Industriarbetarnas tidning

”Vi har en nollvision för olyckor”

24 januari, 2017

Nordkalk använder fortfarande samma rengöringsmetod som vid olyckan och anlitar entreprenörer för underhållningsarbeten. Företaget anser att det finns en risk för att inte entreprenörernas roll i olyckan prövas ordentligt.

Eva Feldt, kommunikationschef Nordkalk

Dagens Arbete har försökt få en kommentar från koncernens högsta ledning, men blir hänvisade till kommunikationschef Eva Feldt.

Kommer Nordkalks högsta ledning att vara med och lyssna på rättegången i Luleå?

– Ja, bland andra vår chefsjurist och jag är med under hela rättegången. Vice vd Tarmo Tuominen är på plats då åklagaren lägger fram åtalet och på slutet då det är slutpläderingar.

Hur får ni ut arbetsmiljötänket till alla era anläggningar, så att det också efterlevs i praktiken?

– Vi har en nollvision för olyckor och därför jobbar vi förebyggande med riskobservationer där alla anställda har ett ansvar för att iaktta sin arbetsmiljö och rapportera eventuella risker för att vi ska kunna vidta åtgärder och förebygga så att inga olyckor inträffar. Vi jobbar regelbundet med skyddsronder, skyddskommittéer, utbildningar i riskbedömningar, riskanalyser, samordningsansvar och så vidare.

Har det ändrats sedan olyckan?

– Det är möjligt att vi fått tydligare fokus på hälso- och säkerhetsfrågor, men vi har jobbat med dem redan innan olyckan. När det händer en sådan här tragisk olycka så blir det extra fokus på frågan. Efter olyckan gick vi igenom alla våra anläggningar för att säkerställa att alla rutiner är som de ska.

Vad innebär det i praktiken?

– Sedan olyckan år 2011 kan vi se att antalet riskobservationer har ökat fyra gånger. Det visar ju att vi jobbar mycket mer med förebyggande arbete.

Personen som avled i olyckan och personen som skadades var inhyrda. Har ni ändrat i rutinerna för att ta in entreprenörer på riskfyllda underhållsarbeten?

– Personerna var inte inhyrda av Nordkalk, utan av våra entreprenörer. Förhållandet mellan beställare-entreprenör är ju väldigt vanligt inom hela industrin. Därför är det principiellt viktigt att ansvarsförhållandet mellan beställarföretaget och entreprenörerna nu lyfts upp och prövas ordentligt.

Det kanske är så att vi behöver en lite tydligare lagstiftning på det här området, eller åtminstone prejudicerande fall så att alla parter vet vad som gäller.

Så ni anlitar ännu entreprenörer för underhållsarbeten?

– Ja, det förekommer.

Försäkrar ni er om att entreprenörerna också har den utbildning som jobbet kräver?

– Det regleras i våra samarbetsavtal och det har det gjort hela tiden. För vissa arbetsmoment som kräver speciell utbildning, kontrolleras det på plats i samband med säkerhetsgenomgång innan arbetet påbörjas.

Hur tänker ni kring att en av era chefer sitter i rätten åtalad för grovt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död?

– Nordkalk driver inte kalkugnen i Luleå längre sedan årsskiftet 2013/2014. I samband med den övergången så följde all personal med liksom vår platschef.

Vi kan ju tyvärr konstatera att åklagaren har valt att enbart fokusera på Nordkalk och risken med det är att inte entreprenörernas roll i olyckan prövas ordentligt och det tycker vi är olyckligt. Alla företag har ju ett arbetsmiljörättsligt ansvar.

Ni förlorade ert kontrakt med SSAB i Luleå (kalkugnsanläggningen där). Hur reagerade ni på det?

– Det var en förhandling mellan oss och SSAB. Vi hade ett femtonårigt kontrakt som löpte ut. Det var helt affärsmässiga skäl som gjorde att vi inte kom överens om en förlängning. Det är ingenting som har med olyckan att göra.

Vad använder Nordkalk för metoder i dag för att rengöra sina kalkugnar?

– Vi använder olika metoder för det. Valet av metod avgörs av vad det är som ska åtgärdas. Det ser man från fall till fall.

Använder ni ännu samma metod som vid olyckan?

– Ja, det gör vi. Det är inte metoden i sig som är avgörande i den här olyckan. Vattenhyvling är en vanligt förekommande metod att använda i kalkugnar när man får problem med sintertillväxt.

Så ni ser inga problem i metoden?

– Nej, det gör vi inte.

Hur kom det sig att ni spolade vatten med en brandslang på en fortfarande het ugn?

– Det vill jag inte kommentera. Nordkalk kommer att redogöra för hela olycksförloppet under rättegången.

Kan en liknande olycka hända igen?

– Man ska aldrig säga aldrig. Men det har vi ju verkligen jobbat för att det inte ska kunna göra.

Kommentera artikeln här

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

Pappersbranschen är på väg att införa ett nytt system för att rapportera arbetsskador. Facket oroar sig för att olyckor ska ”mörkas” och äventyra medlemmarnas försäkringsskydd. Så blir det alls inte, svarar arbetsgivarna.

Olyckan är en ständig väckarklocka

Olyckan är en ständig väckarklocka

Varje svensk dödsolycka väcker jobbiga minnen på Södra Cell i Mönsterås. DA besöker en arbetsplats med mängder av truckar och lastbilar i ständig rörelse – där man numera bötfäller säkerhetssyndarna.

Billingsfors byter beteende

Billingsfors byter beteende

Orderböckerna är fulla på bruket, samtidigt som skyddsombuden vill vässa säkerheten. Deras verktyg kallas beteendebaserat säkerhetsarbete. DA for till Dalsland för att fatta vad det betyder.

”Entreprenören hade ju ansvaret”

”Entreprenören hade ju ansvaret”

Intresset för att vara med på Nordkalk-rättegången är så stort att Luleå tingsrätt har fått öppna ännu en sal. I dag förhördes den åtalade före detta platschefen.

Hänglås säkrar robotarna

Hänglås säkrar robotarna

Över 1 000 nya hänglås har höjt säkerheten vid tillfälliga stopp hos robotar och andra maskiner på IMI Hydronic i Annelund utanför Herrljunga.

”Vi kan inte bara säga att vi haft otur”

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara ”världens säkraste stålföretag”.

Global manifestation mot död och stress på jobbet

Global manifestation mot död och stress på jobbet

I går kväll klämdes en arbetare på SSAB ihjäl av en travers. I dag, på Workers Memorial Day, hålls en tyst minut för honom och miljoner andra som årligen dör av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdom. Men i dag är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete. Årets tema: stress.

Skilda världar i arbetsmiljöarbetet

Skilda världar i arbetsmiljöarbetet

Hur påverkas arbetsmiljön när företagen lyder under länder med andra lagar och regler? Fitesa i Norrköping har brasilianska ägare. Huvudskyddsombudet Stefan Andersson berättar om fördelar och svårigheter.

Samhall: Sjuktalen ska gå åt rätt håll hos oss

Samhall: Sjuktalen ska gå åt rätt håll hos oss

Efter Dagens Arbetes granskning har Samhall nu bestämt sig för att ha en nollvision för arbetsolyckor. ”Varje gång en medarbetare utsätts för risk är det ett misslyckande”, säger Samhalls marknadsdirektör Mats Eliasson.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.