”Skuggsamhället är skapat av politik och måste bekämpas med politik”Helle Klein, chefredaktör, om Dagens Arbetes granskning.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Den nya fabriken är nästan färdig. Foto: David Lundmark
Byggarbetsplats. Östrand har satsat nästan 8 miljarder på den nya fabriken. Snart kör man i gång. Foto: David Lundmark
Nya driftscentralen. Foto: David Lundmark

Östrad öser på med miljarder

Nybygge.Nu står den nya massafabriken nästan färdig. Miljardbygget som ska säkra jobben och mer än fördubbla produktionen på SCA Östrand. I juni kör man i gång.

Medelpad, på en vindpinad udde mellan Timrå och Bottenhavet, inte långt från Indalsälven. Det var här – på det gamla sågverksområdet – som magnaten och SCA-grundaren Ivar Kreuger insåg att man kunde tjäna pengar på uppkokad flis och därför lät bygga en massafabrik på platsen.

Invigningen ägde rum 1932, samma år som Kreuger tog livet av sig och i samband med det också lämnade efter sig ett Sverige i ekonomiskt fall.

Men. SCA klarade sig, expanderade och levde vidare, och i dag – 86 år senare – ska alltså skogskoncernen snart inviga en helt ny anläggning på samma område. Ja, i juni kör man i gång och när DA besöker det jättelika komplexet pågår förberedelserna och slutfinishen för fullt.

Med den här nya fabriken
kan vi hålla på i säkert
trettio fyrtio år till.

Roger Boström, avdelningsordförande

– Det känns förstås väldigt bra. Om vi inte hade gjort något så hade vi ju inte blivit kvar på sikt. Men med den här nya fabriken kan vi hålla på i säkert trettio fyrtio år till, säger Roger Boström, Pappers avdelningsordförande.

Avdelningsordförande Roger Boström. Foto: David Lundmark

Avdelningsordförande Roger Boström. Foto: David Lundmark

Han visar oss runt. Pekar och berättar. Om allt det nya. Blekeriet, torkmaskinen, vedplanen, renseriet, indunstningen, klordioxidanläggningen, driftcentralen – allt som nu står här skinande, blankt och redo efter tre års byggande och slit.
– Snart så  …

Det märks att han gillar vad han visar upp, Roger Boström. Men resan hit har inte varit rak och enkel, understryker han. Arbetsbelastningen har kostat på, varit ”nästan djävulsk” som han uttrycker det, och något utslag utöver det vanliga i lönekuvertet har det inte inneburit.

Likaså kunde bemanningen ha varit bättre, tycker han. Vanligen jobbar runt 340 personer här, och med entreprenörer inräknat har man tidvis haft en bemanning på upp till det femdubbla. Men under tiden som det nya har byggts upp bit för bit, har produktionen rullat på som vanligt – med samma arbetsstyrka.

– Vissa har faktiskt valt att sluta och gått hem. Som tyckt att ”nej, det här är inget för mig”.

Han öppnar en dörr, morsar snabbt på två kollegor och förekommer den givna följdfrågan:
– Varför då? Jo, du är ju tvungen att gå på utbildning och lära dig hur en helt ny fabrik fungerar. Okej, relativt sett är det väl ungefär samma saker som vi ska göra, men allting blir så mycket större och mer, och då har vissa helt enkelt valt att sluta.

Roger Boström tycker dock att det har blivit lite bättre på bruket på senare tid. Under de senaste ett och halvt åren har företaget till exempel anställt 35 processoperatörer, och nu ska man anställa ytterligare några till. Framtiden ser ljus ut, konstaterar han.

– Jo, jag måste säga att det ändå har gått över förväntan bra allting. Inga allvarliga olyckor heller. Bara någon som trampade snett och någon balk som ramlade ner, men inget riktigt allvarligt.

En av de nyanställda är processoperatören Olle Öhlén. Vi träffar honom bland skärmarna inne i det kontrollrum som ligger placerat mellan TM5 och TM6, den gamla respektive nya torkmaskinen.

Vi har som vision att bli det lönsammaste massabruket i Europa.

Håkan Wänglund, projektledare.

– Jag jobbade tidigare på Ortviken, säger han. Men där kände jag så småningom att jag ville göra något annat och då blev jag nyfiken på det här projektet. Jag började i januari och trivs jättebra.

4,5 miljoner

Så många kubikmeter ved kommer Östrand att använda varje år.

TM6, som Olle Öhlén och hans kollegor nu har börjat lära känna på djupet, är en nästan 50 meter lång skapelse som rymmer en slingrande torkbana på drygt en kilometer. Stor som ett mindre flerfamiljshus ungefär. Det är med hjälp från bland annat denna jätteanläggning som Östrand nu ska öka sin produktionskapacitet från 430 000 till 900 000 ton per år. Den största produktionslinjen för blekt barrsulfatmassa i världen.
Kostnad: 7,8 miljarder kronor.

