Pappers sade ja till avtalet

Pappers nya treårsavtal fick ja på dagens extra förbundsmöte i Stockholm.

– Det blev inget dyrt avtal för arbetsgivarna den här gången, konstaterade förbundets ordförande Matts Jutterström.

Det blev heller ingen större debatt innan mötet godkände avtalet. Den enda avdelningen som yrkade på ett nej var avdelning 53 Norrköping genom sin representant Peter Karlsson.

Han menade att avtalet var för innehållslöst för att vara treårigt och ansåg att industrin går bra.

– Vi måste våga säga nej. Vilka kan konsekvenserna bli?

Även Urban Sydfeldt från avd 37 Piteå visade sitt missnöje.

– Avtalet är för lågt och jag är förvånad över att det blev ett treårigt avtal när vi hela tiden pratat om ett ettårigt.

Han var också tveksam till att en bransch (verkstadsindustrin) som kanske ”inte går så bra, ska sätta nivån för oss”.

Pappers avtalsombudsman Pontus Georgsson höll i mångt och mycket med, men gav omgående svar på tal.

– Vi är inte rädda, sade han. Men om vi skulle förhandla om avtalet vore vi ändå bundna av de nivåer som Facken inom industrin satt för år två och tre?

Ulrik Jörback från avd 119 Skåpafors drog samma slutsats.

– Det är inget avtal jag jublar åt, men ramarna är satta. Det är bara att åka med. Tyvärr!

Ordförande Matts Jutterström konstaterade att det förhandlingssystem som finns i dag på den svenska arbetsmarknaden inte är ”optimalt”

–  Nu handlar det för er att ställa kraven lokalt i stället, uppmanade han de församlade.

Jan Öberg, ordförande på SCA Ortviken, såg det positiva i att inga arbetsgivarkrav gått igenom.

– Men några procent mer på lönenivån hade dock varit bra.

Claes Nöid, ordförande på avd 51 Fiskeby, jublade inte heller över de tre kommande avtalsåren..

– Avtalet är ingen höjdare. För lågt värde, ingen låglönesatsning att tala om och stor osäkerhet om vi klarar reallönerna.

– Som helhet ett ganska tomt och innehållslöst avtal och jag hade önskat att de 0,2 procent som satsas på livsarbetstidspensionen (LP) hamnat på ATK-kontot i stället.

Märit N Andersson på Stora Ensos anläggning i Hyltebruk, var mildare i sin kritik.

– Jag vet hur det är att förhandla. Man gör så gott man kan och jag tycker att man ändå kan känna sig nöjd med det som blev.En bra sak var att det blev lite bättre ordning på ”fem-års-regeln” i ATK-valet.

Per Gustafsson från avdelning 48 Bäckhammar gjorde nog en korrekt analys av vad de församlade denna dag kände.

– Jag knyter näven i fickan och yrkar bifall till avtalet.