Industriarbetarnas tidning

Kemiföretag i USA stäms på 880 miljarder

12 december, 2016

Skrivet av Lennart Lund

Fyra stora kemiföretag i USA har stämts på 880 miljarder kronor för att i många år dolt hälsoriskerna med hälsofarliga  isocyanater för miljömyndigheter och allmänhet.

Ger allergi och astma

Isocyanater är en grupp kemiska ämnen, lösningsmedel, som används främst vid framställning av polyuretanprodukter. De är kraftigt allergiframkallande, kan orsaka luftrörsbesvär och astma och misstänks också vara cancerframkallande.

Isocyanater av olika slag finns i bland annat lack, färg, skumplast, fogmassa, lim och annat som innehåller polyuretanplast. Isocyanaterna frigörs vid värme, från 150 grader och uppåt vid heta arbeten som slipning, svetsning, skärning och liknande.

Det är advokatfirman Kasowitz, Benson, Torres & Friedman i New York som stämt BASF, Bayer Material Science, Dow Chemical och Huntsman International.

Enligt stämningen har företagen trots att de fått vetenskapliga bevis för riskerna med isocyanater inte rapporterat dem till USA:s miljöskyddsmyndighet EPA (Environmental Protection Agency). Därmed har företagen vilselett EPA och orsakat skador hos många ovetande arbetare och konsumenter.

– I USA kräver myndigheterna att omgående bli informerade om det kommer ny information om risker med kemikalier. Bryter företag mot detta kan det bli oerhört kostsamt för dem, säger professor Gunnar Skarping.

Han har kommit i kontakt med USA:s miljöskyddslagstiftning när han och andra isocyanatforskare i Hässleholm anlitats av bland andra USA:s bilarbetareförbund UAW (United Auto Workers).

– UAW har börjat engagera sig på allvar i arbetsmiljöriskerna med isocyanater. där vi hittills legat före i Sverige.

Advokatfirman som stämt kemiföretagen företräder ingen särskild grupp drabbade. Utgångspunkten är i stället USA:s unika skadeståndslagstiftning: Enligt stämningen har företagen sluppit de böter man skulle dömts till om myndigheterna hade informerats om riskerna med isocyanater. Företagen har också sluppit kostnaderna som strängare regler skulle inneburit. Man har alltså tjänat stora summor på att vilseleda miljöskyddsmyndigheten EPA.

Detta är utgångspunkt för stämningen. Enligt den så kallade False Claims Act kan man nämligen å statens vägnar stämma företag som ägnar sig åt oegentligheter som drabbar staten eller verksamheter som staten finansierar.

False Claims Act går tillbaka till amerikanska inbördeskriget. Den tillkom 1863 efter att staten blivit lurad av krigsprofitörer som sålt undermåliga vapen och materiel till armén. Lagen har sedan utvecklats och handlar om stora belopp: Sedan januari 2009, då en skärpning trädde i kraft, har den amerikanska staten fått in 257 miljarder kronor i skadestånd. Enbart 2015 fick staten så in 34 miljarder kronor. På hemsidan för USA:s justitiedepartement finns en förteckning över all vunna mål och vad de inbringat.

Inte bara staten tjänar på systemet: Den som först stämt företaget, i det här fallet advokatfirman, eller en anställd som tipsat myndigheterna (så kallade visselblåsare) får mellan 15 till 30 procent av skadeståndet.

Det handlar alltså i alla led om stora summor. Motsvarande lagstiftning finns inte i Sverige vilket kan skapa osäkerhet hos svenska företag verksamma i USA:

– Jag har varit med om ett antal fall där vi därför fått hjälpa klienter, säger Ulf Sandlund på konsultbolaget ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers (PWC) .

Händer det att stämningar lämnas in på spekulation?

— Ja. Vissa advokatfirmor är specialister på mål i sjukvården, försäkringar, gruv- och oljeverksamhet, miljörätt. Stämningar är en industri därborta, som vi inte är i närheten av i Europa. Det finns många advokater per capita i USA.

De anklagade företagen har inte kommenterat den drygt 300 sidor långa stämningen. Företrädare för Dow Chemicals har dock i allmänna ordalag avvisat stämningen som grundlös, såväl legalt som i sak. Vad som händer i fortsättningen är oklart:

— Det hänger ju bland annat på hur aktivt de federala myndigheterna vill driva detta. Och i USA byts ju stora delar av förvaltningen ut efter ett nyval, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Isocyanat­forskningen läggs ned

Isocyanat­forskningen läggs ned

Det blir ingen ändring av beslutet att lägga ner forskningen om isocyanater i Hässleholm. I dag beslutade regeringen att inte öronmärka pengar för verksamheten.

Regeringen beslutar om isocyanaterna

Regeringen avgör denna vecka om forskningen om de hälsofarliga isocyanaterna ska få vara kvar i Hässleholm. Stockholms universitet vill lägga pengarna på andra områden, politiker och fack har protesterat.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Han vill få de tysta att prata

Han vill få de tysta att prata

Regionala skyddsombudet Dan Torkelsson är uppmärksam på problem som bubblar under ytan.

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Mindre belastnings­skador med ett knapptryck

Mindre belastnings­skador med ett knapptryck

Den automatiska tvätten har sparat axlar på Atlas industrial print i Motala.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.