Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb
Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.
Klimathotet har gjort skogen superhet och nu satsar svensk industri för att ligga i täten när fossila bränslen fasas ut. Kanske kan det gamla utslitna uttrycket ”grön olja” äntligen användas trovärdigt.
Nu har världen – länder och företag – vaknat på riktigt och omfamnar Parisavtalet om att kyla ner jorden. Den största klimatutsläpparen, Kina, har tagit täten i ett alltmer uppskruvat sol- och vindrally, de oljerika arabländerna har fattat galoppen. Och vad president Trump än säger så ökar de alternativa energikällorna i USA och sysselsätter många fler än vad olja, gas och kol gör.
Skogen är en av nycklarna till att klara klimatmålen. Till skillnad från olja och kol är den förnybar. Den tar inte slut, så länge nya plantor sätts när de mogna träden huggs ned. Och medan olja och kol värmer upp jorden, så tar träden upp koldioxiden ur atmosfären. Bygger man en bostad av träd binds koldioxiden där så länge som huset står kvar.
Den växande svenska trähusbranschen har alltså starka miljöskäl i ryggen när den nu bygger allt fler och allt högre hus av trä.
Samtidigt har massa- och pappersföretagen antagit ett nytt motto: Allt som kommer från fossila energikällor kan göras med skogsråvara.
Vi talar drivmedel, kläder, bränsle, korvskinn, disktrasor, färgtillsatser, bildskärmar, smörjoljor, batterier, lim, formel 1-däck, kylbagar, cykelhjälmar, tuggummisocker, skottsäkra västar och elektroniskt papper som kan kopplas upp mot nätet. Detta utöver allt det vanliga pappret samtidigt som våra skogar ska förbli en plats för rekreation, jakt och bärplockning.
Här vilar utmaningen – räcker verkligen vår skog till allt det här? Även den petrokemiska industrin vill ha en del av skogskakan. De har full koll på kemi och kan förstås tillämpa den på andra råvaror än olja.
Här har man också fattat att framtiden blir ljusare om den blir mindre svart.
