Industriarbetarnas tidning

”Sexuella ­trakasserier var sånt vi fick stå ut med”

23 oktober, 2017

Skrivet av

Dagens Arbete nr 12/1999

Före detta pappersarbetaren Katrin Skagert tröttnade på machofasonerna på Papyrus och började plugga. Då insåg hon att det inte bara var på bruken som män betedde sig illa.

Katrin ­Skagert

Ålder: 47 år.
Bor: Landvetter, öster om Göteborg
Jobbar: Arbetsmiljöstrateg på Göteborgs Stad och universitetslektor på Högskolan i Borås
Tidigare: Var med i gruppen Papyrus Pussy Power, ett försök att motverka grabbighet och diskriminering på bruket.

Läs mer:

När pussar och smek inte är OK

”När de tog mig på brösten slog jag tillbaka”

Hot, våld och trakasserier

På pappersbruket i Mölndal startade ni gruppen Papyrus Pussy Power. Varför?

– Då var jargongen på bruket minst sagt rå och en överlevnadsstrategi var att vi kvinnor själva anammade den. Jag tror att vi blev ganska hårda. Men genom att prata med varandra kunde vi se problemen och bita ifrån tillsammans. Vi formulerade ett motstånd som grupp. Från början var det inte så allvarligt menat, men jag tror att det hjälpte oss.

Vad var det ni reagerade på?

– Vi snackar nittiotal. Det var på den tiden när det fortfarande kunde sitta nakenbilder där man nästan såg kvinnornas livmodertapp på väggarna i de ljudisolerade kurerna. En del av det vi blev utsatta för då, skulle jag i dag ha anmält som sexuella trakasserier. Men det var sånt vi fick stå ut med. Jag kommer ihåg en gång när vi var på fest och en sketfull kille kom fram och sa: ”Katrin, du har de sjystaste lökarna på hela bruket.” När jag spontant tänkte ”gud, vad gulligt sagt av honom” förstod jag att jag måste sluta.

Numera undervisar du i arbetsmiljöfrågor på Högskolan i Borås. Skiljer sig jargongen från bruket?

– Här finns hierarkiska strukturer som är kopplade till kön, även om de inte är lika uttalade. Kvinnor reduceras till sitt kön för att förringa deras kompetens också i den akademiska världen, men sättet det görs på är mer raffinerat.

3 kommentarer till “Sexuella ­trakasserier var sånt vi fick stå ut med

  • Men herregud… på min nuvarande arbetsplats sitter det bilder på halvnakna män inne på tjejernas omklädningsrum.
    Varken jag eller några andra män gnäller på det.

  • På mekaniska verkstaden jag började jobba på 1992 gick chefen runt och delade ut dessa kalendrar med blottade kvinnobröst och som en protest och ett försök till besinning så hade jag kalender med gamla bilar och motorcyklar på min vägg, något som inbjöd till kommentarer kring min manlighet. Året efter hängde jag upp en lipande Einstein och då fick jag lugn och ro, varför då? Kanske han var alltför okänd för dessa män!
    Stev

  • Ja man kommer ihåg bilderna på väggarna när man började jobba på slutet av sjuttiotalet och framåt, en helt annan syn på detta. Rökning överallt och även fylla hände utan nån reagerade.
    Men för ett par år sen hade vi en chef som anmäldes för sexuella trakasserier då han gick runt bland de anställda och berättade vad söta och goa en del av de yngre anställda var,han ville gärna vara i närheten och hjälpa dom så mkt det gick.Hörde själv när han sade såna saker och himlade med ögonen. Både fack och företagsvård var inkopplade men företaget backade upp chefen och tyckte det hela var en ”generationsfråga”.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark efterlyste ”starkare muskler som staten kan sätta in” på IF Metalls jämställdhetsseminarium inför den internationella kvinnodagen.

Strandhäll: Finns ingen quick fix för lägre sjuktal

Strandhäll: Finns ingen quick fix för lägre sjuktal

Planerna på ett nytt kunskapscentrum om arbetsmiljö börjar ta form. Enligt socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har regering och parterna på arbetsmarknaden snart kommit så långt att ett förslag kan läggas fram.

”Jag vill göra någonting bra av det hemska”

Minnas egen historia handlar om sexuella trakasserier, hot och utfrysning. Nu vill hon omvandla såren till kraft. Läs Minnas och andras berättelser här.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

Pia Johansson från avdelning 13 Bergslagen fick hela kongressen att applådera när hon talade om sexism och trakasserier. Dessutom fick hon tillsammans med andra talare förbundsstyrelsen att ändra sig.

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Antalet dödsfall på jobbet fick Paulina Brandberg att ”studsa till”. Och om lönegapet mellan könen fortsätter öka kommer hon att agera.

Rebecca terroriserades av chefen

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”

Redo för skördetid på Smurfit Kappa i Småland

Redo för skördetid på Smurfit Kappa i Småland

Räkna med jordgubbar i år. Det gör man i alla fall på Smurfit Kappa i Timsfors, som också kränger lådor till FN:s barnfond med stor framgång.

Efter traumat – nu hjälper Annica andra

Efter traumat – nu hjälper Annica andra

Sexuella trakasserier och utfrysning på jobbet bröt sönder Annica Lindkvist. Det tog många år att bli sig själv igen. Nu hjälper hon människor att hantera sorger i livet.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.