Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Paul Hansen har arbetat på olika lager i över 20 år. Han trivs på Förlagssystem: ”Det flyter på ganska bra, inga problem.” Foto: David Lundmark

Så lyftes stämningen på boklagret

Arbetsmiljö.Trakasserier, orättvisa arbetsledare, en känsla av att vara utbytbar – stämningen på Förlagssystem var usel. Efter ett omfattande förändringsarbete är situationen mycket bättre, en viktig orsak är minskad inhyrning.

Förlagssystem i Falun

Startade 1989 och distribuerar böcker åt förlag, bokklubbar, internetbutiker och bokhandlarkedjor. Huvudkontoret ligger i Stockholm och centrallagret i Falun. Lageranställda plockar framförallt böcker efter kundernas beställningar.

Antal anställda: 216 totalt, varav 168 är kollektivanställda. Dessutom tillkommer varje månad inhyrd personal – hur många beror på arbetsbördan just den månaden.

Det är en onsdag i november, inte olik andra dagar i de 44 000 kvadratmeter stora lokalerna i Falun: böcker packas upp, sorteras, inventeras och skickas vidare. Runt 60 000 böcker från förlag, bokklubbar, internetbutiker och bokhandlarkedjor passerar lagret varje dag. Marcus Hagberg, klubbordförande i GS-facket sedan tre år, går längs de nio meter höga hyllorna och känner sig otillräcklig.

– Jag tror inte att folk är rädda att säga vad de tycker till oss. Men ibland hinner vi inte fånga upp alla. Det är en stor byggnad och många anställda.

Många gånger har han undrat om han hade kunnat göra mer för att påverka företaget. Som förtroendevald har han trots allt en skyldighet mot de drygt 250 personer som jobbar på lagret. Uppmärksammade han inte problemen tillräckligt?

Allt exploderade för lite mer än ett år sedan. En före detta anställd på Förlagssystem vittnade i Dala-Demokraten om en arbetsplats som präglades av strikta hierarkier, maktutövning och trakasserier. Han sade att personalen behandlades ”som siffror i en statistik”. De klockades när de gick på toaletten och arbetsledare upplevdes som orättvisa och favoriserande. Många mådde dåligt – de kände sig utbytbara och inte riktigt behövda. Vid ett tillfälle hamnade till och med en arbetsledare i slagsmål med en anställd.

Att det fanns problem var ingen nyhet för fackklubben. Marcus Hagberg visste sedan tidigare att en del anställda hade tröttnat. Företaget hade dessutom nyligen genomfört flera förändringar som skapat irritation på jobbet. Men facket fick inte gehör hos ledningen. Och i början på oktober förra året var det som att ”bägaren rann över till slut”.

– Det var väldigt mycket snack på jobbet efter att artikeln kom ut, säger ­Marcus Hagberg. Jag fick uppfattningen att en del tyckte att det var skönt att det kom upp till ytan, utan att de personligen behövde lyfta ämnet. Folk mådde bättre bara av det.

Nu tvingades både fackklubben och företaget att ställa sig frågan: Varför mår personalen inte bra? Svaret, i alla fall till en början, var inte självklart – varken facket eller företagsledningen kände till alla de enskilda händelserna. En del av dem låg dessutom ett par år tillbaka i tiden. Marcus Hagberg var skeptisk. Skulle före­taget verkligen lyssna på kritiken? För även om han inte hade hört talas om allt som nu avslöjades, kände han igen sig i bilden av arbetsplatsen. Här sågs medarbetarna inte som människor, utan som en resurs.

”Det visade sig under träffarna att det kanske inte var det som stod i tidningen som vi skulle angripa eller förbättra, utan att det fanns andra saker som vi behövde jobba med”
Pär Nilsson

Pär Nilsson, vd. Foto: David Lundmark

Pär Nilsson, vd på Förlagssystem, tycker att företag är på rätt väg i sitt arbete för en bättre arbetsmiljö. ”Men jag vill understryka att vi inte är i mål.” Foto: David Lundmark

För företagets vd Pär Nilsson var delar av vad journalisterna skrev helt nytt. Han träffade alla anställda för att höra vad de tyckte. FS-dialogerna kallade företaget det: gruppsamtal med ett 20-tal ur personalen, deras närmaste chef, personalchefen och Pär Nilsson själv.

– Det visade sig under träffarna att det kanske inte var det som stod i tidningen som vi skulle angripa eller förbättra, utan att det fanns andra saker som vi behövde jobba med, säger han i dag.

Utifrån vad som sades under samtalen skapades en handlingsplan med 19 förbättringspunkter. Den första och viktigaste löd: ”Obalans i fördelningen mellan egen och inhyrd personal”. För den ordinarie personalen var det svårt att sköta sitt eget arbete och samtidigt lära upp den inhyrda personalen. Det skapade en stressig arbetssituation där många kände sig otillräckliga.

– En del tänkte att om inte de kom till jobbet så hyr vi in någon annan i stället. De kände sig inte riktigt behövda. Så är det inte, och så var det inte, men många hade nog den känslan, säger Pär Nilsson.

Trots att Marcus Hagberg var tveksam till en början, tycker han att ledningen tog åt sig av kritiken. Innan bristerna i arbetsmiljön lyftes var relationen mellan klubben och företaget dålig. Men det var ett onödigt krig, säger han. De bytte därför strategi: facket uppträdde mindre aggressivt och företaget blev i sin tur mer lyhört.

Att alla i personalen dessutom fick chansen att berätta för företaget vad de tyckte om sin arbetsplats underlättade klubbens arbete. Företaget fick syn på vad som inte fungerade.
Nu verkade en förändring möjlig.

