Industriarbetarnas tidning

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

2 oktober, 2017

Skrivet av Pontus Ohlin och Hans Strandberg

Torbjörn Åkerstedt, stressforskare KI och Stockholms universitet. Foto: Niklas Björling.

Att skiftarbete påverkar hälsan har länge varit känt. Nu får tre amerikanska forskare Nobelpriset i medicin för sina upptäckter om människans biologiska klocka.

– Det var på tiden, säger stress- och sömnprofessorn Torbjörn Åkerstedt.

Bananflugor och människor

Med Nobelprisord talas det om ”cirkadisk rytm”, men på ren svenska handlar det om den biologiska klocka som finns i nästan alla celler.  De tre amerikanerna Jeffrey C.Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young har kunnat visa hur våra inre urverk styr hur vi anpassar oss till dygnets olika faser.

En stor del av våra gener styrs vår biologiska klocka, är den rätt kalibrerad så hålls blodtryck, sömn och hormonnivåer på rätt nivåer. Forskningen visar att en trasig klockan kan orsaka sjukdom, till exempel vid långvarigt skiftarbete.

Läs mera:

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

”Det finns inga bra skiftscheman”

Pusslet alla har en åsikt om

Måndagens Nobelpris i medicin eller fysiologi belönar forskning som direkt berör problemen med skiftarbete. Torbjörn Åkerstedt har länge forskat kring stress och störd och hävdar att det inte finns några bra skift, bara mindre dåliga. I vintras publicerade han en studie om skiftarbetarnas allra värsta problem.

Blev du förvånad över Nobelpriset?

– Ja, det blev jag. Därför att det här är ju ett område som jag har sysslat med väldigt länge, och man har ju tyckt att det borde finnas ett nobelpris till dem som tagit det här avgörande steget att beskriva hur klockan fungerar.

– Snarare – det var på tiden! Väldigt roligt.

Vad betyder det här för forskningen om sömn och skiftarbetets konsekvenser, tror du?

– Det här är ju forskning som gjordes på 80-talet och det har betytt väldigt mycket. Tack vare den vet vi hur den molekylärbiologiska mekanismen ser ut – vad det är som får klockan att fungera och vad det är som påverkar den.

– Dessutom vet vi att skiftarbete är det vanligaste sättet för människan att ställa till trassel för den biologiska klockan.

Blir det mer fokus på det här nu – i samband med priset?

– Det tror jag. Ja, jag tror att man kommer att fokusera mer på det nu därför att dygnsrytmen har ju hittills egentligen bara varit något för de närmast sörjande s a s…

Forskarna?

– Jo, precis.

Torbjörn Åkerstedt påpekar att den viktigaste tillämpningen av det som prisats i idag faktiskt är just skiftarbete:

– Den biologiska klockan  är gjord för att leverera hög ämnesomsättning dagtid och låg ämnesomsättning nattid. Därför ska man inte arbeta på natten och sova på dagen – för det går precis emot biologins idéer.

 

 

En kommentar till “Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

  • Varför finns det då yrkesgrupper som har så otroligt lågt skifttillägg och OB? Borde den inte vara betydligt högre med riskerna för hälsan?

    Ta väktare som ex:
    Väktaren som jobbar ständig natt får ob vardag natt 20,79 och helg natt är det 35,47.
    Medans dagväktaren som jobbar dagtid får inget Ob vardagar. Men på helg dagtid får han 31,59 extra.

    Då undrar jag var tog Ob vägen på helgen för nattväktaren? Borde det inte vara vardag natt Ob 20,79 + helg Ob 31,59 = 52,38?
    Nattväktaren får alltså 3,88kr mer för att jobba natt på helgen.

    Som jämförelse vad IF metall har i sitt avtal för industriarbetare. Man ska även komma ihåg att dom även har ATF Arbete på obekväm tid enligt kollektivavtalet 1 april 2017
    – Alla dagar: 16.30-22.30: 25,15 kr 22.30-06.30: 32,00 kr
    – Från 22.30 dag före lördag och helgdag tillkommer 70,40kr

    2-skiftstillägg 16.30-06.30 enligt lokalt avtal: 4,89 kr/tim

    Nattbonus enligt lokalt avtal: 15,00 kr/tim

    Det är alltså enorm skillnad fast dom kan jobba samma tider på dygnet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Jag mår inte bra – måste jag byta skift?

Kan arbetsgivaren tvinga en arbetstagare att jobba femskift trots hälsoproblem som härrör från skiftarbetet? Jurist Henrik Ask svarar.

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

Enligt Torbjörn Åkerstedt, som länge forskat kring orsaker till stress och störd sömn, finns det bara skiftscheman som är mer eller mindre dåliga.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Varannan IF Metallare lider av stress

Varannan IF Metallare lider av stress

Över hälften av IF Metalls medlemmar känner sig stressade på jobbet minst en gång i veckan, en lika stor andel får inte påverka sitt eget arbete. Förbundets nya arbetsmiljöundersökning ger en bild av stress, sömnproblem och olust.

Pusslet alla har en åsikt om

Pusslet alla har en åsikt om

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

”Det finns inte några bra skiftscheman”

Nattarbete eller långa arbetspass? Nej, värst för en skiftarbetare är om schemat ändras med kort varsel. Det visar stressforskaren Torbjörn Åkerstedt i en ny stor intervjuundersökning.

”Företagen orkar inte stå emot facken”

Pappers centralt anser att dygnsviloregeln är för tam, arbetsgivarna säger att det är svårt att stå emot kravet på längre ledighet.

Friskare med nytt schema

Färre nätter i sträck, fler lediga helger, kortare semester. De anställda på Södra Cell Mönsterås fick rösta om sitt nya skiftschema. I dag känner sig många friskare och får det sociala livet att fungera bättre. Några saker att tänka på när skiftschema läggs Högst tre i rad av nattskift/förmiddag och eftermiddag. Ledigt efter nattskift. Tidig […]

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.