Industriarbetarnas tidning

”Ta inga onödiga risker”

5 september, 2017

Skrivet av

Möte medStein Begby var elevskyddsombud redan på gymnasiet. Och efter dödsolyckan i Billingsfors ser han än mer allvarligt på sin roll att arbeta för en trygg och säker arbetsmiljö.

Stein Begby

Ålder: 59 år.
Familj: Två vuxna barn.
Bor: Lägenhet i Åmål.
Fritidsintressen: Resor och skogspromenader; ”jag har mina smultronställen.”

Avd 113 Billingsfors

Bolag: Ahlstrom-Munksjö
Bruket grundades: 1738 som järnbruk. 1868 som pappersbruk.
Tillverkar: Spantex och tunnpapper av olika slag
Årston: Drygt 55 000 ton papper och drygt 65 000 ton massa.
Producerar: Stålmellanlägg, heattransferpapper samt kabelpapper.
Antal kollektivanställda (inom Pappers): 220.
Antal huvudskyddsombud (inom Pappers): 5.
Antal skyddsombud (inom Pappers): 20.
Det som är bra med skydds- och arbetsmiljöarbetet: ”Vårt unika samarbete med ledningen, vi har en gemensam syn på arbetsmiljö.”
Det som kan förbättras: ”Att få alla med på tåget, så att vi kan skapa en så trygg och säker arbetsplats som möjligt.”

Stein Begby minns det nästan som i går. Hur han tidigare under dagen hade hållit i en kurs i arbetsmiljö inför en grupp andra skyddsombud på ett konferenscenter i Göteborg, och hur man diskuterat hur skyddsarbetet fungerade på de respektive bruken.

– Själv sa jag att vi på Billingsfors hade en hel del kvar att göra, men att det ändå kändes som att vi jobbade strukturerat och målmedvetet tillsammans med företaget.
– Och så hände det där.

Dödsolyckan i Billingsfors blev en väckarklocka för landets samtliga pappersbruk. Taken kontrollerades, krisplaner gicks igenom. Men den här tiden vill Stein Begby av förklarliga skäl ogärna bli påmind om.

– Vi hade ett jättebra samarbete med företagsledningen före olyckan, och det samarbetet har bara fortsatt. Vi har en väldigt tydlig gemensam syn på arbetsmiljön.

Inte minst i skyddskommittén, fortsätter han.

– Där har vi inte haft en enda konflikt under alla mina år. Vi kan ha haft olika uppfattningar i början, men sedan har vi alltid nått konsensus. Och det är faktiskt unikt.

Bland gemene man är det dock lite si och så med tillbudsrapporteringen. Ja, enligt Stein Begby finns det ett slags ovilja mot att alltid rapportera när något inträffar, eller snarare mot att behöva skriva över huvud taget.
– Visst åtgärdar man problemet, men det är inte alltid så att man skriver en rapport på det. Jag önskar att alla förstod vikten av att skriva tillbudsrapporteringar, de är ju ändå till för att förebygga olyckor.

Hur ska ett bra skyddsombud vara?
– Kunnig och engagerad. Man ska veta vad som händer på arbetsplatsen men också vilka lagar, avtal och föreskrifter som gäller. Samt vara en bra företrädare för sina arbetskamrater.

Bästa skyddstipset?
– Att vara uppmärksam och inte ta några onödiga risker. Tänka sig för, helt enkelt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Billingsfors byter beteende

Billingsfors byter beteende

Orderböckerna är fulla på bruket, samtidigt som skyddsombuden vill vässa säkerheten. Deras verktyg kallas beteendebaserat säkerhetsarbete. DA for till Dalsland för att fatta vad det betyder.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Försköna inte statistiken

Försköna inte statistiken

Fortsätt med PIA-rapportering av arbetsplatsolyckor så att arbetsmiljöarbetet kan förbättras.

”Jag fick mig en riktig näsbränna”

”Jag fick mig en riktig näsbränna”

Varför blir man skyddsombud? För Fredrick Vallin, samordnande huvudskyddsombud på Pappers avdelning 31, Väja, bottnar anledningen i en barkpanna.

Olyckan är en ständig väckarklocka

Olyckan är en ständig väckarklocka

Varje svensk dödsolycka väcker jobbiga minnen på Södra Cell i Mönsterås. DA besöker en arbetsplats med mängder av truckar och lastbilar i ständig rörelse – där man numera bötfäller säkerhetssyndarna.

”Svårare att driva mjuka frågor”

”Svårare att driva mjuka frågor”

När Lena Smersfeldt, pappersarbetare på Nordic Paper i Säffle, fick frågan om hon ville bli skyddsombud tvekade hon inte.
– Jag svarade ja direkt, säger hon.

”Vi kan inte bara säga att vi haft otur”

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara ”världens säkraste stålföretag”.

Global manifestation mot död och stress på jobbet

Global manifestation mot död och stress på jobbet

I går kväll klämdes en arbetare på SSAB ihjäl av en travers. I dag, på Workers Memorial Day, hålls en tyst minut för honom och miljoner andra som årligen dör av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdom. Men i dag är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete. Årets tema: stress.

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.