Industriarbetarnas tidning

Ny lärlings­utbildning i höst

30 juni, 2017

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Olika sätt kombinera studier och arbete

Gymnasial lärlingsutbildning – Infördes av riksdagen 2014. Tanken är att arbetsgivarna ska kunna visstidsanställa den elev som går lärlingsutbildningen. Hälften av utbildningstiden förläggs till företaget. Villkoren förutsätter lokal överenskommelse mellan företag, skola och facklig organisation.

Teknikcollege – Sedan 2004 ett samarbete mellan fack och arbetsgivare inom industrin. Omfattar 3 000 företag. Utbildningarna har kvalitetssäkrats av företagen för att matcha deras behov. Utbildningarna bedrivs både på gymnasial som eftergymnasial nivå.

Yrkesintroduktion – Ursprungligen ett avtal från 2010 som slöts mellan IF Metall och Teknikföretagen. Tanken var att företagen under ett år skulle kunna ge arbetslösa under 25 år en betald utbildning, till lägst 75 procent av avtalets lägsta lön. Sedan i höstas omfattas alla arbetslösa av yrkesintroduktionsavtalet då åldersgränsen på 25 år slopas under en treårsperiod.

IF Metall har nu tecknat avtal även med Industriarbetsgivarna, som organiserar företag inom bland annat gruv-, sågverks- och pappersbranscherna. Dagens Arbete berättade om lärlingsplanerna redan i våras, när ett liknande avtal blev klart med Teknikföretagen.

Lärlingsutbildningen är ett pilotprojekt som sträcker sig till och med vårterminen 2020 och ska ge kunskaper om yrkesarbete i basindustrin men också grundläggande högskolebehörighet. Den vänder sig till ungdomar som inte fyllt 21 år och kommer att vara ungefär hälften teori, hälften arbetspraktik ute på de företag som ansluter sig.

Under praktikperioderna får eleverna lärlingslön. De är för de tre studieåren 60, 70 respektive 85 procent av lägstalönerna inom avtalen med Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. ”Vi tycker regeringens förslag är bra”, säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin

”Tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag och bättre kompetensutveckling för anställda”, skriver sex tunga företrädare för fack, industri och forskning. 

”Yrkeshögskolan är en förebild”

”Yrkeshögskolan är en förebild”

Företag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

Så ska motor­branschen locka unga

Så ska motor­branschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

”Jag ville få in foten i industrin”

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Sökes: tusentals industri­arbetare

Sökes: tusentals industri­arbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

”Det krävs ett helhetsgrepp”

Lärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Avtal klart för lärlingar

Avtal klart för lärlingar

IF Metall och Teknikföretagen har tecknat avtal om lärlingsutbildning för gymnaiseutbildning. Avtalet har dröjt för att parterna varit oense om ersättningen

Tisdag i Almedalen

Ännu en hektisk dag i Almedalen går mot sitt slut. Har medverkat i spännande seminarier  – om alltifrån A-kassans framtid till vikten av att skydda det fria ordet. Jag började i vanlig ordning med frukostsamtal med IF Metalls Anders Ferbe. I morse var gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic gäst och temat var ”Hur får vi […]

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.