Industriarbetarnas tidning

Ett liv på hästryggen

10 februari, 2017

 

Erika Larsen

Amerikansk fotogra­f som specialisera­t sig på kulturer som lever nära naturen. Dagens Arbete har tidigare publicerat hennes bilder ur hennes bok om samer (nr 9/2013),­ Sami-Walking With Reindeer.

Hennes bilder ingå­r i Smithsonia­n Nationa­l Portrait Gallery, National Geographic Societ­y och Ajtte Sámi Museu­m. Hon medarbetar regelbunde­t i Nationa­l Geographi­c.

Under två år har fotografen Erika Larsen rest runt i västra USA och besökt mer än tjugo olika indianstammar. Från navajoreservatet i sydväst och vidare norrut till stammar som crow, cheyenne, umatilla, shoshone-bannock och nez perce.

Präriefolket. Den nordamerikanska hästen försvann för uppemot 10 000 år sedan, men åter­introducerades av 1500-talets spanska erövrare.

Hästarna förändrade livet på den amerikanska prärien. De tillät plötsligt indianstammarna att jaga mer buffel än någonsin och förändrade styrkebalansen mellan stammarna. Hästen gav de jagande folken övertag på de jordbrukande och för första gången fanns det en skillnad mellan rika och fattiga indianer på den vidsträckta prärien.

Hästarna blev ett tecken på rikedom. En stor hjord blev det synliga tecknet på framgång. Men under de kommande århundradena kom indianerna att trängas tillbaka av de vita erövrarna. Buffelhjordarna reducerades, krigen mot den amerikanska armén och nybyggarna ledde till nederlag och reservat.

Än i dag är hästen en viktig symbol för indianbefolkningen i USA. De är tecken på stolthet och tradition där seder och bruk och gamla värderingar – som omtanke för andra levande varelser – förmedlas vidare till nya generationer.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Världens lek

Världens lek

Barnens spontana och oförställda glädje när han bad dem visa upp sina favoritleksaker fångade fotografen Gabriele Galimberti. Men bilderna blir också till en dokumentation av skilda uppväxtvillkor.

Vår tid med jorden

Vår tid med jorden

Tore Hagman är en av landets främsta naturfotografer. Den här bildsviten är ett försök till äreminne över den svenska småjordbrukaren.

De glömda

De glömda

Fotografen Åke Ericson möter människor i glesbygden, två timmars bilresa från riksdagshuset i Stockholm

Kvinnornas värld

Kvinnornas värld

Fotografen Martina Holmberg och Journalisten Maria Hagström, har samlat flera års arbete och visar hur det kan vara att leva i en kvinnas värld.

Välkommen till fåglarnas rike

Välkommen till fåglarnas rike

Under en längre sjukhusvistelse i tonåren blev naturen, fåglarna och fotograferandet det som höll Jonas Classon uppe. I dag är han en av de mest uppmärksammade fågelfotograferna i Europa.

Kattfolket

Kattfolket

I bildserien Katt People utforskar fotograf Julia Lindemalm den speciella relationen mellan människa och katt.

I migranternas spår

I migranternas spår

I läckande gummibåtar lyckades mer än en miljon människor ta sig över Medelhavet till Europa under flyktingkrisen 2015. Fem år senare anlände färre än 100 000 personer, och EU-ledare utropade triumferande krisen över. Men vad döljer sig bakom de låga siffrorna?

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

När världen stängde

När världen stängde

Fotografen Joakim Eneroth betraktar coronakrisen på sitt eget vis.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.