Ett annat nytt och stort komplex är det som den nya driftcentralen ska husera i. Det är en stilren kåk på cirka 3 000 kvadratmeter, och det första man möts av innanför entrén är en skorengöringsmaskin och en korg med skoskydd samt textade uppmaningar som signalerar att här ska det förbli rent och snyggt – även efter invigningen.

Ja, inne i driftcentralen är golvet täckt av en nålfiltsmatta och där är det absolut inneskor som gäller. Dessa nya hygienregler har vållat visst missnöje bland de som är tvungna att vara på språng, men Håkan Wänglund, chefen för hela projektet, skakar av sig det med ett litet skratt:

– Kan man ha heltäckningsmattor i kontrollrum i gruvor, så borde vi klara det här också!

Projektledaren Håkan Wänglund är optimistisk inför framtiden. Foto: David Lundmark

Projektledaren Håkan Wänglund är optimistisk inför framtiden. Foto: David Lundmark

Håkan Wänglund har varit med och rattat projektet från början. Från förprojekteringen hösten 2014, via investeringsbeslutet ett år senare, och fram till i dag. Och han har anledning att vara nöjd. Inte bara för att man har hållit sig inom budgeten, utan också för att bygget kommer att stå klart som planerat – och detta i en tid där priset för just barrsulfatmassa dessutom har stigit till nya rekordnivåer.

– Vi har som vision att bli det lönsammaste massabruket i Europa, säger han. Och förutom att vi säkrar jobben här, uppskattar vi att det kommer att skapas 500–600 arbetstillfällen i inlandet.

– Dessutom bedömer vi att det kommer att bli lättare för oss att rekrytera ny personal. Dels för att det är så nytt, dels för att vi har satsat så mycket på arbetsmiljön. Till exempel ser vi till att det inte ska lukta illa, och heller inte bullra alltför mycket.

Miljardprojektet som Håkan Wänglund basar över går under namnet Helios, solens gud enligt gammal grekisk mytologi. Men någon solskenshistoria rätt igenom har det inte varit. Liksom solen har sina fläckar har projektet kantats av den ena stötestenen efter den andra.
– Varenda dag har det varit så, stora som små, säger han.

Det kommer att bli
lättare för oss att
rekrytera ny personal.

Håkan Wänglund, projektledare.

Till de större stötestenarna räknar han bland annat de missförstånd som nästan per automatik uppstår när man har med många underentreprenörer att göra. Likaså de ”ohyggligt många extrautredningar” som företaget var tvunget att göra i samband med att man ansökte om miljötillstånd.

– Dessutom har det varit lite svårt att få alla att känna sig delaktiga i projektet. I projektgruppen, där vi är 150 personer, känner sig alla involverade. Men ute i fabriken i övrigt har det varit lite si och så med det – trots alla samrådsmöten, utbildningar och all information vi har gått ut med.

– Men så är det alltid, vissa känner sig mer informerade och mer delaktiga än andra. Och det spelar ingen roll hur många gånger man upprepar en sak; jag känner mig som en papegoja ibland.

Processoperatören Jim Lindholm visar trumman där timret först tas om hand. Foto: David Lundmark

Processoperatören Jim Lindholm visar trumman där timret först tas om hand. Foto: David Lundmark

Veden till Östrand kommer till hälften att transporteras med tåg, resterande med lastbil, och en som har koll på veden bättre än de allra flesta är Jim Lindholm. Han arbetar som processoperatör på brukets nya renseri, en del i projektet som tjuvstartade redan förra sommaren.

– Vad jag gör under ett arbetspass är lite olika, säger han och sveper en blick över monitorerna.

– Oftast sitter jag här tillsammans med en kollega, men ibland uppstår det ju problem och då får man springa iväg. Eller bara gå ronder, kolla att allting flyter på som det ska. Till exempel ska stålet i flishuggen bytas var 72:a timme, och det gör man oftast på dagtid. Visst, det kan bli på natten också om man får någon stenkörning, men vi försöker hålla det på dagtid.

Hur trivs du?
– Bra, man lär sig något hela tiden. Och att jobba ungefär fyra veckor i sträck, och sedan vara ledig i 16 dagar, det passar mig perfekt.

Vad tycker du om det nya projektet?
– Roligt. Det är alltid kul med något nytt.

 

Ingela Ekebro. Foto: David Lundmark

Ingela Ekebro. Foto: David Lundmark

Projektdirektör Ingela Ekebro

– Projektet innebär att Östrands som fabriksplats tryggas för väldigt många år framåt. Jag har jobba-t här länge och brinner  verkligen för verksamheten, och det har varit otroligt roligt att få vara med om detta – från tanke till genomförande.

Inga svackor?
– Jo, ibland har det varit motigt och då har man tappat energi. Men vi har haft ett väldigt bra klimat i projektgruppen och alla har hjälpt till och dragit när det har varit motigt. 


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

Holmen varslar 150 på Iggesund

Iggesund Paperboard varslar 150 personer om uppsägning. Företaget motiverar beslutet med att man vill vässa konkurrenskraften. För de anställda kom beskedet som en överraskning - och när DA besökte bruket tidigare i år var tongångarna helt annorlunda. Då handlade det om god orderingång och svårigheterna att hitta folk.

