Före detta pappersarbetaren Katrin Skagert tröttnade på machofasonerna på Papyrus och började plugga. Då insåg hon att det inte bara var på bruken som män betedde sig illa.
Katrin Skagert
Ålder: 47 år. Bor: Landvetter, öster om Göteborg Jobbar: Arbetsmiljöstrateg på Göteborgs Stad och universitetslektor på Högskolan i Borås Tidigare: Var med i gruppen Papyrus Pussy Power, ett försök att motverka grabbighet och diskriminering på bruket.
På pappersbruket i Mölndal startade ni gruppen Papyrus Pussy Power. Varför?
– Då var jargongen på bruket minst sagt rå och en överlevnadsstrategi var att vi kvinnor själva anammade den. Jag tror att vi blev ganska hårda. Men genom att prata med varandra kunde vi se problemen och bita ifrån tillsammans. Vi formulerade ett motstånd som grupp. Från början var det inte så allvarligt menat, men jag tror att det hjälpte oss.
Vad var det ni reagerade på?
– Vi snackar nittiotal. Det var på den tiden när det fortfarande kunde sitta nakenbilder där man nästan såg kvinnornas livmodertapp på väggarna i de ljudisolerade kurerna. En del av det vi blev utsatta för då, skulle jag i dag ha anmält som sexuella trakasserier. Men det var sånt vi fick stå ut med. Jag kommer ihåg en gång när vi var på fest och en sketfull kille kom fram och sa: ”Katrin, du har de sjystaste lökarna på hela bruket.” När jag spontant tänkte ”gud, vad gulligt sagt av honom” förstod jag att jag måste sluta.
Numera undervisar du i arbetsmiljöfrågor på Högskolan i Borås. Skiljer sig jargongen från bruket?
– Här finns hierarkiska strukturer som är kopplade till kön, även om de inte är lika uttalade. Kvinnor reduceras till sitt kön för att förringa deras kompetens också i den akademiska världen, men sättet det görs på är mer raffinerat.
3 kommentarer till “Sexuella trakasserier var sånt vi fick stå ut med”
Men herregud… på min nuvarande arbetsplats sitter det bilder på halvnakna män inne på tjejernas omklädningsrum.
Varken jag eller några andra män gnäller på det.
På mekaniska verkstaden jag började jobba på 1992 gick chefen runt och delade ut dessa kalendrar med blottade kvinnobröst och som en protest och ett försök till besinning så hade jag kalender med gamla bilar och motorcyklar på min vägg, något som inbjöd till kommentarer kring min manlighet. Året efter hängde jag upp en lipande Einstein och då fick jag lugn och ro, varför då? Kanske han var alltför okänd för dessa män!
Stev
Ja man kommer ihåg bilderna på väggarna när man började jobba på slutet av sjuttiotalet och framåt, en helt annan syn på detta. Rökning överallt och även fylla hände utan nån reagerade.
Men för ett par år sen hade vi en chef som anmäldes för sexuella trakasserier då han gick runt bland de anställda och berättade vad söta och goa en del av de yngre anställda var,han ville gärna vara i närheten och hjälpa dom så mkt det gick.Hörde själv när han sade såna saker och himlade med ögonen. Både fack och företagsvård var inkopplade men företaget backade upp chefen och tyckte det hela var en ”generationsfråga”.
Men herregud… på min nuvarande arbetsplats sitter det bilder på halvnakna män inne på tjejernas omklädningsrum.
Varken jag eller några andra män gnäller på det.
På mekaniska verkstaden jag började jobba på 1992 gick chefen runt och delade ut dessa kalendrar med blottade kvinnobröst och som en protest och ett försök till besinning så hade jag kalender med gamla bilar och motorcyklar på min vägg, något som inbjöd till kommentarer kring min manlighet. Året efter hängde jag upp en lipande Einstein och då fick jag lugn och ro, varför då? Kanske han var alltför okänd för dessa män!
Stev
Ja man kommer ihåg bilderna på väggarna när man började jobba på slutet av sjuttiotalet och framåt, en helt annan syn på detta. Rökning överallt och även fylla hände utan nån reagerade.
Men för ett par år sen hade vi en chef som anmäldes för sexuella trakasserier då han gick runt bland de anställda och berättade vad söta och goa en del av de yngre anställda var,han ville gärna vara i närheten och hjälpa dom så mkt det gick.Hörde själv när han sade såna saker och himlade med ögonen. Både fack och företagsvård var inkopplade men företaget backade upp chefen och tyckte det hela var en ”generationsfråga”.