Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Lex Laval rivs upp

12 december, 2016

Skrivet av

ANALYS Tolv år efter Vaxholmskonflikten – och fyra svidande fackliga nederlag i domstolar och politiska församlingar. När Lex Laval nu rivs upp kan ett nytt kapitel skrivas om samtidens mest segslitna kraftmätning mellan arbete och kapital.

Lex Laval ska rivas upp. Därmed tillåts facken kunna ta strid för att svenska kollektivavtal ska gälla fullt ut på utländska företag som tillfälligt verkar i Sverige. I övermorgon bestämmer sig regeringen för det förslag som riksdagen senare kommer att få ta ställning till.

Kanske är det slumpen, kanske är tidpunkten symbolisk vald. Lucia och Lex Laval har sina beröringspunkter.

När regeringen dagen innan Lucia meddelar att den är beredd att gå från ord till handling i frågan om Lex Laval är det nästan på dagen precis tolv år sedan de omtalade scenerna i Vaxholm. Luciamorgonen 2004 försökte Byggnads strejkvakter dela ut material till de lettiska byggnadsarbetarna. Ropen ”go home or go on strike” hördes. Inga journalister var närvarande den här morgonen och beskrivningen av vad som egentligen hände går isär. De debattörer som tyckte att facket hade för mycket makt ansåg att de hade fått ytterligare argument för sin sak.

På sommaren samma år hade ett lettiskt byggbolag fått i uppdrag att bygga om en del av Söderfjärdsskolan i Vaxholm. Företaget Laval un partneri saknade kollektivavtal. Byggnadsarbetarförbundet gjorde som man brukade och kontaktade det lettiska företaget för att teckna ett hängavtal.

Det blev inget hängavtal. I stället utbröt den viktigaste konflikten på svensk arbetsmarknad sedan den stora gruvstrejken 1969. Laval hänvisade till att man hade lettiskt kollektivavtal. Byggnads hävdade att man hade rätt att ta till stridsåtgärder mot ett utländskt företag som vägrade teckna svenska kollektivavtal med facket. Principen var: likabehandling. Oavsett nationalitet skulle arbetstagare på svensk arbetsmarknad behandlas lika. Arbetsgivarna hävdade å sin sida att den fria rörligheten inom EU gav det lettiska företaget rätt att betala lettiska löner i Sverige.

I sin bok ”Konflikten i Vaxholm – svensk arbetsmarknad i förändring” skriver Aftonbladets ledarskribent Ingvar Persson om det som gjorde Vaxholmskonflikten speciell:

”facket ställdes mot en ideologiskt motiverad motståndare, väl förtrogen med svensk arbetsrätt. Laval valde medvetet att utmana systemet på den svenska arbetsmarknaden. Ett ovanligt beslut. Och märkligt. Inte minst ekonomiskt. Processen kostade sannolikt mer än ett avtal skulle ha gjort”.

Vaxholmskonflikten blev en juridisk och politisk krutdurk. Den blottade en segsliten konflikt. Arbetsgivarorganisationer mot fackföreningsrörelsen. Borgerliga partier mot arbetarrörelsen. Och konflikten handlade ytterst om priset på arbete.

Den huvudsakliga striden fördes i domstolar och politiska församlingar. Facket förlorade i samtliga.

Första förlusten, april 2005: Arbetsdomstolen tar upp Lavalmålet. Tycker facket i princip har rätt att ta till stridsåtgärder för att hävda det svenska kollektivavtalet. Men är det egentligen förenligt med principerna i EG-rätten. Arbetsdomstolen passar pucken till EU-domstolen.

Andra förlusten, december 2007: EU-domstolen ger Laval rätt. Visserligen har facket rätt att ta till stridsåtgärder – men inte för att kräva mer än vad utstationeringsdirektivet tillåter. Det direktivet ska fastställa att vissa grundläggande minimivillkor garanteras anställda som under en tid arbetar i ett annat land. Men med domen gjorde EU-domstolen, enligt facket, golvet till tak. Minivillkoren blev maximivillkor. Facket får inte kräva mer än vad direktivet medger. Det svenska facket tillåts därmed inte ta strid för att de lettiska arbetarna skulle få svenska villkor.

Tredje förlusten, december 2009: Byggnads och elektrikerförbundet förlorar Lavalmålet i Arbetsdomstolen. Men den fällande domen satt hårt inne. Arbetsdomstolen var oenig, 4 mot 3. Facken döms att betala ett allmänt skadestånd till Laval på 330 000 kronor samt rättegångskostnaderna på 2,1 miljoner.

Fjärde förlusten, april 2010: Efter utslaget i EU-domstolen tillsätts en utredning. Nu ska svensk lag anpassas. Det är nu Lex Laval hamnar i lagboken. Lagen reglerar bland annat när det svenska facket tillåts konflikta mot utländska företag med ”utstationerad arbetskraft” som är här under en begränsad period. Lex Laval säger att facket inte kan kräva något utöver kollektivavtalets hårda kärna. Med andra ord: minimivillkoren. Att inte få ta strid för bättre villkor än avtalets lägsta är i längden ohållbart för en facklig organisation.

Det är den lagen som regeringen nu vill riva upp. I första hand genom att ta bort den så kallade bevisregeln.

Bevisregeln innebär att facket inte får ta till konflikt om arbetsgivaren visar att han tillämpar villkor som motsvarar kollektivavtal. I praktiken jämställs utländska anställningsavtal med svenska kollektivavtal.

Vaxholmskonflikten, som kulminerade den där Luciamorgonen för tolv år sedan, slutade aldrig. Den kom att leva kvar i en lag som fått de fackliga organisationerna att se rött. Om regeringens förslag sedan går igenom riksdagen är en annan femma.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

EU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

”Huvudentre­prenören ska ha ansvaret”

”Huvudentre­prenören ska ha ansvaret”

”Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser”, skriver Ali Esbati, V, och vill bland annat införa lag på att företaget som tar in underleverantörer är ansvarigt för säkerheten, se fler inspektioner och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

1 000 bemannings­anställda kan tas ut i strejk

1 000 bemannings­anställda kan tas ut i strejk

LO-förbunden varslar om konflikt inom bemanningsområdet.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Imorgon ska parterna vara färdiga med förhandlingarna som kan avgöra framtiden för svensk arbetsmarknad. Vi reder ut vad ett förändrat anställningsskydd kan betyda för dig som anställd.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Vägen mot en förändrad las

Vägen mot en förändrad las

Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.