Han ser varför dödsolyckorna sker
Michael Nilsson ser mönstret. Varför dödsolyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.
Industriarbetarnas tidning
5 september, 2017
Skrivet av Pontus Ohlin
Möte medStein Begby var elevskyddsombud redan på gymnasiet. Och efter dödsolyckan i Billingsfors ser han än mer allvarligt på sin roll att arbeta för en trygg och säker arbetsmiljö.
Ålder: 59 år.
Familj: Två vuxna barn.
Bor: Lägenhet i Åmål.
Fritidsintressen: Resor och skogspromenader; ”jag har mina smultronställen.”
Bolag: Ahlstrom-Munksjö
Bruket grundades: 1738 som järnbruk. 1868 som pappersbruk.
Tillverkar: Spantex och tunnpapper av olika slag
Årston: Drygt 55 000 ton papper och drygt 65 000 ton massa.
Producerar: Stålmellanlägg, heattransferpapper samt kabelpapper.
Antal kollektivanställda (inom Pappers): 220.
Antal huvudskyddsombud (inom Pappers): 5.
Antal skyddsombud (inom Pappers): 20.
Det som är bra med skydds- och arbetsmiljöarbetet: ”Vårt unika samarbete med ledningen, vi har en gemensam syn på arbetsmiljö.”
Det som kan förbättras: ”Att få alla med på tåget, så att vi kan skapa en så trygg och säker arbetsplats som möjligt.”
Stein Begby minns det nästan som i går. Hur han tidigare under dagen hade hållit i en kurs i arbetsmiljö inför en grupp andra skyddsombud på ett konferenscenter i Göteborg, och hur man diskuterat hur skyddsarbetet fungerade på de respektive bruken.
– Själv sa jag att vi på Billingsfors hade en hel del kvar att göra, men att det ändå kändes som att vi jobbade strukturerat och målmedvetet tillsammans med företaget.
– Och så hände det där.
Dödsolyckan i Billingsfors blev en väckarklocka för landets samtliga pappersbruk. Taken kontrollerades, krisplaner gicks igenom. Men den här tiden vill Stein Begby av förklarliga skäl ogärna bli påmind om.
– Vi hade ett jättebra samarbete med företagsledningen före olyckan, och det samarbetet har bara fortsatt. Vi har en väldigt tydlig gemensam syn på arbetsmiljön.
Inte minst i skyddskommittén, fortsätter han.
– Där har vi inte haft en enda konflikt under alla mina år. Vi kan ha haft olika uppfattningar i början, men sedan har vi alltid nått konsensus. Och det är faktiskt unikt.
Bland gemene man är det dock lite si och så med tillbudsrapporteringen. Ja, enligt Stein Begby finns det ett slags ovilja mot att alltid rapportera när något inträffar, eller snarare mot att behöva skriva över huvud taget.
– Visst åtgärdar man problemet, men det är inte alltid så att man skriver en rapport på det. Jag önskar att alla förstod vikten av att skriva tillbudsrapporteringar, de är ju ändå till för att förebygga olyckor.
Hur ska ett bra skyddsombud vara?
– Kunnig och engagerad. Man ska veta vad som händer på arbetsplatsen men också vilka lagar, avtal och föreskrifter som gäller. Samt vara en bra företrädare för sina arbetskamrater.
Bästa skyddstipset?
– Att vara uppmärksam och inte ta några onödiga risker. Tänka sig för, helt enkelt.