Industriarbetarnas tidning

Ett liv på hästryggen

10 februari, 2017

 

Erika Larsen

Amerikansk fotogra­f som specialisera­t sig på kulturer som lever nära naturen. Dagens Arbete har tidigare publicerat hennes bilder ur hennes bok om samer (nr 9/2013),­ Sami-Walking With Reindeer.

Hennes bilder ingå­r i Smithsonia­n Nationa­l Portrait Gallery, National Geographic Societ­y och Ajtte Sámi Museu­m. Hon medarbetar regelbunde­t i Nationa­l Geographi­c.

Under två år har fotografen Erika Larsen rest runt i västra USA och besökt mer än tjugo olika indianstammar. Från navajoreservatet i sydväst och vidare norrut till stammar som crow, cheyenne, umatilla, shoshone-bannock och nez perce.

Präriefolket. Den nordamerikanska hästen försvann för uppemot 10 000 år sedan, men åter­introducerades av 1500-talets spanska erövrare.

Hästarna förändrade livet på den amerikanska prärien. De tillät plötsligt indianstammarna att jaga mer buffel än någonsin och förändrade styrkebalansen mellan stammarna. Hästen gav de jagande folken övertag på de jordbrukande och för första gången fanns det en skillnad mellan rika och fattiga indianer på den vidsträckta prärien.

Hästarna blev ett tecken på rikedom. En stor hjord blev det synliga tecknet på framgång. Men under de kommande århundradena kom indianerna att trängas tillbaka av de vita erövrarna. Buffelhjordarna reducerades, krigen mot den amerikanska armén och nybyggarna ledde till nederlag och reservat.

Än i dag är hästen en viktig symbol för indianbefolkningen i USA. De är tecken på stolthet och tradition där seder och bruk och gamla värderingar – som omtanke för andra levande varelser – förmedlas vidare till nya generationer.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

När världen stängde

När världen stängde

Fotografen Joakim Eneroth betraktar coronakrisen på sitt eget vis.

Kanonstaden

Kanonstaden

Gunnar Lindstedt jobbade fem år som smed i Bofors vapenfabrik på 1970-talet och drömde om ett nytt samhälle byggt på kommunismens idéer.

De gamla och havet

De gamla och havet

Fotografen Kicki Lundgren intresserar sig för hur det är att bli äldre och hur kroppen – och vår syn på den – förändras. Se hennes bilder ur projektet Los Viejos.

En värld att bevara

En värld att bevara

Fotografen Tommy Pedersen vill genom sina bilder visa vilken fantastisk natur vi har och att den är värd att bevara för framtida generationer.

En värld av barn

En värld av barn

Fotografen Simon Johansson skildrar barnens värld, i gränslandet mellan fantasi och verklighet.

I permafrostens rike

I permafrostens rike

I republiken Sacha (Yakutia) lever invånarna under hårda villkor och stora klimatkontraster.

Sverigebyggarna

Sverigebyggarna

I början på 1970-talet gick de finska blivande fotograferna Ben Kaila och Risto Vuorimies på Christer Strömholms fotoskola i Stockholm. Innan de lämnade Sverige gjorde de ett nedslag i Eskilstuna, som på den tiden hade runt 100 000 invånare, där var tionde hade invandrat från Finland.

Den andliga feminismen

Den andliga feminismen

Fotografen Elin Berge porträtterar en löst sammansatt rörelse som hyllar kvinnligheten.

Långt från centrum

Långt från centrum

Jens Olof Lasthein skildrar Europas geografiska utkanter.

Guds hus byter roll

Guds hus byter roll

Precis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.