Industriarbetarnas tidning

De tog över sin egen arbetsplats

12 oktober, 2016

Skrivet av

ljuders2Löntagarägt. Det var många som inte trodde på oss, säger Hans Svensson, verkstadsarbetaren som blev vd för Ljuders Nickelsilfverfabrik i Hovmantorp.

Tre råd från vd Hans Svensson (bilden ovan)

1. Se till att det blir rätt från början med stadgar och kompanjonsavtal.

2. Skilj på drivande och ägande. Alla delägare kan inte vara med i alla beslut. Viktigt att det finns styrelse och vd som i ett vanligt företag.

3. Öppenhet är viktigt. Alla måste kunna ta del av relevant information.

Ljuders Nickelsilfverfabrik

Startade 1876 i Hovmantorp för att förädla nickel från Kleva nickelgruva.
Den ägdes av Lessebo bruk, då ett järnbruk.
1980 övertogs företaget av de anställda. Då sysselsatte företaget 36 personer, i dag 15.
Omsätter 25 miljoner kronor.

Frivilligt att äga

Alla erbjuds bli delägare i företaget, men det är frivilligt.

Man kan bara äga en andel, den kostar 40 000 kronor. Den som är delägare får 1 000 kronor mer i månaden för att täcka eventuell lånekostnad för insatsen.

Den som slutar på företaget, som pensionär eller av annan orsak kan inte behålla sin andel. En summa betalas ut direkt och resten månadsvis tills allt är återbetalt.

Vid uppsägningar görs det ingen åtskillnad mellan delägarna och andra.  Delägarna väljer bolagets styrelse på årsstämman.

Styrelsen utser vd.

Läs mer:

I reportaget Uppdrag: Rädda bygden berättar människor runt om i Värmland om landsbygdens olika framtidsutsikter. Det pågång också en debatt om hur Sveriges glesbefolkade delar ska kunna bygga upp en hållbar framtid.

Sedan 1980 har den lilla verkstan varit löntagarägd. Då frågade den gamle ägaren de anställda om de inte ville ta över verksamheten.

– Först blev vi misstänksamma. Det måste vara nåt som inte stämmer. Så resonerade vi, säger Hans Svensson som jobbat på företaget sedan 1971.

Men ställda inför risken att bli uppköpt av konkurrenterna och kanske flyttade började de tänka om. Så en dag ägde de sitt eget företag. En halv miljon kronor lånades till insatskapital. Alla delägare bidrog med lika mycket.

– Men det var många som inte trodde på oss. ”Inte begriper arbetare hur man driver företag heller.”

”Man vet vad som händer och man kan styra jobbet själv.”

I dag omsätter företaget 25 miljoner kronor på legotillverkning till bland annat Volvo Penta och Getinge. Försäljningen ökade med 20 procent det senaste året. 12 av de 15 anställda är delägare.

– Jag ska bli det snart, säger Oskar Kanstedt, CNC-operatör som började på företaget i våras. Jag är helnöjd. Här jobbar man tillsammans, tar gemensamt ansvar och hjälper varandra.

Kompisen vid maskinen intill, Fredrik Eliasson, är delägare.

– Det är stor skillnad mot andra ställen. Det är lättare att trivas här. Man vet vad som händer och man kan styra jobbet själv.

Vid utlastningen jobbar Kent Granqvist, ordförande för IF Metall-klubben vid Ljuders.

Arbetskamrater och snart affärskompanjoner. Fredrik Eliasson och Oskar Kanstedt ser många fördelar med ägandet.
Arbetskamrater och snart affärskompanjoner. Fredrik Eliasson och Oskar Kanstedt ser många fördelar med ägandet.

Finns det några problem att företräda de anställda på ett löntagarägt företag?

– Inte direkt. Jag menar, det är ju samma slitiga jobb här som på andra ställen.

Ingen konflikt mellan löneökning och vinstdelning?

– Vi ställer ju inga orealistiska lönekrav, vi kanske bromsar oss själva en aning. Men vi tar ut vad vi har rätt till.

Vinstdelningen avgörs av delägarna på stämman. Förra året gick det bra, då gav den 6 000 kronor.

– Facket har samma roll här som i ett vanligt företag. Även här ska löneökningar fördelas. Även här kan det bli nerdragningar som under finanskrisen, då vi förhandlade om turordningen, säger Kent Granqvist.

Ett företag som andra? Inte riktigt, ändå, enligt Roger Nordin, med fem år på verkstan.

– Här är det vi som bestämmer. Det som hände med Findus i Bjuv eller med Stiga i Tranås skulle aldrig kunna hända här. Där fanns ägarna långt bort och de struntade totalt i konsekvenserna av sina beslut, hävdar han.

Han rekommenderar löntagarägandet.
– Mycket tryggare. Jag tycker att våran S-regering skulle puffa lite för den här ägandeformen. Helt enkelt göra det lättare för arbetarna att ta över.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.