Industriarbetarnas tidning
13 december, 2016
Skrivet av Göran Widerberg
En helt ny kartongmaskin och följdinvesteringar för sammanlagt 5,7 miljarder kronor. Billerud Korsnäs satsar storkovan på bruket i värmländska Grums.
– Ett nödvändigt och mycket välkommet beslut, säger Bo Knöös, Pappers ordförande på bruket.
Efter år av förprojektering kom så beslutet: Billerud Korsnäs storsatsar på sin enhet i Grums. Den nya kartongmaskinen ska, när den väl kör i gång 2018, producera 500 000 årston. Plötsligt blir regionen storproducent av vätskekartong – för borta i Skoghall finns konkurrenten Stora Enso.
– Det här stärker Gruvöns framtid. Det stärker Grums och hela regionen, säger Bo Knöös.
– Jag får citera vår platschef som sagt att vi blir vätskekartongens Silicon Valley.
Bo Knöös tror att den nya maskinen också kan locka andra företag med anknytning till branschen till orten.
Trots att investeringen kommer att minska antalet anställda på Gruvön från dagens 850 till 650 år 2024, är Bo Knöös väldigt nöjd mest beslutet.
– Och jag har inte mött en enda medlem som sagt något negativt. Tvärtom. Alla har varit medvetna om att det var ett nödvändigt beslut för framtiden.
– Pappersbruket i övrigt är så nedgånget, så maskinerna hade bara hållit en tio femton år till.
När Gruvön byter produktion, kommer delar av dagens tillverkning av wellråvaror att flyttas till bruket i Karlsborg – som alltså inte går helt lottlösa i sammanhanget.
Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar.
Pappersbruket i Lessebo har länge haft det kämpigt. Men nu ökar orderingången samtidigt som man börjat spana efter nya och lite lyxigare marknader.
Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden.
Billerud Korsnäs pappersbruk klarade sig fint när många andra drabbades av skyfallet i Gävle. Men två veckor efter ovädret stoppades produktionen – vattnet som används i tillverkningen var för skitigt.
Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.
Hur känns det att plötsligt bli varslad? Att snart förlora jobbet? DA åkte till Sundsvall, där det första stora varslet inom pappersindustrin kom, och pratade med några som vet.
August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.
Plasten är på väg ut, medan skogen trampar nya stigar. Mycket händer inom forskningen när dagens träråvara omvandlas till morgondagens produkter.
Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Nu är det klart att Kvarnsveden läggs ner senast sista september. Men facket ger inte upp.
”Vi tror fortfarande att det finns andra som kan vara intresserade.”
74-årige John Johansson jobbar fortfarande på snickerifabrik. Han har inga planer på att gå i pension.
Man kan förstås säga att jag kan utbilda mig och ta ett jobb med bättre lön och på så sätt höja pensionen. Men Sverige skulle må ganska dåligt om alla som jobbade inom exportindustrin bytte jobb, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
De som jobbat hela livet och ändå har en låg pension ska få ett tillägg, och de som sliter ut sig i förtid ska ha rätt till en trygghetspension. Men för att klara detta måste mer pengar betalas in i pensionssystemet, skriver Ardalan Shekarabi (S) och Marie Nilsson, ordförande IF Metall.
Den som sliter ut sig och inte kan jobba fram till pensionen bör inte straffas med att bli fattig, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Las, pensionen och strejkrätten. Vi måste angripa den förda politiken högljutt – låt inte allt handla om invandring, skriver Jasmin Cosic på IF Metall i Östergötland.
Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.
Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.
Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.
Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.
Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.
Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.
Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.
I ett slag försvann nästan alla kunderna. När norrmännen inte längre kunde ta sig över gränsen för att shoppa kom de inte heller till bilverkstan.
Scania, Volvo och andra stora industriföretag är de som tagit emot mest korttidsstöd under pandemin. ”Stödet har haft en väldigt stor betydelse för jobben”, säger IF Metalls ordförande Marie Nilssson.
Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Behovet av fler bostäder gör att branschen klarat pandemin. Den gröna omställningen fortsätter att ge fler byggen av trä.
Att kommunicera digitalt har sina fördelar. Men i en förhandling vill man helst träffas face-to-face, inte via skärm, tycker Pappers förhandlare.
Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.
