Industriarbetarnas tidning

Kemiföretag i USA stäms på 880 miljarder

12 december, 2016

Skrivet av Lennart Lund

Fyra stora kemiföretag i USA har stämts på 880 miljarder kronor för att i många år dolt hälsoriskerna med hälsofarliga  isocyanater för miljömyndigheter och allmänhet.

Ger allergi och astma

Isocyanater är en grupp kemiska ämnen, lösningsmedel, som används främst vid framställning av polyuretanprodukter. De är kraftigt allergiframkallande, kan orsaka luftrörsbesvär och astma och misstänks också vara cancerframkallande.

Isocyanater av olika slag finns i bland annat lack, färg, skumplast, fogmassa, lim och annat som innehåller polyuretanplast. Isocyanaterna frigörs vid värme, från 150 grader och uppåt vid heta arbeten som slipning, svetsning, skärning och liknande.

Det är advokatfirman Kasowitz, Benson, Torres & Friedman i New York som stämt BASF, Bayer Material Science, Dow Chemical och Huntsman International.

Enligt stämningen har företagen trots att de fått vetenskapliga bevis för riskerna med isocyanater inte rapporterat dem till USA:s miljöskyddsmyndighet EPA (Environmental Protection Agency). Därmed har företagen vilselett EPA och orsakat skador hos många ovetande arbetare och konsumenter.

– I USA kräver myndigheterna att omgående bli informerade om det kommer ny information om risker med kemikalier. Bryter företag mot detta kan det bli oerhört kostsamt för dem, säger professor Gunnar Skarping.

Han har kommit i kontakt med USA:s miljöskyddslagstiftning när han och andra isocyanatforskare i Hässleholm anlitats av bland andra USA:s bilarbetareförbund UAW (United Auto Workers).

– UAW har börjat engagera sig på allvar i arbetsmiljöriskerna med isocyanater. där vi hittills legat före i Sverige.

Advokatfirman som stämt kemiföretagen företräder ingen särskild grupp drabbade. Utgångspunkten är i stället USA:s unika skadeståndslagstiftning: Enligt stämningen har företagen sluppit de böter man skulle dömts till om myndigheterna hade informerats om riskerna med isocyanater. Företagen har också sluppit kostnaderna som strängare regler skulle inneburit. Man har alltså tjänat stora summor på att vilseleda miljöskyddsmyndigheten EPA.

Detta är utgångspunkt för stämningen. Enligt den så kallade False Claims Act kan man nämligen å statens vägnar stämma företag som ägnar sig åt oegentligheter som drabbar staten eller verksamheter som staten finansierar.

False Claims Act går tillbaka till amerikanska inbördeskriget. Den tillkom 1863 efter att staten blivit lurad av krigsprofitörer som sålt undermåliga vapen och materiel till armén. Lagen har sedan utvecklats och handlar om stora belopp: Sedan januari 2009, då en skärpning trädde i kraft, har den amerikanska staten fått in 257 miljarder kronor i skadestånd. Enbart 2015 fick staten så in 34 miljarder kronor. På hemsidan för USA:s justitiedepartement finns en förteckning över all vunna mål och vad de inbringat.

Inte bara staten tjänar på systemet: Den som först stämt företaget, i det här fallet advokatfirman, eller en anställd som tipsat myndigheterna (så kallade visselblåsare) får mellan 15 till 30 procent av skadeståndet.

Det handlar alltså i alla led om stora summor. Motsvarande lagstiftning finns inte i Sverige vilket kan skapa osäkerhet hos svenska företag verksamma i USA:

– Jag har varit med om ett antal fall där vi därför fått hjälpa klienter, säger Ulf Sandlund på konsultbolaget ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers (PWC) .

Händer det att stämningar lämnas in på spekulation?

— Ja. Vissa advokatfirmor är specialister på mål i sjukvården, försäkringar, gruv- och oljeverksamhet, miljörätt. Stämningar är en industri därborta, som vi inte är i närheten av i Europa. Det finns många advokater per capita i USA.

De anklagade företagen har inte kommenterat den drygt 300 sidor långa stämningen. Företrädare för Dow Chemicals har dock i allmänna ordalag avvisat stämningen som grundlös, såväl legalt som i sak. Vad som händer i fortsättningen är oklart:

— Det hänger ju bland annat på hur aktivt de federala myndigheterna vill driva detta. Och i USA byts ju stora delar av förvaltningen ut efter ett nyval, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Isocyanat­forskningen läggs ned

Isocyanat­forskningen läggs ned

Det blir ingen ändring av beslutet att lägga ner forskningen om isocyanater i Hässleholm. I dag beslutade regeringen att inte öronmärka pengar för verksamheten.

Regeringen beslutar om isocyanaterna

Regeringen avgör denna vecka om forskningen om de hälsofarliga isocyanaterna ska få vara kvar i Hässleholm. Stockholms universitet vill lägga pengarna på andra områden, politiker och fack har protesterat.

Fick dödlig cancer av första jobbet

Fick dödlig cancer av första jobbet

Nyss fyllda fyrtio fick Dan Henriksen diagnosen mesoteliom. En aggressiv cancer i lungsäcken som beror på asbest. Farliga fibrer tillhör inte historien. Det lär han nu unga på skolor – och politiker i EU-parlamentet.

”Skydds­ombuden ger oss en fördel”

”Skydds­ombuden ger oss en fördel”

Klassperspektivet är en viktig drivkraft för bostadsminister Johan Danielsson (S), tills nyligen EU-parlamentariker.

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar från sitt tidigare förslag att totalförbjuda gruvarbete under jord för gravida och ammande.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Så jobbar nanoforskarna

Så jobbar nanoforskarna

I Sverige sker forskning om nanoteknikens risker vid olika institutioner. Det saknas samordning. Här ger landets ledande forskare sin bild.

Han har full koll på nanohotet

Han har full koll på nanohotet

Thomas Timan borrar i material till flygplan. Förut var partiklarna överallt i rummet. Men som skyddsombud fick han Atlas Copco att bygga bort riskerna.

Fick dödlig cancer av första jobbet

Nyss fyllda fyrtio fick Dan Henriksen diagnosen mesoteliom, en aggressiv cancer som beror på asbest. Farliga fibrer tillhör inte historien. Det lär han nu unga på skolor – och politiker i EU-parlamentet.

”Arbetsmiljön under all kritik”

”Arbetsmiljön under all kritik”

Skitsnack, ­trakasserier och kränkande sär­behandling. Den psyko­sociala arbetsmiljön på Finess Hygiene i Kisa är under all kritik, menar facket som nu kräver ändring.

Lön & makt Podden om industriarbetarnas historia

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.