Industriarbetarnas tidning

Företaget byggde bort problemen

14 februari, 2017

Junior Lindvall. Foto: Sören Håkanlind

ArbetsmiljöFör ett år sedan flyttade de in på sin nya adress och allt har blivit bättre. De anställdas kunskap och önskemål låg i fokus när Hot Screen byggde sina drömlokaler.

Slutet miljösystem

85 miljoner investerade Hot Screen i ny lokal och utrustning.

Värmen från torkugnarna återvinns. Byggnaden är nästan självförsörjande på värme och varmvatten.

Ett eget reningsverk renar tvättvattnet från alla färgrester.

Automatisering har minskat både lyft och kemihantering.

Företaget har vuxit från 18 till 32 anställda på tre år. De nya lokalerna är nästan tre gånger så stora som de gamla.

Trots att det är vinter går folk runt i shorts och t-shirt. I tryckhallen på Hot Screen i Fjärås råder en annan klimatzon. Där är det 29 grader varmt och 35 procents luftfuktighet året om. Det låter kanske varmt och obehagligt, men här tycker alla att det är alldeles underbart.

– Det går inte ens att jämföra med hur det var förut. Det finns bara fördelar med de nya lokalerna, men värmen är den största grejen, säger tryckaren Junior Lindvall.

I det gamla tryckeriet steg temperaturen till över 40 grader på somrarna. Dessutom var det trångt. När Fredrik Skanselid klev in som ny ägare och vd i företaget för tre år sedan trodde han att det skulle räcka att bygga om, men ganska snart insåg han att det blev både billigare och bättre att bygga helt nytt.

För att det skulle bli så bra som möjligt – för produktionen och de anställda – bad han personalen om hjälp.

– Ingen annan än en tryckare vet bäst hur tryckeriet fungerar. Det var lite svårt att få deras synpunkter först. Men det har lossnat i takt med att förtroendet har vuxit, säger Fredrik Skanselid.

Med hjälp av en arkitekt växte planen på den nya lokalen fram. Han intervjuade de anställda, studerade hur de jobbade, frågade varför de gjorde på ett visst sätt och om det kunde finnas bättre lösningar.

När de hade en första ritning tillfrågades personalen igen.

– Vi kunde påverka hur vi ville organisera oss här. Vilka bord vi skulle ha, hur många vi behövde och var de skulle placeras, säger Nina Kempe på packavdelningen.

Det är inte bara den fysiska miljön som har blivit bättre, enligt skyddsombudet Gunilla Wennebrink. Energin på jobbet är en helt annan, och det känns som att de har mer att säga till om.

– Sammanhållningen har blivit mycket bättre nu när vi hela tiden kan ta upp och diskutera hur vi vill ha det.

Ute i den rymliga tryckhallen sprider lamporna i taket ett ljus som ligger nära det naturliga dagsljuset.

– Det är bra både för färg­återgivningen och för att man inte blir lika trött av att jobba i det här ljuset, säger Fredrik Skanselid.

På väggarna sitter stora tavlor med naturmotiv tryckta på ett ljudabsorberande material. Från torkugnarna sträcker sig långa rör upp mot värmeväxlare i taket där energin återvinns. Screenramar som har använts åker in i en automatisk tvätt och färgresterna hamnar i tryckeriets eget reningsverk. Nya screenramar tas fram helt automatiskt.

Trängsel, buller, luktande färger, dålig belysning, värme, slitsamma lyft. Det är många problem som har byggts bort i de nya lokalerna. Allt har bara blivit till det bättre, tycker Junior Lindvall.

– Ledningen lyssnar på oss och det är otroligt viktigt. Vi har nog blivit ganska bortskämda med det. Det är stor skillnad jämfört med tidigare jobb jag har haft.

Sören Håkanlind

Så gjorde Hot Screen

Fråga personalen

Ledningen lyssnade på vad vi hade att säga, men det kan vara svårt att komma på vad man vill förändra. Arkitekten pratade med oss, tittade på hur vi jobbade och ställde frågor om vårt arbete. Så kunde ledningen ta fram ett förslag att utgå ifrån.

Kolla hur andra gör

Några anställda fick åka med till tryckerier utomlands för inspiration och för att vara med i beslutet om vilka maskiner som skulle köpas in.

Testa olika lösningar

Vi klippte ut modeller av maskinerna och placerade ut på ritningen för att hitta bästa lösningen.
Arkitekten fick placera väggarna utifrån det.

Se allt växa fram

Vi gjorde flera studiebesök under byggtiden.

Önska vilt

Vi hade en önskelista över saker vi ville ha. Ett gym till exempel.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Mindre belastnings­skador med ett knapptryck

Mindre belastnings­skador med ett knapptryck

Den automatiska tvätten har sparat axlar på Atlas industrial print i Motala.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

”Jag lägger mig i lite överallt”

”Jag lägger mig i lite överallt”

Möte med Jobbet på Berendsens tvätteri i Ockelbo ska bli roligare och mer varierat. Marianne Sund leder ett projekt för att arbetskamraterna ska hålla hela arbetslivet. Redan för några år sedan gjordes ett försök att införa rotation mellan arbetsuppgifter på tvätteriet, men den gången gick projektet i baklås. − Jag tror att det gick för […]

Schystare säkerhet på sågen

Schystare säkerhet på sågen

Iaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Nio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Verktyg med gummi skyddar montörerna

Verktyg med gummi skyddar montörerna

Vibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.