Industriarbetarnas tidning

Hovrätten prövar Skogsnickefallet

11 april, 2017

Skrivet av

Sju skogsarbetere från Kamerun fick inte ut sina löner från företaget Skogsnicke. Nu ska fallet tas upp i hovrätten.
– Frågan är om ett företag får luras hur mycket som helst, säger juristen Bo Villner.

Det var 2011 och 2012 som männen jobbade för företaget Skogsnicke i Vännäs. De fick inte ut den lön de skulle ha. Men företaget gick i konkurs, och arbetarna kunde därför inte få ut sina pengar.

I tingsrätten prövades om bolagets ägare kunde bli personligen skyldig att betala. Domstolen tyckte att skogsarbetarnas ekonomiska krav var rimliga, men att det inte fanns tillräckliga bevis för att ägaren hade handlat så pass fel eller brottsligt att han skulle bli ansvarig. Själv sa ägaren att han inte betalat ut felaktig lön.

Bo Villner på LO-TCO Rättsskydd företräder en av männen, en GS-medlem. Han valde att driva fallet vidare, dels för att han tyckte att tingsrätten felaktigt underkände delar av kameruniernas vittnesmål, dels för att fallet kan bli prejudicerande när det gäller vilket personligt ansvar ägaren har.

– Här har man satt i system att lura folk, säger han.

Bolagets ägare håller inte med.

– De sju kamerunierna har fått samma betalning som alla andra anställda och samma lönenivå som alla andra företag i branschen vid den tidpunkten, skriver han i en kommentar till Dagens Arbete.

Hovrätten har nu beslutat att ta upp målet. Om männen får rätt tror Bo Villner att det kan ha betydelse för fler, inte minst andra utländska arbetare.

– Givetvis, det är därför vi driver det. Det har inte funnits några sådana här fall förut.

Texten är uppdaterad 11 april 2017 med kommentar från företagets ägare. Den är också korrigerad, fel antal skogsarbetare uppgavs tidigare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

Det blir inga pengar för den GS-medlem från Kamerun som tillsamman med sex landsmän stämt skogsbolaget Skogsnicke – trots att tingsrätten slår fast att de har rätt till ersättning. ”Det här sätter fingret på ett problem”, säger GS ombudsman Magnus Lindberg.

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

GS stämmer Skogsnicke för bedrägeri

Historien om skogsarbetarna från Kamerun fortsätter. Nu stämmer fackförbundet GS företaget Skogsnicke för bedrägeri. Facket kräver drygt 400 000 kronor i utebliven lön och traktamente för en medlems räkning.

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

De ska vända gubbtrenden i skogen

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Håll motorsågskedjan vass

Håll motorsågskedjan vass

Kenneth Gabrielsson har 26 års erfarenhet som motorsågsinstruktör. Här visar han dig ­hur du slipar motorsågskedjan.

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

Begreppet normalt förekommande arbete har kritiserats för att vara vagt. Ändå kan det avgöra vem som får sjukpenning eller inte. Nu föreslås en lagändring som ska förtydliga begreppet.

Tommy kör som en borstbindare

Tommy kör som en borstbindare

Skogsarbetaren Tommy Halvardsson är på fritiden en av landets få borstbindare. Han berättar vad som krävs för att göra en ­borste. Och hur han hamnade här.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.