutsatser eftersom de utgår från att medborgarnas värderingar av det ”goda livet” och våra möjligheter att skapa attraktiva välfärdslösningar ses som statiska över tid.

På kort sikt är utmaningarna stora för båda motsatserna i det regionala Sverige – sämre service och färre invånare på landsbygden och ökade klyftor, köer och sårbarheter i större städer. På en generations sikt kan verkligheten vara den omvända.

Att landsbygden i stora delar av landet hamnat i skuggan de senaste 25 åren har sina tydliga förklaringar. Arbetsmarknaden har radikalt förändrats och allt fler jobb kräver högskoleutbildning som bara ges i ett antal större tätorter. De nya jobben kommer inte lika snabbt utanför storstäderna, bland annat på grund av outbyggt bredbandsnät som inte ens år 2020 omfattar mer än högst 90 procent av landets invånare och företag.

I stort sett övergav riksdagen landsbygdens intressen när vi gick med i EU 1995 då många politiska ledare trodde (?) eller tyckte (?) att EU-stöden skulle fixa landsbygdens utveckling. Så blev inte fallet.

Men trots snabbt försvinnande service är det ändå märkligt att så många bor kvar på landsbygden utanför större städers pendlingsområde.

Även om vi är inne i en stark storstadstrend, som inte bara beror på marknadskrafternas ointresse för regional utveckling, kan människors värderingar inom en inte alltför avlägsen framtid leda landets utveckling i nya spår.

Vi vet att storstadsmiljön trots många goda sidor har väsentliga nackdelar. Sårbarheten vid en finansiell kris, som kommer med oregelbundna tidsintervaller, kan skapa nya lägen och uppgradera landsbygdens konkurrenskraft. Men sådana förlopp går inte av sig självt.

På kort sikt måste riksdagen ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken, vilket rikspolitikerna nedprioriterat under lång tid. Vägväsendet och järnvägarna i en stor del av Sverige hindrar många regioners möjligheter att förändras och stärkas. Det var längesedan vi hade kraftfulla rikspolitiker som förknippades med krav på radikala insatser för att skapa en tillväxtfrämjande regional balans.

Den nya trafikproppen ändrar inte detta förhållande ett dugg. Och bredbandet med 100 Mbit/s måste nå alla delar av landet 2020 och inte i en obestämd framtid. Landsbygden har bara utnyttjat bredbandets kapacitet till högst 5 procent på arbetsmarknaden.

Den service som försvunnit måste sannolikt byggas upp i ny regi – kanske via en samverkan mellan kommun, småföretag och andra organisationer, med hjälp av samhällskooperativ och andra nya lösningar. Postnord kan med fördel monteras ned och omvandlas till ett kommunstyrt bolag med bra service som mål. I dag ger inte riksdag och regering landsbygden en rimlig chans att utvecklas. Det är dags att använda landsbygdens alla outnyttjade resurser!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Varje samtal kan vara det sista

Varje samtal kan vara det sista

Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

Att inte bara bli utan ersättning utan även jagad in i graven av systemen som man själv finansierat är bortom all anständighet, skriver fem företrädare för GS.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

Det är bristen på elnät som är problemet, skriver Monica Haider och Patrik Engström i en replik.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

Marcus Raihle: Är det inte själva politiken som är det riktiga problemet?

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

På vilket sätt är vi mer skyddade av det här, Marie Nilsson?

På vilket sätt är vi mer skyddade av det här, Marie Nilsson?

Det kan stå tillsvidareanställning på pappret men i praktiken blir vi alla inte mer än visstidsanställda, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.