Försvara öppenhetens Europa mot nationalismens farliga idéerDA:s chefredaktör Helle Klein uppmanar alla att rösta i EU-valet.

”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”Läs journalisten och författaren Alexandra Pascalidous första krönika i Dagens Arbete.

Det lettiska byggföretaget Laval försattes i blockad i samband med bygga ett skolbygge i Vaxholm 2004. Foto: Bertil Ericson/TT

Lex Laval rivs upp

ANALYS Tolv år efter Vaxholmskonflikten – och fyra svidande fackliga nederlag i domstolar och politiska församlingar. När Lex Laval nu rivs upp kan ett nytt kapitel skrivas om samtidens mest segslitna kraftmätning mellan arbete och kapital.

Lex Laval ska rivas upp. Därmed tillåts facken kunna ta strid för att svenska kollektivavtal ska gälla fullt ut på utländska företag som tillfälligt verkar i Sverige. I övermorgon bestämmer sig regeringen för det förslag som riksdagen senare kommer att få ta ställning till.

Kanske är det slumpen, kanske är tidpunkten symbolisk vald. Lucia och Lex Laval har sina beröringspunkter.

När regeringen dagen innan Lucia meddelar att den är beredd att gå från ord till handling i frågan om Lex Laval är det nästan på dagen precis tolv år sedan de omtalade scenerna i Vaxholm. Luciamorgonen 2004 försökte Byggnads strejkvakter dela ut material till de lettiska byggnadsarbetarna. Ropen ”go home or go on strike” hördes. Inga journalister var närvarande den här morgonen och beskrivningen av vad som egentligen hände går isär. De debattörer som tyckte att facket hade för mycket makt ansåg att de hade fått ytterligare argument för sin sak.

På sommaren samma år hade ett lettiskt byggbolag fått i uppdrag att bygga om en del av Söderfjärdsskolan i Vaxholm. Företaget Laval un partneri saknade kollektivavtal. Byggnadsarbetarförbundet gjorde som man brukade och kontaktade det lettiska företaget för att teckna ett hängavtal.

Det blev inget hängavtal. I stället utbröt den viktigaste konflikten på svensk arbetsmarknad sedan den stora gruvstrejken 1969. Laval hänvisade till att man hade lettiskt kollektivavtal. Byggnads hävdade att man hade rätt att ta till stridsåtgärder mot ett utländskt företag som vägrade teckna svenska kollektivavtal med facket. Principen var: likabehandling. Oavsett nationalitet skulle arbetstagare på svensk arbetsmarknad behandlas lika. Arbetsgivarna hävdade å sin sida att den fria rörligheten inom EU gav det lettiska företaget rätt att betala lettiska löner i Sverige.

I sin bok ”Konflikten i Vaxholm – svensk arbetsmarknad i förändring” skriver Aftonbladets ledarskribent Ingvar Persson om det som gjorde Vaxholmskonflikten speciell:

”facket ställdes mot en ideologiskt motiverad motståndare, väl förtrogen med svensk arbetsrätt. Laval valde medvetet att utmana systemet på den svenska arbetsmarknaden. Ett ovanligt beslut. Och märkligt. Inte minst ekonomiskt. Processen kostade sannolikt mer än ett avtal skulle ha gjort”.

Vaxholmskonflikten blev en juridisk och politisk krutdurk. Den blottade en segsliten konflikt. Arbetsgivarorganisationer mot fackföreningsrörelsen. Borgerliga partier mot arbetarrörelsen. Och konflikten handlade ytterst om priset på arbete.

Den huvudsakliga striden fördes i domstolar och politiska församlingar. Facket förlorade i samtliga.

Första förlusten, april 2005: Arbetsdomstolen tar upp Lavalmålet. Tycker facket i princip har rätt att ta till stridsåtgärder för att hävda det svenska kollektivavtalet. Men är det egentligen förenligt med principerna i EG-rätten. Arbetsdomstolen passar pucken till EU-domstolen.

Andra förlusten, december 2007: EU-domstolen ger Laval rätt. Visserligen har facket rätt att ta till stridsåtgärder – men inte för att kräva mer än vad utstationeringsdirektivet tillåter. Det direktivet ska fastställa att vissa grundläggande minimivillkor garanteras anställda som under en tid arbetar i ett annat land. Men med domen gjorde EU-domstolen, enligt facket, golvet till tak. Minivillkoren blev maximivillkor. Facket får inte kräva mer än vad direktivet medger. Det svenska facket tillåts därmed inte ta strid för att de lettiska arbetarna skulle få svenska villkor.

Tredje förlusten, december 2009: Byggnads och elektrikerförbundet förlorar Lavalmålet i Arbetsdomstolen. Men den fällande domen satt hårt inne. Arbetsdomstolen var oenig, 4 mot 3. Facken döms att betala ett allmänt skadestånd till Laval på 330 000 kronor samt rättegångskostnaderna på 2,1 miljoner.

Fjärde förlusten, april 2010: Efter utslaget i EU-domstolen tillsätts en utredning. Nu ska svensk lag anpassas. Det är nu Lex Laval hamnar i lagboken. Lagen reglerar bland annat när det svenska facket tillåts konflikta mot utländska företag med ”utstationerad arbetskraft” som är här under en begränsad period. Lex Laval säger att facket inte kan kräva något utöver kollektivavtalets hårda kärna. Med andra ord: minimivillkoren. Att inte få ta strid för bättre villkor än avtalets lägsta är i längden ohållbart för en facklig organisation.

