Industriarbetarnas tidning

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

5 oktober, 2017

Skrivet av Charlie Olofsson

Magnus Mårtensson och Andreas Aleborg på Seabased i Lysekil.
Foto: Joachim Nywall

Svenska Seabased kan vara med och lägga grunden till en framtidsindustri. Men att fånga kraften i havet har visat sig vara svårt.

Svenska vågor för ojämna

2014 sålde Seabased sex vågkraftverk till Ghana och förra året tecknades en ny order. Företaget har fått ekonomiskt stöd från Energi­myndigheten.
Testanläggningen i Lyse­kil har
36 generatorer, effekten motsvarar ett halvt vindkraftverk.
Bäst förutsättningar för ­vågkraft finns längs Afrikas västkust, i Indien och i Australien. I Sverige varierar ­vågornas storlek för mycket.

Det blåser ordentligt på kajen utanför fabriken i Lysekil trots att hamnen skyddas av kobbar och skär. En mil ut i havet ligger Sveriges enda kommersiella vågkraftspark. Här kan vågorna bli flera meter höga när det stormar som värst.

Seabaseds affärsidé är att omvandla kraften i havets rörelser till elektricitet, men det har visat sig vara tekniskt komplicerat. Havet sliter på utrustningen, och det är en utmaning att få konstruktionen på plats när vågorna slår.

Efter tio år befinner sig företaget fortfarande i en uppstartsfas och i dagsläget är vågkraftsparken utanför Lysekil inte i bruk på grund av tekniska problem. Tänk om företaget aldrig riktigt lyfter? Det har hänt att han har tänkt så, medger Johnny Åsberg, huvudskyddsombud och montör.

– Fast de flesta av oss som jobbar här tror verkligen på idén, säger han.

Johnny Åsberg har jobbat på Seabased sedan 2013. Svetsaren Andreas Aleborg kom året efter, från oljeindustrin. Från miljö­synpunkt kunde steget knappast ha varit större, fast det var inte i första hand de gröna idéerna som lockade på Seabased.

– På min förra arbetsplats fick jag mina instruktioner och gjorde det jag skulle, så som det ska göras. Här får man vara med och leda utvecklingen, säger han.

Gula plåtbojar ligger i rader och väntar på sjösättning. När de kopplas samman med generatorer som fästs på havets botten kan energin från vågrörelserna fångas upp. Fabriken i Lysekil har kapacitet att tillverka en generator i veckan, men målet är att bygga tre per dygn.

En vågkraftspark under ytan. Illustration: Seabased.

Produktionschefen Tommy Hansson beskriver visionen om en ny fabrik med 300 anställda. Nu är de 40 och vid Dagens Arbetes besök finns ingen aktuell beställning. Ghana har köpt tidigare och det ryktas om en ny order, men affären är inte helt i hamn.

Under tiden fortsätter arbetet med att förfina tekniken och bygga upp ett lager med generatorer. Att det just nu inte finns någon köpare innebär inte att det vankas varsel, försäkrar Tommy Hansson.

– När en order väl kommer måste det finnas personal på plats, säger han.

Det kan kännas osäkert att vänta på att försäljningen ska ta fart, men Andreas Aleborg börjar vänja sig.

– Visst skulle jag kunna söka mig till någon etablerad, mer stabil arbetsplats i stället, men det är inte så ofta du får chans att vara med och påverka framtiden.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Här är framtiden fossilfri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Framtidens pussel går inte ihop

Sverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Japan och Sverige bäst i världen

Att bygga hus i fabrik är Japan och Sverige bra på. Förklaringen finns i ländernas traditioner och industrier, berättar Jerker Lessing, doktorand i konstruktionsteknik vid Lunds tekniska högskola. – Sverige har en lång historia av industriell tillverkning av småhus. Över 80 procent av småhusen är förtillverkade i fabrik. Det kan finnas ett samband med att husföretagen traditionellt […]

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Industrin vill ha mer timmer, så skogen måste växa snabbare. Nära hundra års arbete ligger bakom de nya superplantorna.

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.