”Nog känner jag ett stort ansvar. Jag företräder väldigt många medlemmar”, säger Marcus Hagberg (mitten), som anser att facket har en del kvar att göra. Både För Ebba Lindberg (höger) och Ingela Hansson trivs på jobbet. Foto: David Lundmark

”Nog känner jag ett stort ansvar. Jag företräder väldigt många medlemmar”, säger Marcus Hagberg (mitten), som anser att facket har en del kvar att göra. Både Ebba Lindberg (höger) och Ingela Hansson (vänster) trivs på jobbet. Foto: David Lundmark

Ett år senare är stämningen på Förlagssystem bättre. I dag är balansen mellan tillsvidare- och bemanningsanställda jämnare – det är färre inhyrda och fler tillsvidareanställda. 15 av förbättringspunkterna är godkända av både ledningen och medarbetarna. De kvarvarande fyra förväntas lösas innan årsskiftet. Det handlar om rutiner för upplärning, veckovisa skyddsronder, bättre återkoppling på förbättringsförslag och att minska avståndet till lagercheferna.

Men flera stora förändringar har redan genomförts: nya medarbetare har rekryterats, arbetsuppgifterna har blivit mer varierade, antalet chefer har utökats, chefsutbildningarna har förbättrats och såväl omklädningsrummen som parkeringsplatserna har byggts ut för att den inhyrda personalen ska få plats. Det är lättare för alla anställda att få information om vad som händer på företaget och att komma med egna förslag.

”Jag tror att det är många som trivs bättre och därför väljer att inte stanna hemma lika ofta”
Magnus Hagberg

Förhoppningen är att varje anställd ska känna sig sedd och inkluderad. Det tycks ha gett resultat. Fler än tidigare kan tänka sig att stanna på företaget längre än ett år, enligt den medarbetarenkät som genomförs varje år. Ytterligare ett förbättringstecken är att sjukfrånvaron har minskat. Bland kollektivanställda är korttidsfrånvaron 20 procent lägre än året innan.

– Jag tror att det är många som trivs bättre och därför väljer att inte stanna hemma lika ofta, säger Marcus Hagberg.

Tillbaka på lagergolvet. Ingela Hansson pratar fort:

– Det är bra att alla får säga vad de tycker och tänker. Företaget försöker i alla fall att göra det bättre. För ett år sedan tror jag inte att de visste vad som var dåligt.

Hon lutar sig mot en hög med halvt uppackade kartonger.

– Det snackades på jobbet. Men just på min avdelning förekom inte det som tidningen skrev om. Vissa saker kände man igen. Det var väldigt mycket skit och folk mådde dåligt. Fast jag tror att det var mer problem på andra sidan – där har man hört att det var slagsmål.

"Ibland ­hinner vi inte fånga upp alla. Det är en stor byggnad och många ­anställda.” säger

”Ibland ­hinner vi inte fånga upp alla. Det är en stor byggnad och många ­anställda.” säger Marcus Hagberg, klubb­ordförande i GS-facket. Foto: David Lundmark

Den andra sidan av lagret utgörs av en stor tillbyggnad. Borden och hyllorna är fyllda med alltifrån deckare till romaner av årets nobelpristagare Kazuo Ishiguro. Här arbetar 19-åriga Ebba Lindberg, anställd via Manpower. Hon plockar böcker.

– Min farbror och min pappa jobbar här, säger hon. Pappa berättade att människor tidigare inte gick så bra ihop och att det ledde till irritation och bråk. Det har också funnits problem med bemanningen. Men nu funkar det jättebra. Jag får hoppa runt en del, men det är omväxlande.

Det finns dock de som är missnöjda. En anställd klagar på arbetsledare som fortsätter att favorisera anställda. Och förut blev personen klockad när hen gick på toaletten – det gjordes däremot aldrig med företagets godkännande, utan var enskildas initiativ. Det finns fortfarande brister.
Vd:n Pär Nilsson håller med:

– Vi är på rätt väg, men jag vill understryka att vi inte är i mål.

Marcus Hagberg önskar ibland att han kunde vara på fler ställen samtidigt. Det finns säkert många åsikter som han inte har lyckats fånga upp. Nu handlar det om att arbeta för att medarbetarna på nytt ska kunna känna förtroende för företaget.

– Det måste sjunka in hos medarbetarna. För det kan nog ta ett tag innan man upplever att allting är bra.

 Hur är det på jobbet?

Anders Hamberg, 43 år
”Jag trivs här och har aldrig upplevt något negativt, varken mobbning eller trakasserier. Men jag minns att de skrev om det i tidningen. Sedan 2013 har jag varit här. Jag är anställd av Samhall och har alltid känt mig välkommen. För mig har det varit kanon.”

Nicklas Mikaelsson, 31 år
”Jag tror att jag trivs bättre på jobbet än de flesta. När man snackar med folk här låter det som att det är pest, men det är väl vad man gör det till? Det finns tendenser till en klichéartad arbetarjargong: ”Fy fan vad tråkigt.” Men så är det nog alltid. Jobbet duger för mig.”

Linus Fredriksson, 24 år
”Jag trivs bra. Det är skönt, man behöver inte tänka så mycket – jag jobbar på påfyllningen. Det blev en del snack efter att tidningen skrev om problemen. Men vi visste inte riktigt vilken avdelning det gällde, även om man hade sina misstankar.”

Läs mer: Reportage


rl@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

5

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

7

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Konkurs för hårt prövad golvfabrik

Turerna kring golvfabriken Berg & Berg i Kallinge är inte över. Nu har företaget gått i konkurs. Facket hoppas att de ska klara även denna smäll.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.