Det är den lagen som regeringen nu vill riva upp. I första hand genom att ta bort den så kallade bevisregeln.

Bevisregeln innebär att facket inte får ta till konflikt om arbetsgivaren visar att han tillämpar villkor som motsvarar kollektivavtal. I praktiken jämställs utländska anställningsavtal med svenska kollektivavtal.

Vaxholmskonflikten, som kulminerade den där Luciamorgonen för tolv år sedan, slutade aldrig. Den kom att leva kvar i en lag som fått de fackliga organisationerna att se rött. Om regeringens förslag sedan går igenom riksdagen är en annan femma.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Las ska utredas på ett år

Regeringen har nu tillsatt utredningen som på ett år ska föreslå ändringar i lagen om anställningstrygghet, bland annat ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. Men om parterna under tiden kan enas om en förändrad Las kan deras förslag bli lag i stället för utredarens.

2

”Nästa års avtalsrörelse började i dag”

PerspektivSvensk basindustri har svårt att hitta rätt arbetskraft och hämmas av höga lönekostnader och krångliga tillståndsprocesser, enligt Industriarbetsgivarna. DA:s Harald Gatu har läst nya rapporten och konstaterar att nästa års avtalsrörelse redan har börjat.

Månadsklocka ska ge färre ­olyckor

ARBETSMILJÖ Ett tema per månad. Så arbetar Kvarn­sveden för att öka säkerhetstänket på bruket. ”Det blir lättare när man har en sak i taget att ­fokusera på”, säger huvudskyddsombudet Jan Grundelius.

Industrin och klimatet

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

Trumps kamp i Sundsvall

HANDELSKRIGUSA:s sanktioner mot ryska oligarker gjorde att Robert Sundin och hans 500 arbetskamrater på Kubal fick gå nio månader under hot om arbetslöshet. Nu när den faran är avvärjd möter DA ändå oro för vad som ska bli nästa kris.

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

1

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Tyskar ska bygga elbilar i Trollhättan

Det tyska företaget Sonos ska börja tillverka elbilar på Nevs fabrik i Trollhättan – 260 000 under åtta år. ”Så här nära bilproduktion har vi inte varit på många år”, säger Stefan Larsson, ordförande för 170 IF Metallare på Nevs.

Lång kamp för ett erkännande

FÖRSÄKRINGSPENGARHon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte. Läs eller lyssna på hennes berättelse.

Läget på pappersbruken

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

HÖGKONJUNKTURDen svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Ladda ner DA nr 4 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Tacka f-n för att vi är olönsamma

DEBATT”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.

Så tar du hand om pannan

Tips från proffsetEn äkta gjutjärnspanna äger man inte – man lånar den av sina barn. Månadens läsarproffs visar hur du får den att hålla länge.

Robert Nyberg

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

SkruvatVi borde vara mer Dalai lama i trafiken, tycker psykologen Jenny Klefbom. Kanske kan en ny gest vara vägen dit?

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

”Några över 55 år erbjöds 3000 kronor”

Vad hände sen?Britta Åhs-Niska blev efter 45 år av med jobbet när Electrolux flyttade tillverkningen utomlands. Nu är hon pensionär och nybliven hundägare.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

PENSIONSAVGÅNGAREtt samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Parterna överens om ABB

Tvisten vid ABB är löst. I de centrala förhandlingarna kom facket och arbetsgivarna överens om en lösning. Uppgörelsen är sekretessbelagd.

Foto: Juliana Wiklund

”Samhall sviker sitt uppdrag”

Debatt”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

8

Djurpark på hjul

En skränande häger, en tolv meter hög elefant. Kugghjulen och vajrarna som driver djuren i franska Nantes är lika viktiga som den fantasifulla ytan. DA har besökt ett semestermål som är motsatsen till Disney World.

Nu börjar jobbjakten efter tunga varslet

NEDDRAGNINGTill sommaren ska 100 av 250 anställda bort på Hjältevadshus. "Trist att det är bostadspolitiken, och inte en lågkonjunktur, som har skapat krisen”, säger GS-klubbens ordförande Joakim Dacke.

Slingrig väg för elbilens batteri

DA reder utOm bara drygt tio år spås nio av tio nya bilar var eldrivna i Sverige. Men då krävs det mycket större mängder av metallen kobolt, vars utvinning kan äventyra klimatmålen.

Kan vi betala för en friskare jord?

KLIMATKOLLENÄr klimatkompensation bara ett sätt att döva ens dåliga samvete, eller gör det skillnad? Så här fungerar det.

2

BONUS I INDUSTRIN

Är din ­arbetslust till salu?

GRANSKNINGEtt upplägg för fjäsk, eller en anledning att spotta i nävarna? Dagens Arbete har i en stor undersökning kartlagt bonusen på industrigolvet. Vi har hittat system som forskare varnar för – men också pengar till en tryggare pension.

4

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Bilarbetarna rasar mot chefernas lönelyft

Chefstjänstemännen på Renault höjde sina löner med närmare 16 procent i fjol. Arbetarna fick nöja sig med 1,4 procent, vilket facket hävdar var en reallönesänkning. Nu kämpar man för ett rejält lyft under 2019.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.