Industriarbetarnas tidning

Kemiföretag i USA stäms på 880 miljarder

12 december, 2016

Skrivet av Lennart Lund

Fyra stora kemiföretag i USA har stämts på 880 miljarder kronor för att i många år dolt hälsoriskerna med hälsofarliga  isocyanater för miljömyndigheter och allmänhet.

Ger allergi och astma

Isocyanater är en grupp kemiska ämnen, lösningsmedel, som används främst vid framställning av polyuretanprodukter. De är kraftigt allergiframkallande, kan orsaka luftrörsbesvär och astma och misstänks också vara cancerframkallande.

Isocyanater av olika slag finns i bland annat lack, färg, skumplast, fogmassa, lim och annat som innehåller polyuretanplast. Isocyanaterna frigörs vid värme, från 150 grader och uppåt vid heta arbeten som slipning, svetsning, skärning och liknande.

Det är advokatfirman Kasowitz, Benson, Torres & Friedman i New York som stämt BASF, Bayer Material Science, Dow Chemical och Huntsman International.

Enligt stämningen har företagen trots att de fått vetenskapliga bevis för riskerna med isocyanater inte rapporterat dem till USA:s miljöskyddsmyndighet EPA (Environmental Protection Agency). Därmed har företagen vilselett EPA och orsakat skador hos många ovetande arbetare och konsumenter.

– I USA kräver myndigheterna att omgående bli informerade om det kommer ny information om risker med kemikalier. Bryter företag mot detta kan det bli oerhört kostsamt för dem, säger professor Gunnar Skarping.

Han har kommit i kontakt med USA:s miljöskyddslagstiftning när han och andra isocyanatforskare i Hässleholm anlitats av bland andra USA:s bilarbetareförbund UAW (United Auto Workers).

– UAW har börjat engagera sig på allvar i arbetsmiljöriskerna med isocyanater. där vi hittills legat före i Sverige.

Advokatfirman som stämt kemiföretagen företräder ingen särskild grupp drabbade. Utgångspunkten är i stället USA:s unika skadeståndslagstiftning: Enligt stämningen har företagen sluppit de böter man skulle dömts till om myndigheterna hade informerats om riskerna med isocyanater. Företagen har också sluppit kostnaderna som strängare regler skulle inneburit. Man har alltså tjänat stora summor på att vilseleda miljöskyddsmyndigheten EPA.

Detta är utgångspunkt för stämningen. Enligt den så kallade False Claims Act kan man nämligen å statens vägnar stämma företag som ägnar sig åt oegentligheter som drabbar staten eller verksamheter som staten finansierar.

False Claims Act går tillbaka till amerikanska inbördeskriget. Den tillkom 1863 efter att staten blivit lurad av krigsprofitörer som sålt undermåliga vapen och materiel till armén. Lagen har sedan utvecklats och handlar om stora belopp: Sedan januari 2009, då en skärpning trädde i kraft, har den amerikanska staten fått in 257 miljarder kronor i skadestånd. Enbart 2015 fick staten så in 34 miljarder kronor. På hemsidan för USA:s justitiedepartement finns en förteckning över all vunna mål och vad de inbringat.

Inte bara staten tjänar på systemet: Den som först stämt företaget, i det här fallet advokatfirman, eller en anställd som tipsat myndigheterna (så kallade visselblåsare) får mellan 15 till 30 procent av skadeståndet.

Det handlar alltså i alla led om stora summor. Motsvarande lagstiftning finns inte i Sverige vilket kan skapa osäkerhet hos svenska företag verksamma i USA:

– Jag har varit med om ett antal fall där vi därför fått hjälpa klienter, säger Ulf Sandlund på konsultbolaget ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers (PWC) .

Händer det att stämningar lämnas in på spekulation?

— Ja. Vissa advokatfirmor är specialister på mål i sjukvården, försäkringar, gruv- och oljeverksamhet, miljörätt. Stämningar är en industri därborta, som vi inte är i närheten av i Europa. Det finns många advokater per capita i USA.

De anklagade företagen har inte kommenterat den drygt 300 sidor långa stämningen. Företrädare för Dow Chemicals har dock i allmänna ordalag avvisat stämningen som grundlös, såväl legalt som i sak. Vad som händer i fortsättningen är oklart:

— Det hänger ju bland annat på hur aktivt de federala myndigheterna vill driva detta. Och i USA byts ju stora delar av förvaltningen ut efter ett nyval, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Isocyanat­forskningen läggs ned

Isocyanat­forskningen läggs ned

Det blir ingen ändring av beslutet att lägga ner forskningen om isocyanater i Hässleholm. I dag beslutade regeringen att inte öronmärka pengar för verksamheten.

Regeringen beslutar om isocyanaterna

Regeringen avgör denna vecka om forskningen om de hälsofarliga isocyanaterna ska få vara kvar i Hässleholm. Stockholms universitet vill lägga pengarna på andra områden, politiker och fack har protesterat.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Han vill få de tysta att prata

Han vill få de tysta att prata

Regionala skyddsombudet Dan Torkelsson är uppmärksam på problem som bubblar under ytan.

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Mindre belastnings­skador med ett knapptryck

Mindre belastnings­skador med ett knapptryck

Den automatiska tvätten har sparat axlar på Atlas industrial print i Motala.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

”Jag lägger mig i lite överallt”

”Jag lägger mig i lite överallt”

Möte med Jobbet på Berendsens tvätteri i Ockelbo ska bli roligare och mer varierat. Marianne Sund leder ett projekt för att arbetskamraterna ska hålla hela arbetslivet. Redan för några år sedan gjordes ett försök att införa rotation mellan arbetsuppgifter på tvätteriet, men den gången gick projektet i baklås. − Jag tror att det gick för […]

Upptäck dina problem i tid

Upptäck dina problem i tid

Arbetar du natt, med vibrerande
verktyg eller kommer i kontakt med kemikalier? Då är din arbetsgivare skyldig att erbjuda dig en medicinsk kontroll.

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Väntar du barn och har ett riskfyllt jobb? Då kan du bli förbjuden att jobba – och förlora inkomst. Det hände Sandra Ekholm i Oxelösund.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.