1
Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

10

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

Strindbergs favoritpapper snart slut

August Strindberg skrev manus på deras papper, Cornelis Vreeswijk författade sina texter på det. Men efter 300 år har ägaren beslutat att lägga ner Lessebo handpappersbruk efter sommaren. Kommunen försöker nu hitta sätt att rädda verksamheten.

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Bläddra i DA:s digitala arkiv!

e-DAFör att få ut mesta möjliga av DA:s digitala magasin rekommenderar vi att du laddar ner appen i din telefon eller surfplatta. Men även här kan du hitta alla upplagor, söka i arkivet och skicka artiklar till en vän.

Val 2018 | Pensionen

”Många orkar inte arbeta längre än till 63”

DEBATT”Vi vill att pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från vad varje person orkar”, skriver förbundsordföranden för IF Metall, GS och Pappers i ett gemensamt debattinlägg. 

1

När började du jobba?

DEN GLÖMDA FRÅGANPensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

4

Pensionsåldern är en klassfråga

LEDAREMånga industriarbetare börjar jobba redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är ett hån, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2
Illustration: Jens Magnusson

Måste chefen ta hänsyn till att jag har barn?

Fråga DAMin arbetsgivare säger att det inte finns någon diskrimineringslag och vill inte ta hänsyn till barn och familj när det gäller arbetstider. Vilka regler är det som gäller egentligen?

Pappers Kongress

Klubbat: Storsatsning på unga

Född 1990 eller senare? Då bjuds du snart in till ett tre dagar långt party i Stockholm, för härmed ingår du i Pappers  största ungdomssatsning någonsin.

Jämn kamp om vice ordförandeposten

Ny förbundsstyrelseMatts Jutterström blir kvar som förbundsordförande för Pappers. Efter en jämn kamp om posten till förste vice ordförande sitter även Mikael Lilja kvar.

1

Pappers ska utreda digitalt medlemskap

Förbundsårsmötet gick emot förbundsledningen och sade ja till att Pappers snarast ska se över möjligheten till digital inträdesansökan. Det blev dock nej till att ändra ob-ersättningen.

Mer fokus på arbetsmiljöbrotten

Pappers har beslutat att öka trycket för att förbättra arbetsmiljön. Förbundet ska nu aktivt lobba för att mer resurser sätts in.

Foto: David Lundmark

”Vill ha ett ännu starkare förbund”

Dagens Arbete är på plats på Pappers kongress i Gävle. Inför starten ställde vi frågan till ett antal ombud: Vad förväntar du dig?

Bloggrubrik

Ett förbund med framtidstro och läsplattor

Ungdomssatsning, arbetsmiljö, sommarhetta – och läsplattor. Dagens Arbetes chefredaktör bloggar från Pappers kongress i Gävle.

Kongresslokalen Gävle konserthus. Foto: Albin Bogren/Gävle konserthus

Pappers samlas för kongress

Gävle 2018Vilka förslag kommer att hissas och vilka kommer att dissas? Och hur kommer den nya förbundsstyrelsen att se ut?

”Ni är en förebild för hela LO”

CitatetLO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson berömmer från scenen pappers organisationsförmåga.

”Man blir lite rörd… Det känns stort och förtroendefullt.”

CitatetMatts Jutterströms första ord efter att han blev omvald för till förbundsordförande för Pappers imorse.

”Det är drag i den – mycket mer fart”

VM-PROFILENMagnus Östling jobbar ständig natt på Atlas Copco i Tierp men som Sungen får han Facebook att skratta genom att gorma om sakernas tillstånd. Lyssna på hans egen låt inför Fotbolls-VM och läs vad han tycker om Gyllene Tiders officiella dänga ...

1

Ladda ned vår tematidning om skogen

Alltfler slåss om det som ryms i skogen, frågan är om den räcker. Dagens Arbete listar framtidsmöjligheterna men också konflikterna i en ny tematidning.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”Marx tankevärld är grunden för arbetarrörelsen”

Krönika ”Vi måste återigen utveckla våra arbetsplatser för att få inflytande över vår dagliga tillvaro”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Få rätt pengar när du är sjuk

KOLL PÅHar din arbetsplats kollektivavtal har du flera försäkringar automatiskt. Bland annat om du blir sjuk. Det är det många som missar.

”Jag försöker stötta dem så gott jag kan”

Jan-Olov Johansson har länge arbetat som försäkringshandläggare på IF Metall. Men jobbet har bara blivit svårare. Nu möter han så många som nekats sjukpenning att han är rädd att inte hinna hjälpa alla.

2

”Många barnböcker är för gulliga”

ProfilenSom ung drömde Rainer Paakkinen om att gå på Konstfack, han blev pappersarbetare i stället och får guldklocka nästa år. Men drivet kom tillbaka, i sex år har han tecknat varje dag och har nu illustrerat sin första barnbok.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.