Industriarbetarnas tidning

Ny teknik mot farliga vibrationer

6 april, 2017

Skrivet av Lennart Lund

Prototypen ser på utsidan ut som en vanlig mutterdragare. Foto: Madeleine Andersson.

Arbetsskador. Mutterdragarnas vibrationer är mycket skadliga. På Bilia i Västra Frölunda provas en prototyp med stötdämpare.
– Det krävs ny teknik för att slippa vita fingrar, säger Robin Alsing, huvudskyddsombud på Bilia.

Swerea

Swerea AB är en svensk forsknings-koncern för industri-ell förnyelse och håll-bar tillväxt. Swerea ägs gemensamt av stat och näringsliv i Sverige.

Staten äger 42,8 procent, resten av ägarföreningarna, bland annat Stiftel-sen svensk järn- och metallforskning och Svenska gjuteriföreningen.

Robin Alsing jobbar på anlägg­ningen i Sisjön och arbetet med att undvika vibrations­skador är en del av hans var­dag. Mutter dragare är ett av de vanligaste verk­tygen men används sammanlagt mycket kort tid under en ar­betsdag.

Det blir åtta–tio minuter om dagen, kon­staterar Robin. Vi är ute i verkstaden där personbilarna står uppallade och hjulen byts i rask takt. Med mutterdragarna tar det knappt en sekund per hjulmutter och vibrationerna känns knappt.

Men forskningen visar att de som jobbar med mutterdragare får mycket mer vibrationsska­dor än de som jobbar med slip­maskiner, där vibrationerna är påtagliga. Förklaringen ligger i de snabba vibrationerna: Inne i mutterdragaren slår ett stål­svänghjul mot en axel, då uppkommer stöten som drar loss muttern. Det sker femton gånger i sekunden.

Därför testar Bilia en om­byggd mutterdragare. Proto­typen ser ut som en vanlig ma­skin, används på samma sätt och Robin Alsing känner ingen stor skillnad. Förklaringen får vi av forskaren Hans Lindell på Swerea i Mölndal, se arti­keln nedan)

– De korta, snabba vibrationerna i en vanlig mutterdraga­re orsakar en tryckvåg som går in i vävnaden och slår sönder de röda blodkropparna i fingrarna. Vi har lagt in stötdämpande material som helt tar bort vi­brationerna, säger Hans.

Tillbaka till Bilia, vid en skärm sitter Bo Lindqvist och laddar ner mjukvara till en bil via Bluetooth. Han har 44 år på företaget:

– Jobbet förändras – och in­te. Byter koppling gör man ju fortfarande och själva motorn har inte förändrats särskilt, det är allt omkring som ändrats.

I plåtverkstaden träffar vi Svante Pärle som varit bilme­kaniker i 39 år. Han har vita fingrar.

– Det beror väl på att jag job­bade med huggmejslar förr. Det känns, ibland ända upp till armbågarna, särskilt när det är kallt ute. Man blir fum­ligare också.

Svante jobbar därför helst med montering. Och det går att an­passa verksamheten till viss del. Men grunden är verktyg som inte skadar:

– Därför är det bra att arbets­givarna är med på denna för­söksverksamhet, vi har samma intressen eftersom alla ser pro­blemen med vibrationer. Fun­gerar nya verktyg så är ekono­min inget problem, kostnaden är ju en piss i Mississippi jämfört med vad vibrationsskador stäl­ler till med, säger Robin Alsing.

Han fortsätter:

– Hoppas att jag under mitt arbetsliv får vara med om att skriva de sista arbetsskadean­mälningarna om dessa pro­blem.

”Inte särskilt svårt”

Foto: Madeleine Andersson.

Hans Lindell har forskat på vibrationer i över 25 år.

Han arbetar på Swerea med att ta fram vibra­tionsfria verktyg, allt från mutterdragare och mejs­lar till gräsklippare och tigersågar.

Projektet heter Noll Vi­brationsskador och har stöd från arbetsgivare, fack och Arbetsmiljöver­ket. Syftet är att visa att det är fullt möjligt med vibrationsfria verktyg och att det därför går att kräva vid inköp.

– Väldigt många verktyg ser ut som på 1950­ta­let. Men tekniskt sett är det inte särskilt svårt att ta bort vibrationer och det görs, när det finns efterfrågan: Jämför ett vanligt verktyg i stål med dämpningen i handtaget på en golfklubba eller en tennisracket! säger Hans Lindell.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

Efter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

Robotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

Så skyddas du från farliga vibrationer

Så skyddas du från farliga vibrationer

Vitna fingrar och domnande händer? Det kan vara tecken på vibrationsskador som kan leda till livslångt lidande. Vi listar riskerna – och hur du kan göra för att minska dem.

”Att operera var uteslutet”

”Att operera var uteslutet”

Så gick det för tvättbiträdet Joy som drabbades av diskbråck.

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt.
”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Väntar du barn och har ett riskfyllt jobb? Då kan du bli förbjuden att jobba – och förlora inkomst. Det hände Sandra Ekholm i Oxelösund.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

Slipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Schystare säkerhet på sågen

Schystare säkerhet på sågen

Iaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Tre tillbaka på jobbet efter gasolyckan

Tre tillbaka på jobbet efter gasolyckan

Livsfarligt svavelväte läckte ut på massafabriken i Olshammar. Huvudskyddsombudet Sonny Johansson får frågor från hela Sverige om olyckan.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?