Industriarbetarnas tidning

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

2 oktober, 2017

Skrivet av Pontus Ohlin och Hans Strandberg

Torbjörn Åkerstedt, stressforskare KI och Stockholms universitet. Foto: Niklas Björling.

Att skiftarbete påverkar hälsan har länge varit känt. Nu får tre amerikanska forskare Nobelpriset i medicin för sina upptäckter om människans biologiska klocka.

– Det var på tiden, säger stress- och sömnprofessorn Torbjörn Åkerstedt.

Bananflugor och människor

Med Nobelprisord talas det om ”cirkadisk rytm”, men på ren svenska handlar det om den biologiska klocka som finns i nästan alla celler.  De tre amerikanerna Jeffrey C.Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young har kunnat visa hur våra inre urverk styr hur vi anpassar oss till dygnets olika faser.

En stor del av våra gener styrs vår biologiska klocka, är den rätt kalibrerad så hålls blodtryck, sömn och hormonnivåer på rätt nivåer. Forskningen visar att en trasig klockan kan orsaka sjukdom, till exempel vid långvarigt skiftarbete.

Läs mera:

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

”Det finns inga bra skiftscheman”

Pusslet alla har en åsikt om

Måndagens Nobelpris i medicin eller fysiologi belönar forskning som direkt berör problemen med skiftarbete. Torbjörn Åkerstedt har länge forskat kring stress och störd och hävdar att det inte finns några bra skift, bara mindre dåliga. I vintras publicerade han en studie om skiftarbetarnas allra värsta problem.

Blev du förvånad över Nobelpriset?

– Ja, det blev jag. Därför att det här är ju ett område som jag har sysslat med väldigt länge, och man har ju tyckt att det borde finnas ett nobelpris till dem som tagit det här avgörande steget att beskriva hur klockan fungerar.

– Snarare – det var på tiden! Väldigt roligt.

Vad betyder det här för forskningen om sömn och skiftarbetets konsekvenser, tror du?

– Det här är ju forskning som gjordes på 80-talet och det har betytt väldigt mycket. Tack vare den vet vi hur den molekylärbiologiska mekanismen ser ut – vad det är som får klockan att fungera och vad det är som påverkar den.

– Dessutom vet vi att skiftarbete är det vanligaste sättet för människan att ställa till trassel för den biologiska klockan.

Blir det mer fokus på det här nu – i samband med priset?

– Det tror jag. Ja, jag tror att man kommer att fokusera mer på det nu därför att dygnsrytmen har ju hittills egentligen bara varit något för de närmast sörjande s a s…

Forskarna?

– Jo, precis.

Torbjörn Åkerstedt påpekar att den viktigaste tillämpningen av det som prisats i idag faktiskt är just skiftarbete:

– Den biologiska klockan  är gjord för att leverera hög ämnesomsättning dagtid och låg ämnesomsättning nattid. Därför ska man inte arbeta på natten och sova på dagen – för det går precis emot biologins idéer.

 

 

En kommentar till “Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

  • Varför finns det då yrkesgrupper som har så otroligt lågt skifttillägg och OB? Borde den inte vara betydligt högre med riskerna för hälsan?

    Ta väktare som ex:
    Väktaren som jobbar ständig natt får ob vardag natt 20,79 och helg natt är det 35,47.
    Medans dagväktaren som jobbar dagtid får inget Ob vardagar. Men på helg dagtid får han 31,59 extra.

    Då undrar jag var tog Ob vägen på helgen för nattväktaren? Borde det inte vara vardag natt Ob 20,79 + helg Ob 31,59 = 52,38?
    Nattväktaren får alltså 3,88kr mer för att jobba natt på helgen.

    Som jämförelse vad IF metall har i sitt avtal för industriarbetare. Man ska även komma ihåg att dom även har ATF Arbete på obekväm tid enligt kollektivavtalet 1 april 2017
    – Alla dagar: 16.30-22.30: 25,15 kr 22.30-06.30: 32,00 kr
    – Från 22.30 dag före lördag och helgdag tillkommer 70,40kr

    2-skiftstillägg 16.30-06.30 enligt lokalt avtal: 4,89 kr/tim

    Nattbonus enligt lokalt avtal: 15,00 kr/tim

    Det är alltså enorm skillnad fast dom kan jobba samma tider på dygnet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Redo för skördetid på Smurfit Kappa i Småland

Redo för skördetid på Smurfit Kappa i Småland

Räkna med jordgubbar i år. Det gör man i alla fall på Smurfit Kappa i Timsfors, som också kränger lådor till FN:s barnfond med stor framgång.

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Jag mår inte bra – måste jag byta skift?

Kan arbetsgivaren tvinga en arbetstagare att jobba femskift trots hälsoproblem som härrör från skiftarbetet? Jurist Henrik Ask svarar.

Pusslet alla har en åsikt om

Pusslet alla har en åsikt om

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

Enligt Torbjörn Åkerstedt, som länge forskat kring orsaker till stress och störd sömn, finns det bara skiftscheman som är mer eller mindre dåliga.

”Det finns inte några bra skiftscheman”

Nattarbete eller långa arbetspass? Nej, värst för en skiftarbetare är om schemat ändras med kort varsel. Det visar stressforskaren Torbjörn Åkerstedt i en ny stor intervjuundersökning.

”Företagen orkar inte stå emot facken”

Pappers centralt anser att dygnsviloregeln är för tam, arbetsgivarna säger att det är svårt att stå emot kravet på längre ledighet.

Friskare med nytt schema

Färre nätter i sträck, fler lediga helger, kortare semester. De anställda på Södra Cell Mönsterås fick rösta om sitt nya skiftschema. I dag känner sig många friskare och får det sociala livet att fungera bättre. Några saker att tänka på när skiftschema läggs Högst tre i rad av nattskift/förmiddag och eftermiddag. Ledigt efter nattskift. Tidig […]

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.