Industriarbetarnas tidning
11 april, 2017
Skrivet av Anna Julius
Sju skogsarbetere från Kamerun fick inte ut sina löner från företaget Skogsnicke. Nu ska fallet tas upp i hovrätten.
– Frågan är om ett företag får luras hur mycket som helst, säger juristen Bo Villner.
Det var 2011 och 2012 som männen jobbade för företaget Skogsnicke i Vännäs. De fick inte ut den lön de skulle ha. Men företaget gick i konkurs, och arbetarna kunde därför inte få ut sina pengar.
I tingsrätten prövades om bolagets ägare kunde bli personligen skyldig att betala. Domstolen tyckte att skogsarbetarnas ekonomiska krav var rimliga, men att det inte fanns tillräckliga bevis för att ägaren hade handlat så pass fel eller brottsligt att han skulle bli ansvarig. Själv sa ägaren att han inte betalat ut felaktig lön.
Bo Villner på LO-TCO Rättsskydd företräder en av männen, en GS-medlem. Han valde att driva fallet vidare, dels för att han tyckte att tingsrätten felaktigt underkände delar av kameruniernas vittnesmål, dels för att fallet kan bli prejudicerande när det gäller vilket personligt ansvar ägaren har.
– Här har man satt i system att lura folk, säger han.
Bolagets ägare håller inte med.
– De sju kamerunierna har fått samma betalning som alla andra anställda och samma lönenivå som alla andra företag i branschen vid den tidpunkten, skriver han i en kommentar till Dagens Arbete.
Hovrätten har nu beslutat att ta upp målet. Om männen får rätt tror Bo Villner att det kan ha betydelse för fler, inte minst andra utländska arbetare.
– Givetvis, det är därför vi driver det. Det har inte funnits några sådana här fall förut.
Texten är uppdaterad 11 april 2017 med kommentar från företagets ägare. Den är också korrigerad, fel antal skogsarbetare uppgavs tidigare.
Det blir inga pengar för den GS-medlem från Kamerun som tillsamman med sex landsmän stämt skogsbolaget Skogsnicke – trots att tingsrätten slår fast att de har rätt till ersättning. ”Det här sätter fingret på ett problem”, säger GS ombudsman Magnus Lindberg.
Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.
Historien om skogsarbetarna från Kamerun fortsätter. Nu stämmer fackförbundet GS företaget Skogsnicke för bedrägeri. Facket kräver drygt 400 000 kronor i utebliven lön och traktamente för en medlems räkning.
I hela sitt liv har Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.
I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.
Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.
Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag.
Kenneth Gabrielsson har 26 års erfarenhet som motorsågsinstruktör. Här visar han dig hur du slipar motorsågskedjan.
Begreppet normalt förekommande arbete har kritiserats för att vara vagt. Ändå kan det avgöra vem som får sjukpenning eller inte. Nu föreslås en lagändring som ska förtydliga begreppet.
Skogsarbetaren Tommy Halvardsson är på fritiden en av landets få borstbindare. Han berättar vad som krävs för att göra en borste. Och hur han hamnade här.
Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna. Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.
Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.
Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.
Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.
Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.
Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.
Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Den med mest förtroende ska kunna bli skyddsombud, oavsett politisk hemvist eller fackligt medlemskap, skriver Sverigedemokraternas Magnus Persson.
Centrum för personalägande: Det är ett sätt för er som avstått löneökningar under pandemin att få ta del av framtida framgångar.”
Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.
Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.
Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.
Att inte bara bli utan ersättning utan även jagad in i graven av systemen som man själv finansierat är bortom all anständighet, skriver fem företrädare för GS.
